Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, 2011Författare:Rasmus Wallgren & Pär Ericson Handledare: Christopher Von Koch Examinator: Sven-Olof Yrjö Collin Titel: En studie i rationalitet Bakgrund och problem: Den senaste finansiella krisen ledde till ökad granskning och kritik mot Efficient Market Hypothesis och tron på rationella förväntningar och effektiva marknader. Behavioral finance uppkom som ett försök att förklara varför de traditionella synsätten inte alltid tycks förklara marknadsaktörers beteende och ifrågasätter synsättet om att marknadens aktörer agerar rationellt. Vår studie bidrar med en jämförelse mellan privatpersoner och fondförvaltare i deras rationalitet. Detta är intressant eftersom många privatpersoner väljer att spara i fonder och ställer därmed sina besparingar till fondförvaltarnas förfogande. Syfte: Att undersöka huruvida det finns skillnader mellan privata aktiesparare och fondförvaltare i deras rationalitet vid beslutsfattande.

En fungerade erfarenhetsåterföring leder till effektivare och lönsammare processer. Det är isynnerhet viktigt för Skanska och Ikeas industrialiserade bostadskoncept BoKlok, där sammatyp av arbeten ständigt upprepar sig. Skanska har ett verktyg för erfarenhetsåterföring somde kallar Normallägen och beskriver olika arbetsmoment i text och video. Arbetet pågårmed att utvidga innehållet för Normallägen och i dagsläget finns inga för markarbeten inomBoKlok.Syftet är att undersöka hur erfarenhetsåterföringen fungerar idag och vad som fungerarmindre bra i projekten. Finns det erfarenheter som kan användas som underlag till framtidaNormallägen.Arbetet bygger på intervjuer, litteraturstudier och information från Skanska och BoKloksintranät.Resultaten visar att den erfarenhetsåterföring som sker idag oftast är muntlig mellanarbetsledningen på olika projekt och där kunskapen är personrelaterad.

Syftet med industriellt byggande beskrivs som att uppnå en snabb och kostnadseffektiv byggprocess med få unika lösningar. Detta medför i längden en repetitiv process till låg kostnad. Industriellt byggande för flerbostadshus introduceras med miljonprogrammet 1965-1975 och beskrivs som avsevärt höjande för boendekvalitén i Sverige fast försummande för stimulerande gestaltning. En ytlig analys av miljonprogrammet och industriellt byggandes fördelar och nackdelar resulterar i insikten om standarders essentiella roll. Innebörden av detta avhandlas ytligt där kontentan fastslås som att arkitekten måste ha en djup insyn i ramarna för standardiseringen.

Sedan en tid tillbaka har det uppmärksammats att flera svenska kommuner ställer högre krav på byggnadsverks tekniska egenskaper än Boverket när de tecknar markanvisningsavtal, det vill säga, genomförandeavtal för markexploatering av kommunalägd mark. Detta torde i princip vara tillåtet då kommunerna i dessa fall agerar som markägare och inte som myndighet, men däremot är det inte möjligt att ställa sådana krav vid exploatering av privatägd mark enligt nuvarande lagstiftning. Trots detta har det framkommit många påståenden om att sådana krav, så kallade särkrav, likväl förekommer och att dessa orsakar stora merkostnader för byggherrar. Huruvida detta stämmer har dock inte kontrollerats och det har fram tills nu inte funnits någon tydlig bild av vilka krav olika kommuner egentligen ställer. Denna uppsats är avsedd att undersöka den faktiska förekomsten av särkrav i bostadsprojekt genom att granska de exploateringsavtal och planhandlingar m.m.

This report discusses the development of lessons based on laborations for middle and high school.The purpose of the project was to research the possibility to affect students' attitude towards physicsthrough well-planned stimulating lessons. The lessons were based on the Light and Lasers OutreachKit, a teaching package made by the organisation Laser Classroom, and have been adapted for physicsin middle and high school. The lessons were developed on a pedagogical and didactical ground andwere improved with surveys and peer and self assessment. The lessons were based on laser light and itsproperties. One lesson covered the topic of single-slit diffraction, while the other treated geometricaloptics.

De flesta fastigheter som ligger i samhällen runt om i Sverige ligger i en detaljplan. Det innebär att kommunen har detaljreglerat vad som får byggas. Bestämmelser gällande byggande och detaljplaner finns i plan- och bygglagen, PBL (1987:10).PBL 8:11 behandlar när bygglov skall beviljas på en fastighet som ligger inom en detaljplan. Om vissa rekvisit inte är uppfyllda får en ansökan om bygglov inte beviljas. Som i många andra lagar finns ett visst utrymme för undantag.

During the past few years an increased attention has been paid to environmental issues in the construction and property sector in Sweden. In order to simplify the work with these issues a Swedish environmental certification system for buildings called Miljöbyggnad has been developed. This thesis aims to investigate the opinion of a selected number of selected property owners of Miljöbyggnad. From that basis recommendations and actions for the future work with the system will be presented.The investigation has been conducted through personal interviews with five property owners. The main issues that the interviews have been based on are their purpose, experiences, perceived complications and future prospects in terms of certification using Miljöbyggnad.The system intends to be cost-effective, simple and to offer a relevant environmental assessment of buildings and the result from the report indicates that this is largely fulfilled.

Uppsatsen behandlar styrningsverktyg i arbetet mot ett ekologiskt hållbart samhälle, av kommuner nyttjade styrmedel och de boendes uppfattning av dessa. Fokus ligger på de boendes respons på miljömål i uppbyggnaden av den ekologiska stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm.Med hjälp av kvalitativ metod och djupintervjuer med 14 boende studeras de styrmedel som används för att påverka och förändra de boendes miljöbeteende, de boendes inställning till dessa samt vilka drivkrafter som finns bland de boende för att agera miljövänligt.De aktuella styrmedlen; regleringar, ekonomiska styrmedel och informativa styrmedel presenteras med hjälp av citat från intervjuerna och redovisas utifrån strukturell, positionell samt individuell nivå. Dessutom redovisas meso-kontextens påverkan samt individens egna drivkrafter för miljöbeteende.Teorier som tas upp och relateras till det empirirska materialet är makt, governmentality samt relevant urban- och miljöforskning. I resultatet framkommer exempelvis att de boende efterfrågar inbyggda lösningar för ett miljövänligare samhälle. I diskussionen resoneras bland annat kring den krock som kan finnas mellan de olika diskurserna; miljövänlighet och senmodernitet..

Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid användandet av olika styrmodeller och därför är det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det är även viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och välja den rätta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer använder sig av styrmodeller som inte är kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger på olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte är att, via enkätstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mål- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i ägandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill även veta hur det tar sig i uttryck.

Ungdomsarbetslöshet är problem för den drabbade individen och för samhället. Ungdomarsom hamnar utanför arbetsmarknaden har svårare att ta sig tillbaka igen och de risker ett liv i utanförskap med dålig ekonomi och försämrad psykisk hälsa. En stark känsla av sammanhang är en skyddsfaktor mot svåra livshändelser såsom arbetslöshet. Syftet med studien var att med hjälp av Antonovskys (1991) teori om känsla av sammanhang öka kunskapen om huruvida unga vuxnas emotionella välbefinnande påverkas av situationen som arbetssökande och inskrivna i det arbetsmarknadspolitiska programmet Jobbgarantin för ungdomar. Vidare ärsyftet att belysa vilka tankar kring och strategier för framtiden dessa unga vuxna har, och om det går att se en koppling mellan olika förhållningssätt till framtiden och individens känsla av sammanhang.Detta resulterade i en kvalitativ studie med en fenomenologisk och till viss del deduktivansats.

Biologisk bekämpning innebär reglering av oönskade växt- och djurpopulationer med hjälp av naturliga fiender. Det finns fyra grenar inom biologisk bekämpning och en av dessa är gynnande av naturliga fiender. Det innebär att förutsättningarna i trädgården anpassas så att önskvärda invånare gynnas och på så sätt minska populationen av skadedjur. En viktig skillnad mellan gynnande av naturliga fiender och de andra formerna av biologisk bekämpning är att inga organismer sätts ut utan de naturligt förekommande används. Det finns många olika nyttodjur som bör eftersträvas att ha i trädgården. Dessa brukar delas in i predatorer, som jagar och äter upp bytesdjuret, och parasitoider, som parasiterar genom att lägga sina ägg i eller i närheten av sitt byte. Genom att skapa en mångfald av olika sorters växter i sin trädgård kan en mängd olika insekter och andra djur lockas dit.

Weblogs, or blogs, are frequently modified web pages with a series of archived entries, generally in reverse chronological sequence. This thesis focuses on the rapid-growing phenomenon of weblogs and the fact that individuals with a background in library and information science are frequent users of weblogs. Since this is an explorative inductive study the ultimate purpose can be described as to find out what ?blogging? as activity is about. The research questions posed are: Why do individuals with a background in library and information science use weblogs? How does their professional identity affect their blogging? And finally; how do they use the weblog to create networks with other bloggers? The empirical material consists of audiotaped interviews with five informants who are all employed in knowledge work, either as librarians or information specialists.

I Dalarna finns en komplicerad ägostruktur med många ägare och smala skiften i både odlings- och skogsmarker. Bakgrunden till det är att marken i Dalarna historiskt inte gått i arv till den äldste sonen utan har delats mellan alla arvingarna, inklusive döttrarna. I dessa områden har det inte genomförts något laga skifte. Sedan 1972 har man genomfört omarronderingar i Dalarna. En omarrondering är en övergripande fastighetsförändring av fastighetsstrukturen, vilket ska skapa möjlighet till ett mer rationellt jord- och i form av större brukningsbara ytor.

Detta arbete behandlar problematiken med att bygga kustnära, samtidigt som det i relation till klimatförändringen och den globala uppvärmningen sker en havsnivåhöjning. Syftet med arbetet är att upplysa om olika skydds- och bygg-nadsmetoder, som kan användas för att upprätthålla traditionen av att bygga vid kusten samt att kunna stilla den efterfrågan som idag finns för havsnära lägen utan att utsätta människor för risken av översvämningar. Arbetet börjar med en översiktlig bild av dagsprognosen för de stundande kli-matförändringarna samt vilka effekter dessa har för den globala havsnivåhöj- ningen, för att sedan beta sig ner till en mer lokal nivå och beskriva dagsläget för södra Sverige samt prognosen fram till slutet på seklet. Det presenteras även en aktuell bild för hur lagstiftningens, kommunernas, länsstyrelsernas och den fysiska planeringens roll förhåller sig till den stundande havsnivåhöjningen samt vilka kli-matanpassningsåtgärder som kan göras med havsnivåhöjningen i fokus. Avsnittet, ?Att bygga för framtiden? ger en kort översikt för olika skydds- och byggnadsmetoder som finns med hänsyn till havsnivåhöjningen. Här presenteras även influenser och inspirationer från Holland, ett land känt för sin eviga kamp mot översvämningar och för sin innovativa arkitektur vad gäller kustnära bebyg-gelse.

En del av det gamla industriområdet i Jönköping på Munksjöns västra sida ska iframtiden bebyggas med bostäder. Syftet med detta arbete är att utforma ettexploateringsförslag över den södra delen av det området. Resultatet redovisassedan i form av illustrationer över området och de tänkta byggnaderna.Målet är att skapa ett attraktivt, hållbart och trivsamt bostadsområde därarkitektonisk skönhet, variation och närheten till vatten står i fokus. Variationskapas genom differentierade byggnader, trots ett i övrigt enhetligt utförande iform av lika material och likartad stil.För att maximalt utnyttja det unika läget vid vattnet har utgångspunkten varit attalla bostäder ska ha utsikt mot sjön. Dessutom har även själva vattnet utnyttjatsför bebyggelse.