Abstract Titel: Svenska tennisgymnasium vs. Akademin ?Good to Great? Nivå: C-uppsats inom Idrottsvetenskap Författare: Andreas Moberg & Gabbi Tepic Handledare: Marie Hedberg Datum: Maj 2013 Syfte/MetodSyftet med denna uppsats är att identifiera två stora tennisgymnasium kontra tennisakademin i Stockholm. Hur ser de olika verksamheterna ut och vilken typ av ledarskap förespråkar tränarna på respektive plats. Vi valde att fokusera på vad tränarna förordar för bakgrund och utbildning för att leda elitspelare.

Hållbar utveckling ? hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare år av hållbar utveckling i skolan? Isabell Andreasson Renée Nilsson Vårt syfte är att genom intervjuer och observationer försöka ta reda på: - Genomsyras undervisningen i skolan av hållbar utveckling? - Kan utbildning om hållbar utveckling förändra Helsingborgs kommun och världen? - Arbetar de två skolor vi har med i undersökningen på liknande sätt med hållbar utveckling i Helsingborgs kommun? - Vad har barn för tankar kring hållbar utveckling? I vår bakgrund och tidigare forskning utgår vi från Rapporter som kommer från bland annat skolverket och regeringen. Vi tar också upp hur förloppet om hållbar utveckling har sett ut från 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hållbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hållbar utveckling. Vi tar även upp punkter från barnkonventionen och hur barn ser på allvaret om vår miljö i världen.

Sedan 2009 fjärravläses och faktureras alla Sveriges elnätskunder varje månad. Fakturan bygger på senaste månadens förbrukning, tidigare fakturerades man efter uppskattad förbrukning med avseende på tidigare historik. Det nya systemet infördes i syfte att skapa mer medvetenhet hos kunden om dess elförbrukning och därmed en bättre förutsättning att ändra beteendemönster. Majoriteten av elnätsbolagen använder sig av elnätskommunikation för att skicka information till och från elmätarna. Det är ett smidigt sätt att upprätta ett större kommunikationsnät eftersom infrastrukturen redan finns där, elnätet.

Det har kommit Rapporter som säger att ejdern har minskat i antal mellan 1990-2000. Under 1996 och 1997 satt Karl-Eric Gustafsson som är en välkänd fågelskådare i Sverige på Tyludden och räknade sjöfågelsträck. Bland arter som han räknade fanns ejdern (Somateria mollissima). Han satt där varje morgon från 15: e mars till 15: e juni och arbetet utfördes som ett Arbetslivsutvecklingsprojekt. Syftet med min studie är att jämföra ejdersträcket 2006 med siffrorna från 1996 och 1997 beträffande april månad och se ifall ejdern har minskat eller ökat under de 10 år som gått.

Bostadsprisutvecklingen i Stockholmsregionen har de två senaste decennierna varit mycket kraftig och från många håll diskuterats omfattande huruvida detta är en växande bubbla och när denna kommer spricka. Utöver detta har tendenser till högre belåning och fler hushåll med rörlig ränta noterats i Storstockholm. Med detta följer en högre räntekänslighet, där prisuppgångar ger hushållen stora tillgångsökningar medan ett prisfall skulle leda till en ansträngd situation på Stockholms bostadsmarknad som implicit skulle påverka det monetära systemet. Uppsatsen är därför skriven för att framställa argument till varför prisbilden kan förändras på olika sätt.Begreppet "bubbla" kan skilja sig beroende på vem som tillfrågas och det finns därför flera perspektiv när man diskuterar bubblor. Uppsatsen avser analysera historisk statistik, studera Rapporter från institut och forskare samt att försöka se tidigare bostadsbubblor.

Bakgrund och problem: Alla företag behöver en stark ekonomistyrning för att kunna konkurrera ute på marknaden. Ekonomistyrning innebär att företag kan planera, följa upp och utvärdera olika Rapporter. För att kunna göra detta behövs styrmedel som budget som innebär en ekonomisk handlingsplan som ska styra företaget mot ett visst mål. Senaste tiden har budgetens att vara eller icke vara diskuterats aktivt. Utifrån den kunskapen vill vi undersöka budgetens betydelse för tillverkningsföretag samt öka vår förståelse för ämnet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tre företag i, inom tillverkningsbranschen i Småland arbetar med budgeten.

Länge har landskapets alla olika processer påverkat och påverkar landskapets utseende och utveckling. Landskapet är i en ständig naturlig förändring, en förändring som är kontinuerlig i tid och rum. Dess strukturer och former är ofta idag avlagringar från istider och processer som skedde för länge sedan och har genom dessa hjälpt människan förstå jordens utveckling. Människan är villkorslöst beroende av landskapet med dess resurser och utnyttjar dem i en allt större utsträckning. Många av resurserna vi utnyttjar har alla sin grund i landskapets geologi.

Syfte: Uppsatsen syftar till att förklara hur byggherreföretag investerar i konstnärlig gestaltning. Genom analysen besvaras undersökningsfrågorna som handlar om vilka investeringar och strategier som tillämpas av byggherrarna för konstnärlig gestaltning, samt vilka faktorer som påverkar deras beslut att arbeta med konst och kultur.Teoretiskt perspektiv: Studien görs ur ett företagsperspektiv med hjälp av teorier om hur olika värden kan genereras utifrån kulturen tillsammans med teorier om strategier, investering och beslutsfattande.  Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Undersökningen är gjord som en explorativ fallstudie. I en kommun har vi valt tre verksamma byggföretag med pågående byggprojekt.

Bostadsområdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige åren 1964-1975. Miljonprogrammet var påverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhällsplanering, främst funktionalismen där värden som rationalitet och förnuft var centrala. Många av miljonprogrammets bostadsområden, även Navestad, var också influerade av grannskapstänkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet där en god bostad skulle vara en rättighet för alla hade också inflytande. SOU-Rapporter och Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar har studerats utifrån en maktteoretisk ansats utifrån frågeställningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mål som fanns och hur dessa utövade sin makt.

Flodhästen är en av Afrikas största växtätare och har ett speciellt födosöksbeteende då de endast betar på natten. Under dagen stannar de i eller väldigt nära vattendrag eller dypölar där de är fysiskt ganska inaktiva. För att klara av att endast äta en begränsad del av dygnet måste flodhästen ha olika fysiologiska, anatomiska eller beteendebaserade anpassningar till detta. Syftet med den här litteraturstudien är att reda ut varför flodhästen endast betar på natten och hur är de anpassade till detta. Att de endast betar på natten beror till stor del på att deras hud spricker om de vistas i solen för länge. Dessutom sparar de energi på att sköta sin termoreglering genom att bada istället för att svettas. De är framförallt gräsätare men det har visats att de äter blad, örter, träd och buskar i större utsträckning än som tidigare har trots.

AbstraktStudien ifrågasätter huruvida diskrimineringslagens är tillräcklig eller inte. Internationella granskningsRapporter om diskrimineringssituationen i Sverige har undersökts så väl som rättsfall och forskning i Sverige. I analysen lyfts de argument fram som de internationella granskningsorganen belyst i sina Rapporter. Dessa argument behandlas tillsammans med den socialkonstruktivistiska och den intersektionella teorin. Undersökningen har visat att de internationella granskningskommittéerna ser viss betydande diskriminering i samhället.

Studien syftar till att söka förklara skillnaden mellan ett företags marknadsvärde och dess bokförda värde. Samt att söka öka förståelsen kring denna skillnad och dess beståndsdelar. För att uppfylla studiens syfta har jag, genom ett främst kvalitativt angreppssätt söka kvantitativt testa vissa för diskursen relevanta samband och begrepp. Genom att granska externa ekonomiska Rapporter och börskurser för samtliga företag registrerade på stockholmsbörsens A-lista under perioden 2002 till och med 2005 har relevant data insamlats. Dessa data har sedan använts för att söka påvisa ett marknadsvärdes uppbyggnad och beståndsdelar.

Utifrån Rapporter från bl.a. Riksidrottsförbundet (2007) går det att fastställa att aktivitetsytor som planeras för barn och unga idag inte används jämlikt. Dagens planering tenderar att gynna killar i högre utsträckning än tjejer. Examensarbetet Breaking the Habitual ? Ett gestaltningsförslag för Hagebys nya aktivitetscentrum ställer sig kritiskt till detta och strävar efter att bryta denna planeringsstruktur.

???????Främsta anledningen till att kontant rörlig ersättning existerar är för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieägarnas främsta mål, vilket är en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersättning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mål vilket kan leda till ett högt risktagande och är därmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari år 2010 gav därför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anställda som har inflytande över ett företags risknivå ska minst 60 procent av deras rörliga ersättning betalas ut efter tre år eller mer. Finansinspektionen ger även ut nya regler, CRD III, som är mer preciserad om den rörliga ersättningens form och träder i kraft 1 januari 2011.

Hållbarhet är förmågan att räcka under en länge tid och potentialen för ändlöst välbefinnande för människan med ekologiska, ekonomiska, kulturella och politiska dimensioner. Syftet med denna rapport är att beskriva hur en människa genom en verksamhets aktiva arbete med hållbarhetsfrågor inte bara kan gynna kommande generationer utan även öka värdet för verksamheten internt. Detta genom innovationer som öppnar upp för nya affärsmöjligheter och marknader. Rapporten besvarar frågor som rör företags sätt att arbeta med hållbarhet genom att behandla olika fakta och teorier om varför just hållbarhet är ett viktigt ämne för många industriföretag att bemöta idag. Den största anledningen till varför detta ännu inte är en självklarhet för alla är att många företagsledningar ännu inte insett att hållbarhet är en aspekt som de bör implementera i organisationsstrategin för att själva kunna bilda ett hållbart företag med en hållbar affärsstrategi.