En kostnadsjämförelse av fyra maskinsystem för sönderdelning och transport av GROT vid avlägg har utförts för att identifiera kostnadspåverkande faktorer samt finna de mest lönsamma maskinsystemen inom hanteringskedjan för GROT. Studerade maskinsystem var TOMO hugglink med en flisbil; Skotarburen flishugg och skopbil; Huggbil med lastväxlare och containersystem; Willibald kross och dumper med containersystem. Respektive maskinsystem körs av entreprenörer från Norra Skogsägarna och fakturerade kostnader från 15 utförda trakter per maskinsystem och entreprenör har analyserats med avseende på transportavstånd och avläggstorlek. Fakturerade kostnader har sedan jämförts med kostnader beräknade utifrån ekonomiska modeller med annuitetsmetoden och vetenskapliga Rapporter som grund. I modellerna har medtagits fasta maskinkostnader, maskinutnyttjande, personalkostnader, rörliga kostnader samt förväntad prestation där prestationen utgjorts av ett medeltal från minst två vetenskapliga Rapporter.

The Falun area has been undergoing mining activity for a very long time and miningslag piled up and was used as foundations for building houses and roads, Ingarvetstarted expanding in the 1970s to an industrial area. The main goal for this report is toreconstruct a soil map of how the landscape was before anthropogenic effects. With thehelp of ArcGIS and geotechnical reports a soil map for parts of Ingarvet, Falun werecreated..

Syftet med min studie var att undersöka om problemlösning i matematik gick att förena med användandet av digitala hjälpmedel/program ur ett elev- och lärarperspektiv. Mina frågeställningar rörde hur digitala program som verktyg påverkade matematikundervisningen och hur elever och lärare såg på att arbeta på detta sätt. Det har visat sig i olika Rapporter och bland forskare att skolan i Sverige generellt är dålig på att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. I skolans styrdokument står det tydligt att moderna verktyg ska användas i undervisningen. Vidare visar Rapporter på att matematikundervisningen fortfarande tenderar att vara tyst räkning. Forskare menar att om man använder sig av digitala verktyg leder detta till samspel.

Bakgrund och problem: 2014 kom ett förbud mot progressiv avskrivning i Kregelverkenoch därmed försvann möjligheten för bostadsrättsföreningar att tillämpaavskrivningsmetoden. Det har tidigare varit vanligt inom bostadsrätts branschen attanvända sig av progressiv avskrivning på fastigheten. Då förbudet kom fanns rädslanom kraftigt ökande boendekostnader till följd av den högre kostnaden för avskrivningar.Mål med uppsatsen: Uppsatsen undersöker effekterna på de finansiella Rapporterna ioch med förbudet mot progressiv avskrivning i K-regelverken och därmedbostadsrättsföreningar.Metod: Uppsatsen byggs kring en kvalitativ metod där grunden är intervjuer gjordamed representanter från bostadsrättsföreningar, fastighetsbolag, revisionsfirma ochbyggbolag. För att komplettera intervjuerna har även tidningsartiklar om debattenstuderats samt litteratur hur bostadsrättsföreningar drivs.Slutsats: Uppsatsens resultat tyder på att den finansiella Rapporteringen ibostadsrättsföreningar behöver bli tydligare, framför allt i förvaltningsberättelsen. Därbehöver föreningar utveckla och förklara verksamhetsåret på ett sätt som gör detbegripligt för intressenter.

Bakgrund och problem: I december 2013 introducerades det första ramverket för integreradRapportering, vilket syftar till att hjälpa företag utveckla sin Rapportering. Genom att användaramverket kan företag uppnå en mer omfattande redovisning av sitt värdeskapande. Rapportenblir kortfattad och ämnar beskriva hur företag skapar värde på kort, medellång och lång sikt.Konceptet är en utveckling av hållbarhetsredovisning och ambitionen är att nå ökadhållbarhet. Sedan 90-talets skandaler inom klädbranschen har det arbetats mycket med socialtansvar och miljöfrågor, vilket konsumenter kan ta del av i klädföretagens Rapporter. Docksker det diskussioner kring om informationen kan bli mer omfattande och transparent.Syfte: Studiens syfte är att ur ett företagsperspektiv undersöka om och till vilken utsträckningföretag inom klädbranschen integrerar sina Rapporter med utgångspunkt från ramverket omintegrerad Rapportering samt vilka drivkrafter som ligger bakom valet av rapportutformning.Metod: För att möjliggöra studien har kvalitativa metoder använts.

Inom bebyggelseområden är det nödvändigt att utrymmen och anläggningar av olika slag kan nyttjas gemensamt. Det kan röra sig om till exempel vägar eller grönområden. Förekomsten av dessa gemensamma anläggningar väcker frågor om vem som ska anlägga och bekosta drift och underhåll av anläggningarna. Inom detaljplanelagda områden regleras dessa frågor i första hand genom plan- och bygglagen. I olika utredningar och Rapporter har kritik framförts angående tillämpningen av denna lagstiftning.

Offentlig upphandling är reglerat av Lagen om offentlig upphandling (LOU), för att främja konkurrensen och affärsmässigheten. Om offentlig upphandling fungerar bra eller inte, är en viktig samhällsfråga eftersom kommunerna finansieras av skattemedel. Rapporter och undersökningar visar att upphandlingen inte fungerar optimalt. Vart i upphandlingsprocessen finns problemen, och vilka möjliga förbättringsåtgärder kan appliceras?.

Syftet med uppsatsen är att analysera ändamålsenligheten med de svenska CFC-reglerna samt att problematisera det nuvarande CFC-regelverket utifrån de åtgärder och nyckel-överväganden som lyfts fram ur OECDs två Rapporter om BEPS.BEPS är ett omfattande problem, vilket har presenterats i två Rapporter framförda av OECD. Syftet med Rapporterna är att de ska mynna ut i åtgärder på det mellanstatliga beskattningsområdet för att motverka BEPS. Många länder har inkorporerat CFC-regler i sina skattesystem. Några av de åtgärder som presenteras i Rapporterna avser att förbättra just dessa regler. För att kunna tyda dessa åtgärder har nyckelöverväganden från OECD lyfts fram.

Bakgrund och problemformulering: Det är ett problem för mindre-och medelstora företag då redovisningsstandards som redovisningen upprättas enligt har varit onödigt komplicerad utifrån de behov användarna har av redovisningen. Sveriges förenklingsarbete har bland annat kännetecknats av förenklingar för de små-och medelstora företagen. Förenklingsarbetet benämndes K-projektet vilket delvis har till syfte att tillgodose användarnas behov av finansiella Rapporter. K2 är det förenklade regelpaket som riktar sig till mindre företag såsom mindre aktiebolag där banker är en av de primära användarna av deras finansiella Rapporter. Då K2 medför förenklingar, schabloniseringar och en mindre Rapporteringsskyldighet får detta konsekvenser för bankerna eftersom de efterfrågar mycket information vid en kreditbedömning av ett företag för att fatta välgrundat beslut.

Bakgrund: Vi lever i en globaliserad värld och Sverige är en nation med en stor demografisk mångfald. Detta gäller även hälso- och sjukvården. Tidigare vetenskapliga studier och Rapporter från fackföreningar visar att diskriminering mot sjuksköterskor av etnisk minoritet är vanligt i hälso- och sjukvården. Rapporter från fackföreningar i Finland och Storbritannien visar att uppemot 40 till 50 procent av sjuksköterskorna upplevt diskriminering på ett eller annat sätt. Diskrimineringen uttrycks på olika sätt och yttras från patienter, deras anhöriga samt personal.

Bakgrund & problem: Redovisning av finansiella instrument har länge varit ett debatterat ämne, detta på grund av den finansiella marknadens ökade komplexitet och sårbarhet. IASB?s standard IAS 39 reglerar upptagandet och värderingen av finansiella instrument i bolagens finansiella Rapporter. Tillgångar och skulder skall värderas till verkligt värde. När en aktiv marknad för handel existerar värderas dessa till marknadsvärde, i de fall där en aktiv marknad saknas kommer värdering att göras utifrån uppskattningar och värderingstekniker.

Syftet är att undersöka huruvida övergången till IFRS den 1 januari 2005 resulterar i några effekter i balansräkningen för ett börsnoterat svenskt bolag. Dessutom undersöker vi om ett svenskt börsnoterat företag anser att möjligheten att jämföra börsnoterade företags finansiella Rapporter ökar i och med övergången till IFRS. Vidare har vi kontrollerat om de uppfattningar ett svenskt börsnoterat företag har om de framtida effekterna som kan uppstå till följd av övergången till IFRS överrensstämmer med uttalanden gjorda i affärstidningar och annan fackpress. Vår intention är slutligen att presentera ett svenskt börsnoterat företags idéer kring eventuellt ändrat framtida beteende till följd av övergången till IFRS. Arbetet innefattar en fallstudie baserad på en kvalitativ metod, eftersom vi ämnade uppnå en djupare förståelse av det vi studerade.

Denna uppsats behandlar företagens miljöredovisning och finansanalytikernas användning av denna. Bakgrunden till denna studie grundar sig i avsaknaden av studier som behandlar ämnet närmare. Vad gäller företagens redovisning av miljöinformation finns det tidigare studier som undersöker vilka företag som tenderar att presentera miljöinformation, vilken miljöinformation som presenteras samt varför. I fråga om finansanalytikernas användning av denna information finns det studier som undersöker företeelsen samt vilken betydelse miljöinformationen har vid värdering av företagen. De tidigare studierna har endast berört företagens Rapporter samt finansanalytikernas Rapporter var för sig, men undersökningar om hur den presenterade miljöinformationen används av finansanalytikerna saknas.

Bakgrund och Problemformulering: Den alltmer ökade medvetenheten som kan ses i samhället kring etik, miljö och sociala förhållanden avspeglas även i näringslivet. Samhället ställer allt högre krav på företagen och dess verksamhet, krav vilka företagen nu måste försöka nå upp till för att bibehålla sitt anseende utåt. Genom att utarbeta Rapporter där information kring dessa frågor presenteras försöker företagen tillgodose samhället och sina intressenter med tillräcklig information kring dessa frågor. Denna presentation har fått namnet CSR-redovisning. Utformandet av dessa Rapporter är på frivillig basis vilket ger företagen möjlighet att sortera ut den information som de väljer att presentera.

Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska och analysera hur New Public Management kan påverka en statlig institution och förändra organisationen. I början av uppsatsen presenteras olika exempel på hur konceptet New Public Management har blivit en utgångspunkt för stora förändringar i tre utvalda statliga institutionerna. Resultat baseras på olika forskningar. Därefter beskrivs ursprunget av New Public Management och de viktigaste kännetecken av konceptet. Kännetecken är till och med underlag till intervjuguiden för alla intervjuer samt även dokumentanalysen. Förutom detta framställas möjliga konsekvenser av reformerna efter New Public Management har implementerats i en organisation. Mitt empiriska material är intervjuer med Kriminalvårdspersonal som innehar en högre befattning och dokument samt Rapporter från Kriminalvården.