Sök:

Sökresultat:

773 Uppsatser om Rapportering av ćtgärder - Sida 7 av 52

Elektoniskt rapportering : En studie av XBRL och dess inverkan pÄ rapporternas jÀmförbarhet och relevans

Sammanfattning Denna uppsats behandlar ett nytt elektroniskt standardsprÄk för finansiell rapportering. eXstensible Markup Language, XBRL. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i de, av Ramverket för finansiell rapportering och RedovisningsrÄdet, faststÀllda kraven pÄ att redovisningen skall vara jÀmförbar och relevant. I och med den tekniska utveckling som skett de senaste Ären och de problem som redovisningsprofessionen den senaste tiden buktats med, kÀnns dessa bÄda krav idag mycket aktuella. XBRL Àr ingen ny redovisningsstandard utan stödjer de allmÀnt accepterade redovisningsprinciperna.

Energieffektiviserande a?tga?rder och klimatutredning av krypgrund

I det hÀr examensarbetet behandlas problematiken i krypgrunder i allmÀnhet och för Kungsmadskolan i VÀxjö i synnerhet, dÀr undersökning av energiförlust samt en klimatutredning gjorts för nuvarande konstruktion. En lÀmplig energieffektiviserande ÄtgÀrd i form av tillÀggsisolering tas fram och dess pÄverkan pÄ klimatet i krypgrunden utvÀrderas. Kalkyler innehÄllande investeringskostnad och Ärlig besparing presenteras..

?Regeringen skyndar p? ?tg?rder mot g?ngkriminaliteten - En kritisk diskursanalys om hur media framst?ller f?rebyggande ?tg?rder mot g?ngkriminalitet

Gang crime has increased significantly in Sweden over the past decade, deadly shootings are becoming more common. This led to the year 2022 being established as the deadliest year in Swedish crime statistics since the police began compiling national statistics on shootings. Gang crime is, therefore, a highly relevant topic in the Swedish mass media. Besides the mass media, the phenomenon is also of interest to politicians and the general public. Because of the escalation of violence in Sweden, daily reports discuss the measures that should be implemented to combat gang crime.

Pudelsoppa med grÀddfil : En kvalitativ textanalys av Aftonbladets och Svenska Dagbladets rapportering om "AMF-skandalen"

?AMF-skandalen? uppdagades den 14:e mars Är 2009 och var en hÀndelse som följdes av svensk dagspress under vÄren 2009. Denna studie har haft som syfte att beskriva och fÄ en ökad förstÄelse för hur och varför Aftonbladets och Svenska Dagbladets rapportering kring ?AMF-skandalen? sÄg ut som den gjorde. Genomförandet av denna studie har varit viktigt för att kunna pÄvisa hur medierna genom olika tekniker och journalistiska knep, kan pÄverka allmÀnhetens bild av nyheter.

Integrerad rapportering och drivkrafter bakom rapporteringsval -En studie av tvÄ svenska klÀdföretag

Bakgrund och problem: I december 2013 introducerades det första ramverket för integreradrapportering, vilket syftar till att hjÀlpa företag utveckla sin rapportering. Genom att anvÀndaramverket kan företag uppnÄ en mer omfattande redovisning av sitt vÀrdeskapande. Rapportenblir kortfattad och Àmnar beskriva hur företag skapar vÀrde pÄ kort, medellÄng och lÄng sikt.Konceptet Àr en utveckling av hÄllbarhetsredovisning och ambitionen Àr att nÄ ökadhÄllbarhet. Sedan 90-talets skandaler inom klÀdbranschen har det arbetats mycket med socialtansvar och miljöfrÄgor, vilket konsumenter kan ta del av i klÀdföretagens rapporter. Docksker det diskussioner kring om informationen kan bli mer omfattande och transparent.Syfte: Studiens syfte Àr att ur ett företagsperspektiv undersöka om och till vilken utstrÀckningföretag inom klÀdbranschen integrerar sina rapporter med utgÄngspunkt frÄn ramverket omintegrerad rapportering samt vilka drivkrafter som ligger bakom valet av rapportutformning.Metod: För att möjliggöra studien har kvalitativa metoder anvÀnts.

Intellektuellt kapital - samspelet mellan intern och extern rapportering

Bakgrund och problem: Intellektuellt kapital har pÄ senare tid blivit en viktigare del avföretags vÀrdeskapande. Samspelet mellan intern och extern rapportering av intellektuelltkapital Àr dÀremot inte sÀrskilt utvecklat. Enligt vissa författare bör kunskap om ickefinansiellavÀrdedrivarmÄtt pÄverka sÄvÀl val av interna prestationsmÄtt som externrapportering. Detta har dock ofta förutsatts implicit i litteraturen inom omrÄdet, senareforskning ger Àven anledning att betvivla styrkan i kopplingen mellan intern och externrapportering.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva samspelet mellan företags interna- och externarapportering av intellektuellt kapital.Metod: Information till teoretisk referensram samlades frÀmst in frÄn vetenskapliga artiklaroch böcker. Den empiriska informationen har samlats in via innehÄllsanalyser av deundersökta företagens Ärsredovisningar och genom intervjuer av respektive företagsekonomichefer.Resultat och slutsatser: Vi har undersökt tre börsnoterade, Göteborgsbaserade bolag för attfÄ en inblick i hur den interna och externa rapporteringen av intellektuellt kapital ser ut.

SOS: var god dröj! : En kvalitativ textanalys av Aftonbladet och Dagens Nyheters rapportering kring SOS Alarm

Syftet med denna studie Àr att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika hÀndelser kopplade till SOS Alarm. Med vÄr undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framstÀller SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering Àr viktig att studera dÄ mediebilden av SOS Alarm kan pÄverka allmÀnhetens förtroende för denna viktiga samhÀllsaktör. Detta Àr viktigt pÄ grund av att den bild och pÄ det vis som medierna framstÀller olika hÀndelser pÄverkar mÀnniskor, vÄr sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för mÀnniskors Äsikter, vÀrderingar och pÄverkar mÀnniskors beteende.Studien har anvÀnt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig pÄ 43 tidningsartiklar frÄn Aftonbladet och Dagens Nyheter.

Naturvetenskap och redaktionstÀnk : Hur resonerar beslutsfattare inom morgonpress om naturvetenskaplig rapportering?

Vi stÀller frÄgan om vad som pÄverkar rapportering av naturvetenskap i svensk morgonpress. Vi har frÄgat redaktionellt ansvariga beslutsfattare pÄ fyra morgontidningar hur de motiverar sin naturvetenskapliga rapportering. Vi har Àven frÄgat hur de motiverar att ha eller inte ha specialreportrar och om resonemang kring presentationsformen för den naturvetenskapliga rapporteringen. Vi har bett om deras tankar om framtiden och stÀllt en frÄga om den integreringstrend som beskrivs för naturvetenskaplig rapportering i litteraturen. Norrbottens-Kuriren, Norrköpings Tidningar, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet valdes initialt dÀrför att de har en sÀrskild sektion för naturvetenskap pÄ sina hemsidor.

Frivillig rapportering om humankapital i svenska företags Ärsredovisningar

Abstrakt: I en verksamhet Àr humankapitalet, det vill sÀga företagets resurser i form av personal och deras kompetens, en av de absolut viktigaste delarna. Tidigare forskning visar att om ett företag vÀljer att ta upp kostnader kring anstÀllning, trÀning och personlig utveckling kan det resultera i att viktiga intressenter gör investeringar som Àr till nytta för företaget. Syftet med denna studie Àr att försöka ta reda pÄ hur humankapital som frivillig upplysning har utvecklats i svenska byggföretags Ärsredovisningar. För att besvara frÄgestÀllningen undersöks tre byggföretags Ärsredovisningar mellan Ären 2003 och 2012 med hjÀlp av sökord som Àr kopplade till humankapital. Studien visar att det finns en positiv trend för sökord kopplade till Sveibys forskning(1997).

ATT FR?MJA PSYKISK H?LSA OCH MENINGSFULLHET I VARDAGEN F?R PERSONER MED RYGGM?RGSSKADA

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

Ansvarsredovisning - en fallstudie i Byggföretaget AB

Bakgrund: För att en organisation ska kunna existera behövs ledarskap, arbetsfördelning, formell och informell kommunikation mellan ansvarsenheter. En ansvarsenhet Àr en del av ett företag som styrs av en chef och förekommer för att uppnÄ ett eller flera strategiska mÄl. Ansvarsenheter kontrolleras och styrs av ansvarsredovisning.Problemformulering: Ansvarsredovisning Àr ett verktyg som tillÀmpas för att styra enheter inom större organisationer. Organisationer har problem med att tillÀmpa ansvarsredovisningens egenskaper pÄ korrekt sÀtt. Syftet med studien Àr att undersöka egenskaper i ansvarsredovisning som kan identifieras med Byggföretaget AB.

Revisorns granskning och rapportering av intern kontroll : Inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur den externa revisorn önskar att styrelsens rapport angĂ„ende den interna kontrollen ska granskas, samt hur denna granskning ska rapporteras. MĂ„let Ă€r att utveckla ett förslag med egna modeller för hur den externa revisorns granskning och rapportering kan utformas inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning. Uppsatsens huvudfrĂ„ga Ă€r: Hur vill de externa revisorerna, i rollen som utförare av tjĂ€nsten, att granskningen och rapporteringen angĂ„ende styrelsens rapport betrĂ€ffande den interna kontrollen ska utformas? Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod i uppsatsen. Den empiriska undersökningen bygger pĂ„ fem intervjuer med auktoriserade revisorer frĂ„n de fyra största revisionsbyrĂ„erna; Deloitte, Ernst & Young, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

Planet som försvann, gömdes och kapades: En fallstudie kring rapporteringen i Dagens Nyheter och Aftonbladet om det försvunna Malaysia Airlines planet MH370

Spekulationer i media ökar under stora nyhetshÀndelser dÀr ny information inte dyker upp (Nord & StrömbÀck, 2002). Genom en kvalitativ studie i form av kritisk diskursanalys och en kÀllkritisk analys, studeras i den hÀr undersökningen vad Dagens Nyheter och Aftonbladet publicerade rörande Malaysia Airlines plan MH370 under tvÄ veckor efter planets försvinnande. Fyra artiklar frÄn varje tidning har valts ut och analyserats utifrÄn kritisk diskursanalys samt kÀllkritik, och sedan har det insamlade materialet jÀmförts för att försöka se likheter och skillnader i tidningarnas rapportering. Med stöd frÄn teorier om nyhetsvÀrdering, nyhetsförmedling, tidigare forskning och tidigare nÀmnd kÀllkritik har ett resultat nÄtts som visar hur bÄda tidningarna publicerat teorier och spekulationer kring vad som hÀnt med flight MH370.Tidningarna har valt olika angreppssÀtt i sin rapportering genom skillnaden i hur de förlitat sig pÄ nyhetsbyrÄer och andra mediers material. Dagens Nyheter har till större grad anvÀnt sig av de stora nyhetsbyrÄerna, medan Aftonbladet i större utstrÀckning sökt andra mediers rapportering, samt svenska experters uttalanden..

One-Day-Closing -balans mellan tid och precision?

Syftet med uppsatsen Àr att genom en fallstudie beskriva och utvÀrdera informationproducenternas syn pÄ arbetet med en extremt kort bokslutsprocess, One-Day- Closing, i ett telekomföretag, och diskutera förslag till förÀndring. Undersökningens metod grundar sig i en kvalitativ fallstudie i vilken personliga intervjuer med 22 stycken controllers pÄ Sony Ericsson genomförs. Den teoretiska referensramen som presenteras syftar till att visa pÄ de drivkrafter som finns bakom trenden med allt kortare bokslutsprocesser. Med utgÄngspunkt i det insamlade materialet och teorin görs en beskrivning av arbetsprocessen och en utvÀrdering av den befintliga tidsplanen. UtifrÄn de uppfattningar som framkommer frÄn de personliga intervjuerna diskuteras olika förslag till förÀndring.

Hormonsto?rande a?mnen i fo?rskolans inomhusmiljo? : Inventering av privata fo?rskolor i O?stersunds kommun och fo?rslag till fo?rba?ttringsa?tga?rder

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->