Syfte: Denna studie granskar informationen som getts till allmänheten av tre dagstidningar under tsunamikatastrofen i Japan under dess första vecka. Under kristider har medier en viktig roll som informatörer till allmänheten, därför är det viktigt att granska hur denna uppgift utförs. Vi har fem frågeställningar som tillsammans täcker olika delar av mediebevakningen: Vilket har huvudfokus varit i katastrofbelysningen? Vilka källor har använts? Vilka aktörer har fått komma till tals? Hur frekvent förekommer värdeladdade ord? Har medierna valt att göra en koppling till den svenska kärnkraftsdiskussionen?Undersökningen: Uppsatsen bygger på en nyhetsbevakning av den första och mest kritiska veckan av katastrofen, från den 12:e mars till och med den 19:e. Vi har gjort ett urval av tre tidningar, exklusive bilagor.

Today many separated children and youth up to 18 years - children in the sense of the UN Convention on the Rights of the Child - flee from war and armed conflicts around the world. Many of them come to Sweden for protection and to apply for asylum.The aim of this study is to examine how the national Swedish news agency Tidningarnas Telegrambyrå - TT - constructs the image of separated children and youth. The main research questions have been: How does TT construct the image of the separated refugee children? The more detailed questions put to examine this main question have been: what are the issues being focused in the reporting and what discourses, voices and sources are let into the journalistic material?The theoretical perspective should be considered as social constructionistic where the basic idea is that the image of the separated child also constructs the way society looks upon them, their rights and their needs, affecting how these children will be welcomed and treated when thay arrive in our society. The empirical study is a qualitative analysis of text, produced in the span 2007- April 20th 2010.

Syftet med uppsatsen har varit att genom en jämförande studie mellan fyra svenska tidningar ta reda på hur bevakningen av svenska kungliga bröllop har förändrats mellan 1932 och 2010. De bröllop som studien behandlar är de mellan arvprins Gustav Adolf och prinsessan Sibylla, kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath, samt kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i Vladimir Propps sagomorfologi och journalistikens dramaturgi. Nyhetsvärdering, partipress, kommersialisering och sensationsjournalistik är något som också diskuterats. Frågorna som ställts har varit hur materialets mängd, vinkel, textinnehåll och bildmotiv förändrats över tid, samt om det funnits skillnader tidningarna emellan.Uppsatsens undersökning är i grunden kvantitativ, men har ett övergripande kvalitativt perspektiv.

Bakgrund: Många företagsskandaler har drabbat ett flertal länder runt om i världen och det är en av orsakerna till att många länder har skapat koder för bolagsstyrning. Sverige är inte heller förskonat från skandaler och uppmärksamheten kring bolagsstyrningsfrågor har intensifierats på senare tid. Kodgruppen, en grupp tillsatt av regeringen, skapade Svensk Kod för Bolagsstyrning som trädde i kraft den 1 juli 2005. Koden har bl a som syfte att ge riktlinjer för bolagets rapportering till kapitalmarknad och ägare.Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska 50 bolagsstyrningsrapporter och i dem ta fram de vanligaste avvikelserna från Koden och de mest frekventa förklaringarna till dessa. Vidare undersöks graden av tydlighet i informationen i bolagsstyrningsrapporterna avseende Kodens tillämpning hos de berörda företagen.

Genom denna studie har jag a?mnat att analysera hur svensk nyhetspress gett uttryck fo?r en ikonisk ha?ndelse i hanteringen av Sverigedemokraterna i samband med att dessa blev invalda i Riksdagen ho?sten 2010. Syftet med studien har varit att utifra?n mina teoretiska utga?ngspunkter se vad en ikonisk ha?ndelse betyder i nyhetspressens rapportering kring Sverigedemokraterna i samband med valet och en tid efter detta. Utga?ngspunkterna i studien har utgjorts av teorier med fokus pa? tendenser i hur media skildrar betydande ha?ndelser, samt det kollektiva minnet.

Inledning: De senaste åren har det blivit allt viktigare för företagen att ta mer ansvar och att vara mer genomsynliga för alla intressenter. För att vara mer transparent kan företagen upprätta en speciell hållbarhetsredovisning som består av tre delar; miljö, socialt ansvar samt finansiell rapportering. De flesta av de stora och mest välkända företagen i Sverige har påbörjat någon form av hållbarhetsarbete. Det vanligaste ramverket med riktlinjer är i idag GRI (Global Reporting Initiative).Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om hållbarhetsredovisningar upprättade av företag som är anslutna till GRI är av bättre kvalitet än andra hållbarhetsredovisningar som är upprättade av företag som inte är anslutna till GRI, samt hur väl riktlinjerna följs av de anslutna företagen.Metod: I den här studien används en kvantitativ metod för att få en bred studie där generella samband kan hittas. Den data som används är sekundärdata i form av årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka vad elever i årskurs sex har för föreställningar om ämnet idrott och hälsa, om ämnets innehåll och omständigheter kring det.Hur ser föreställningarna om idrott och hälsa-läraren ut?Hur ser föreställningarna om ämnets innehåll och kunskapskrav ut?Hur ser elevernas föreställningar om begreppet hälsa ut?Hur ser föreställningarna om elevbeteendet under lektionerna ut?MetodFör att ta reda på detta gjorde jag djupgående intervjuer med tio elever som går i årskurs sex på en sex till nioskola. Studien är gjord ur barns perspektiv med en fenomenologisk ansats.ResultatStudiens resultat är att en idrott och hälsa-lärare är för eleverna en vuxen som tar ansvar genom att inte tillåta dåligt beteende på lektionerna, en coach som peppar dem och en atlet som kan visa övningar och föregå med gott exempel. Eleverna anser att ämnet idrott och hälsa går ut på att man ska röra på sig och ha roligt. Man ska lära sig att träna, äta rätt och röra på sig samt få kunskaper om hälsa, livsstil och ideal.

Titel: Göteborgs Postens porträttering av gärningsmän. ? En särfallsstudie avseende etniska, nationellaoch religiösa minoriteter.Författare: Anna LarsonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Malin SvenningssonSidantal: 30Antal ord: 9 851Syfte: Kartlägga hur Göteborgs-Postens porträttering av våldtäktsmän avseende etniska, nationella ochreligiösa minoriteter ser ut före och efter en förändrad samhällsopinion.Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis).Material: Göteborgs- Posten, 30 metodiskt utvalda artiklar per år, åren 2000 och 2010, som samtligabehandlar fall som av tidningen rubriceras som ?våldtäkt? oberoende av benämning av minioroteter, föratt kunna jämföra särfall (de artiklar där minoriteterna nämns) och normen (de artiklar där minoriteterna inte nämns).Huvudresultat: Utifrån jämförelser mellan särfall och nomer i förhållande till teorier om framing, har det undersökts hur Göteborgs- Postens porträttering av våldtäktsmän i kontext av etniska, nationella och religiösa minoriteter sett ut före och efter Sverigedemokraternas inval i riksdagen. Studiens resultat visar skillnader åren emellan. År 2000 var beskrivningar i allmänhet (all slags information somidentifierar mannen) av gärningsmannen mer framträdande än år 2010.

Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.

Denna studie syftar till att kartlägga och analysera den svenska dagspressens nyhetsrapporteringar om belöningssystem under åren 2007, 2009 och 2011.Ett flertal akademiska skrifter hävdar, ofta utan större belägg, att belöningssystem är ett fenomen vitt kritiserat i media. Vår studie ämnar inte motbevisa detta utan har för avsikt att underlätta för fortsatta studier om belöningssystem genom att göra en fullständig kartläggning av medias rapportering under de valda årtalen.I synnerhet i samband med finanskrisen har företag, särskilt banker, anklagats för att ha undermåliga belöningssystem. Syftet med de för studien valda årtalen är därför att fånga eventuella förändringar i medierapporteringens mönster till följd av finanskrisen.För att skapa en struktur i dagspressens rapporteringar har en kvantitativ innehållsanalys genomförts, där ett antal hypoteser fungerat som utgångspunkt för de variabler materialet ställts mot.Undersökningen har en deduktiv ansats där hypoteserna formulerats baserat på teoretiska resonemang. Vilka kriterier som bör uppfyllas för att en händelse ska publiceras som en nyhet har varit utgångspunkten för den teoretiska referensramen. Teorin om nyhetskriterier har sedan kopplats samman med resonemang relevanta för både belöningssystem och finanskrisen.Slutsatser som dras utifrån resultatet är att belöningssystem är ett i media väl omdiskuterat och kritiserat fenomen.

Svenska livbolag har varit en av de större kapitalplacerarna på den svenska fastighetsmarknaden under de senaste fem åren. Livbolagen förvaltar kapital åt sina försäkringstagare som förväntar sig få utbetalningar antingen genom en traditionell försäkring, där livbolagen utlovar en bestämd avkastning per år eller genom att erbjuda fondförsäkringar. Den traditionella livförsäkringen inbringar stora summor premier som måste investeras i olika tillgångsslag. Placeringstillgångarna kommer att bli underställda det nya Solvens II direktivet som innebär att livbolagen måste anpassa sina tillgångar efter sina åtaganden.Syftet med den här rapporten är att utreda vilka effekter Solvens II direktivet kan tänkas ha på de svenska livbolagen och hur livbolagen kan komma att förändra sina portföljeallokeringar till följd av det nya regelverket. Rapporten avgränsas till livbolagens fastighetsrelaterade tillgångar och kommer primärt behandla effekten av ett riskbaserat kapitalkrav på olika fastighetsexponeringarna.

Bakgrund och Problem: Frågan om företags miljöpåverkan och hur de tar sitt sociala ansvardiskuteras allt mer i samhället. Redovisningen av socialt ansvar är frivillig, men efterfrågas iallt större utsträckning av företagets intressenter. Riktlinjer för hur utformningen av detta kangöras har tagits fram av Global Reporting Initiative, GRI, och inkluderar frågor som rörekonomi, miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, samhälle och produktansvar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur några av de störstaklädkedjorna redovisar sitt sociala ansvar. Med utgångspunkt från GRI vill vi se hur välföretagens rapportering stämmer överens med dessa riktlinjer. Vi syftar också att jämföra deolika företagens redovisning gällande socialt ansvar.Avgränsningar: Vi avgränsar oss till att titta på H&M, Inditex och Gap och jämföra dessamed de delar av GRI:s riktlinjer som kallas ?core indicators?.

Bakgrund: Hälso- och sjukvården är en högriskverksamhet. Varje år drabbas ett stort antal patienter världen över av vårdskador, som kunde ha undvikits, och som i vissa fall leder till att patienter avlider. Vetenskaplig forskning tyder på att den vanligaste orsaken till tillbud och negativa händelser i vården är att kommunikationen brustit mellan vårdpersonal. Faktorer som kan ligga till grund för avvikelser vid överrapportering kan vara hög arbetsbelastning och stressiga arbetsförhållanden. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka effekter av SBAR som kommunikationsmodell för överrapportering inom hälso- och sjukvården med avseende på SBAR-modellens inverkan på vårdpersonalens kommunikation och patientsäkerhet.

Den bild som allmänheten får av en katastrof bygger ofta på den bild som medier ger. I katastrofsituationer finns en paradox för journalister. Det handlar om att man samtidigt som man ska varna om fara så måste man även försöka att bevara samhällslugnet för att inte panik ska utbryta. Denna uppsats handlar om hur tidningarna i Dalarna, Falu Kuriren och Dala Demokraten, hanterade denna paradox vid kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. Var den varnande rapporteringen lugnande eller oroande? Om det fanns tendens till mer oro i någon av tidningarna, skulle det då kunna bero på tidningarnas politiska färg? Syftet med undersökningen är att se hur lokalpressen hanterade oförutsägbara och katastrofala händelser. De slutsatser jag dragit utifrån undersökningen är att båda tidningarna hanterade nyheten om olyckan på ett bra sätt även fast oroande rapportering förekommer.

Svensk media har under tidigare valkampanjer valt att inte uppma?rksamma invandringsfientliga partier som Sverigedemokraterna i sin rapportering, men efter de senaste valframga?ngarna fo?r partiet har media inte kunnat undvika det da? nyhetsintresset kring partiet varit stort. Sverigedemokraterna var info?r 2010 a?rs val en del av den svenska mediala arenan med en sta?ndig debatt kring partiets kontroversiella politik.I den ha?r uppsatsen underso?ktes hur rapporteringen av Sverigedemokraterna skedde i lokalpress veckan efter valet 2010 och pa? vilket sa?tt partiet gestaltades i en ja?mfo?rande studie med Socialdemokraterna. Vi valde att titta na?rmare pa? tre kommuner pa? olika geografiska omra?den i landet da?r sto?det fo?r Sverigedemokraterna var ho?gt efter valet 2010.