Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och om pedagogerna använder sig av estetiska lärprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfälle inom so-ämnena som estetik tas upp och det är inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhällsorienterade ämnena. Dessvärre är även den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem år av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten.

I detta papper försvarar jag Ayn Rands metaetik mot invändningar presenterade av Charles J King. Vad är roten till alla värden? Ayn Rand menar att det är livet som är det yttersta värde och som därför gör alla andra värden möjliga och nödvändiga. Charles J. King delar inte denna uppfattning utan menar istället att det som gör värden möjliga är inte livet, utan förmågan att ha begär.

En väl genomförd planering genomsyrar ett helt byggprojekt, redan från anbud till överlämnande och ger den bästa förutsättningen att få ett lyckat sådant. Syftet med all planering är att välja och tillämpa bra arbetsmetoder, hjälpmedel och utrustning, minimera slöseri av olika sorter samt göra materialhantering enkel och direkt, dessa parametrar bidrar till att öka effektiviteten på ett projekt oavsett art. Med bra planering kan icke-värdeskapande aktiviteter reduceras vilket ger ett mervärde för kunden. Det bästa ett företag kan erbjuda en kund är kvalitet, produkten kan aldrig bli förstklassig om producenten inte vet vad kunden vill ha. Detta arbete studerar effektivisering, uppbyggt dels av en teoridel, dels av en fallstudie.

Dagens samhälle är helt beroende av transporter. Av alla de olika typer av transporter som finns inriktar sig denna rapport på persontransporter. Ytterligare preciserat så handlar uppsatsen om intraurbana persontransporter och kollektiva lösningar på detta. Rapporten är en jämförande fallstudie och har som mål att belysa hur olika kommuner motiverar när en större kollektivtrafiksatsning skall göras. Innan fallen presenteras ges en bakgrund i några av de problem och förutsättningar som finns inom ämnet.

Detta arbete har tagit fokus på en ännu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nämligen något som här kallas ?konsultplanering?, det vill säga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgränsats till att handla om ?planeringskonsulter? och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig också ingår i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter.

Ett samrådsförslag till fördjupning av Borgholm och Mörbylånga kommuners översiktsplaner för orterna Rälla och Stora Rör..

Det här examensarbetet handlar om planering, simulering och jämförelse av kraftförsörjning till laddparker för elbilar för olika behov. Det har medfört att göra kompletta planeringar av laddparker i olika miljöer och med olika förutsättningar.Olika skrifter från IEC, IEEE, Svenska elektriska kommissionen, studentlitteratur, muntliga källor och internet har använts för att projektera laddparkerna. Detta för att säkerställa att de uppfyller de grundläggande kraven.Kablarna har dimensionerats med hänsyn på belastningsförmåga, kortslutningstålighet och utlösningsvillkor. Det har antagits att en effektbrytare och jordfelsbrytare kommer att användas för att skydda mot överlast, överströmmar, och jordfelströmmar.Fyra olika miljöer med antagna förutsättningar har simulerats med hjälp av ett mjukvara för att bestämma den stationära belastningsprofilen.Spänningsfall, effektförluster och reaktiv effekt har studerats där resultaten har visat att dessa låg inom de rekommenderade nivåerna. Osymmetri har också studerats där det visar sig att hänsyn bör tas med enfasiga laddstolpar.Även harmoniska distorsioner har studerats med antagande om den värsta scenario där eventuella billiga laddstolpar används.

Gävle Strand är ett bostadsområde under uppbyggnad på halvön Alderholmen öster om Gävle centrum. Med närheten till havet, Gavleån, centralstationen och Gävle centrum är området mycket attraktivt för bostäder. År 2007 stod den första etappen av Gävle Strand färdig och den andra etappen förväntas stå klar för inflyttning år 2011. Från Gävle kommuns sida har man haft stora planer för området inte bara när det gäller att skapa en god boendemiljö i form av bostadsnära rekreation, luftiga och välplanerade lägenheter och god tillgång till kollektivtrafik. Man har även velat skapa en arkitektur som är nytänkande och skapar diskussion. Väster om Gävle Strand finns två befintliga områden som självklart påverkas av Alderholmens förnyelse. Dessa är miljonprogramsområdet Öster och ett magasinsområde som idag inte används som bostäder. Arbetet går ut på att hitta samband i utformnings och gestaltningsprinciperna för de tre områdena och på så sätt kunna dra slutsatser om man fört över vissa principer från de befintliga områdena till det nya. Analysen berör också de principer som varit övergripande och tagit stor plats i planhandlingarna för Gävle Strand men som inte kan återfinnas i de närliggande områdena.

Sveriges landsbygd har länge präglats av följderna av enökande urbanisering. Förändringar i samhället har blandannat gjort att jord- och skogsbruket har rationaliseratsoch människorna har sökt sig till städerna för att finnaarbete och utbildning. Nu finns det dock tecken på att trenden med landsbygdens avbefolkning har börjat vända i och med att fokus har flyttats från enbart produktion tillatt även inbegripa rekreation..

De globala klimatförändringarna som sker i dag måste tas hänsyn till inom alla aspekter av vårt samhälle. Det är få som inte har hört att medeltemperaturen blir högre, att havsnivåerna stiger och att stormarna blir värre och orsakar mer skada än tidigare. I den fysiska planeringen går det att göra mycket för att guida de globala klimatförändringarnas utveckling i rätt riktning, en riktning som gör att samhället förändras efter de nya förutsättningarna och samtidigt stävjar den snabba utvecklingen de globala klimatförändringarna har i dag. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vad som kan göras inom den fysiska planeringen för att åstadkomma just detta. Vidare har syftet varit att göra ett idéförslag på Hattholmen i Karlskrona som samlar konkreta lösningar för vad som kan göras på lokal nivå när det gäller de globala klimatförändringarna.

Detta arbete behandlar hur en bostads- och verksamhetsutbyggnad i Älö by skulle kunna ske. Det övergripande syftet med arbetet är att genom planering skapa förutsättningar för en hållbar utveckling i tätortsnära landsbygd med avseende på områdets natur- och kulturvärden, försörjning och social samhörighet. Problemformuleringen består av tre frågor; hur nya bostäder i Älö kan planeras för att bevara dagens glesa landsbygdskaraktär, hur bevarande av Älös funktionsblandning i form av lantbrukande, småföretagande och hur boende kan kombineras med nya bostäder och ökad turism utan att förstöra byns kvaliteter. Metoden för arbetet var en kombination av litteraturstudier, intervjuer och ett analyserande planförslag. Litteraturen som studerades var tvärsektoriell och belyste landsbygden utifrån historia, dagens situation och hur framtidens landsbygd kan komma att se ut.

Planeraren har ett yrke som kan vara svårt att beskriva och flera olika benämningar används för samma profession. Rollen har förändrats och planeraren har gått från att vara autonom expert till att i större omfattning agera samordnare styrd av politiska viljor. Jag anser att det finns en viss otydlighet kring planerarens uppgifter och hamnar ofta i diskussioner om stadsplaneringens mindre åtråvärda konsekvenser och önskar därmed kunna ge en så rättvis bild av min blivande yrkesroll som möjligt.Denna uppsats syftar till att ta del av debatten kring planerarens profession och utveckling i media, och uppsatsen berör huvudsakligen begreppen profession, roll och kompetens. Tidskriften PLAN utgör källa för de artiklar som används för att representera debatten. PLAN ges ut av Föreningen för Samhällsplanering och kan ses som planerarkårens interna organ.Resultat kan sammanfattas till att det råder enighet kring att planerarrollen förändrats i takt med att antalet aktörer i planeringen ökat och därmed också komplexiteten i processen.

Denna uppsats syfte är att för min egen, men också för andra studenters, planerares och övriga intresserades, skull visa på vad det finns för strategier i planeringen för bilsnåla städer. Utsläppen från våra transporter är en stor bov i dramat när de gäller det alltmer akuta klimathotet. Bilen har, och har länge haft, en naturlig roll i våra liv men det utbredda bilberoendet skapar utöver utsläppsproblematiken även andra problem i staden såsom bristande säkerhet och attraktivitet. Så hur kan vi minska bilberoendet och hur kan vi planera för bilsnåla städer? Vad finns för strategier i svensk planeringspraktik och vilka insatser anses viktiga enligt forskning? I mitt arbete har jag genomfört en litteraturstudie där jag tematiskt har analyserat översiktsartiklar som behandlar hållbar transportplanering samt fyra svenska handböcker i bilsnål stadsplanering. Enligt de forskningsöversikter och handböcker som jag har analyserat finns flera övergripande teman vad gäller insatser för ett hållbart transportsystem, där egentligen alla är nödvändiga.

Denna studie avser förklara varför inga politiska åtgärder vidtas för att minskaköttkonsumtionen när det finns tydliga belägg för dess bidragande effekter påklimatuppvärmningen. Genom en motivanalys iakttar jag aktörsbaserade och strukturellafaktorer som förklarar varför förslaget om en skatt på kött får dåligt gehör. Genom att jämföraden politiska hanteringen av köttkonsumtionen med bilismen åskådliggör jag ytterligarefaktorer som bidrar till att styrmedel finns i det ena fallet men inte i det andra.Jag har tolkat mitt material utifrån ett teoretiskt perspektiv som kan benämnas institutionalrational choice. Enligt detta är individen en allmänt rationell aktör som gör ställningstagandeni osäkra situationer tillsammans med andra. Klimatet utgör en gemensam resurs som ärtillgänglig för alla och närmast omöjlig att kontrollera.

Familjeföretag är en ständigt växande företagsform och står idag för hälften av allt företagande i Sverige. Familjeföretag har visat sig skilja sig från icke-familjeföretag i olika hänseenden, och dessa skillnader har forskats mycket kring. Bland annat har forskning visat att familjeföretag i mindre grad använder sig av finansiell information vid beslutsfattande än icke-familjeföretag, samtidigt som de visar sig prestera bättre än dem. Detta trots att finansiell information har påståtts vara ett viktigt underlag vid beslutsfattande för företag generellt. Detta väcker intresse för att undersöka hur familjeföretagare använder sig av finansiell information när de fattar beslut, och vilken roll den har. Syftet med studien är att utifrån familjeföretagarens perspektiv utforska användningen av finansiell information, genom att studera beslutsprocessen vid långsiktiga och återkommande satsningar som familjeföretagare ställs inför.