Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning från de företag som också tillämpar Sarbanes-Oxley Act?Utifrån studiens frågeställning är huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt få en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien är utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

Betydelsen för redovisning av immateriella tillgångar har på senare tid kommit att öka. Det beror mycket på att det anglosaxiska synsättet, som kräver att finansiella Rapporter skall ge en rättvisande bild, har blivit allt mer utbrett. Immateriella tillgångar kan klassificeras i olika grupper, en av dem är intellektuella tillgångar som innefattar varumärken, patent och upphovsrätter. År 2005 infördes IAS-förordningen i Sverige. Det innebar att alla koncerner skulle tillämpa IFRS/IAS i sin redovisning.

Resultatet visar att i språket som används kan utläsas många starkt nedvärderande och negativt laddade ord kring TV: n. Ordet våld nämns genomgående ensamt eller sammansatt, t ex underhållningsvåld, extremvåld, TV-våld, fiktionsvåld eller ungdomsvåld. Barn anses t ex bli fördummade, avtrubbade och skadade av TV, särskilt i artiklar från 70-80-talet, men även senare. TV: n får synonymerna TV-rutan, burken, TV-skärmen, bildrutan, rutan, kulturens dödgrävare, kulturens påstådda banerförare samt gödningsmedel för soffliggare. Resultaten visar även att en övervägande majoritet av artiklarna kan räknas som nyheter.

Bakgrund och problem: Sveriges kommuner ska enligt kommunallagen (1991:900) redovisa verksamhetsmål och riktlinjer kopplade till god ekonomisk hushållning. Dock har tidigare Rapporter konstaterat brister i kommunernas efterlevnad av lagstiftningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur kommuner tillämpar lagens krav på god ekonomisk hushållning. Genom att analysera kommunernas övergripande kvalitet på verksamhetsmål, dess koppling till god ekonomisk hushållning och graden av måluppfyllelse, kan efterlevnaden av lagkravet fastställas.Avgränsningar: Lagstiftningen omfattar både kommuner och landsting, vi har valt att avgränsa studien till att endast omfatta kommuner, vidare har vi valt att utesluta kommunala bolag, utskotts- och nämndspecifika mål i studien.Metod: Budgetdokument samt årsredovisningar för år 2012 har studerats för 30 kommuner, vilka har valts ut med stratifierat urval. Innehållsanalys har tillämpats vid analys av nämnda dokument.Resultat och analys: Resultatet visar att merparten av kommunerna efterlever lagkravet på god ekonomisk hushållning.

Alkoholrelaterade problem påträffas överallt i vårt samhälle, även inom den somatiska vården. Rapporter visar att kvinnors alkoholkonsumtion ökar och i takt med det, riskerar allt fler kvinnor att fastna i ett missbruk. Därför känns det angeläget att uppmärksamma kvinnornas upplevelser av att vara kvinna och missbrukare. Kvinnor börjar missbruka alkohol senare i livet än män, men de har en snabbare beroendeutveckling och lägre tålighet för alkohol än vad män har. Detta examensarbete har livsvärlds- och genusperspektiven som teoretiska utgångspunkter.

Finansiella Rapporter står till grund för olika användare för att underlätta beslutsfattandet kring företaget och aktieköp/-sälj beslut. IASB som är internationella standardsättare, är de som upprättar standarder kring hur redovisningen ska ske världen över för att redovisningen ska vara homogen. Även om redovisningsreglerna är utförda på samma sätt så tolkas de olika av olika användare, det vill säga olika redovisningsmått ger olika värderelevans beroende på redovisnings intressenter.Syftet med denna studie är att ta reda på vilket redovisningsmått som är mest värderelevant i den  svenska aktiemarknaden. Redovisningsmåtten som undersöks i denna studie är bokfört värde på eget kapital samt årets resultat i jämförelse med marknadsvärde på eget kapital. Studien avgränsas till att undersöka börsnoterade företag på Large Cap.

Det pågår stora förändringar i världen gällande begreppet design och Rapporter har kommit både iSverige och Europa om hur design kan lösa samhällsproblem. Design kan användas som ettverktyg för problemlösning i en arbetsprocess eller som konkurrensfördel i en strategi för attutveckla produkter och tjänster utifrån användarens behov.Forskning finns om hur privata vinstdrivna företag använder design som konkurrensmedel.Syftet med vår studie är att undersöka hur vi med hjälp av design kan skapa en strategi för enorganisation i den offentliga sektorn som kan lösa kommunikationsproblem med fokus påkundtillfredsställelse. Undersökningen syftar till att svara på hur den offentliga sektorn arbetarmed design och hur en designstrategi inom den offentliga sektorn kan se ut, samt om det finnsnågra hinder vid implementering av design.Studien baseras på en kvalitativ metod i form av djupintervjuer, samt en kvantitativenkätundersökning utifrån en fallstudie på Arbetsförmedlingen. Datainsamling av det empiriskamaterialet har gjorts på fallföretaget samt på tre ytterligare tjänsteorienterade organisationer somär finansierade av staten och ett produktorienterat företag. Empirin har analyserats utifrånföretagsekonomiska teorier samt designteorier och den privata sektorn har ställts mot denoffentliga sektorn för att hitta likheter och skillnader dem emellan.Resultatet av studien visar på att design används inom den offentliga sektorn och resultatet visaratt det inte finns några hinder för den offentliga sektorn att jobba med design, men att det iblandkan vara mer svårimplementerat på grund av komplexa organisationer och en målgrupp som ärhela den svenska befolkningen.

Arbetet berör problematiken om hur fasadvegetation påverkar den relativa fuktigheten intill fasaden. Examensarbetet berör ett ämne som idag är väl debatterat men debatterna bygger i stor utsträckning på antagande och enskilda företeelse. Arbetet visar exempel på att det finns en allmänuppfattning om att murgröna försämrar konditionen på fasaden. I arbetet belyses även den litteratur som finns i ämnet idag. Litteraturen kompletteras även av studier och Rapporter som är utförda inom området. Examensarbetet fokuserar runt den huvudsakliga frågeställningen om den relativa fuktigheten skiljer sig vid fasader beklädda med murgröna jämnfört med de fasader som är fria från vegetation.

Titel: Frivillig revision ? Varför väljer aktiebolagets företrädare att ha eller inte ha revisor?Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Annelie Molin och Eva WidellHandledare: Ann Wetterlind-DörnerDatum: 2012 ? MajSyfte: I denna pilotstudie vill författarna se varför företrädarna har valt att ha eller inte ha revisor i bolaget, sedan möjligheten med frivillig revision infördes.Metod: Författarna har använt sig av enkäter som de skickat ut till bolagen, samt formulär till Bolagsverket och Skatteverket. Med hjälp av böcker, vetenskapliga artiklar och Rapporter etc har författarna sedan analyserat svaren de fått.Resultat och slutsats: Det finns en ekonomisk vinnig med i resonemanget kring valet av att ha revisor eller inte ha revisor och det är viktigt för den enskilde företrädaren att noggrant analysera för- och nackdelarna och utifrån detta göra sina val.Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att följa upp studien om något år och se om åsikterna bland berörda parter förändras vartefter tiden går.Uppsatsens bidrag: Pilotstudien kan ge framtida forskare en inblick i hur bolagens företrädare uppfattar den frivilliga revisionen och anledningen till varför de gör på ena eller andra sättet i dagsläget. Med hjälp av pilotstudien kan de sedan utveckla egna idéer till nya forskningsfrågor eller att utveckla sina egna tjänster som riktar sig till bolagen..

Flyktingmottagande och integration har under en längre tid ansetts fungera dåligt. Etableringen av nyanlända tog för lång tid och för få hade kontakt med arbetslivet. Det stod klart att en förändring var nödvändig. Det svenska flyktingmottagandet genomförde år 2010 en stor strukturomvandling eftersom delar av integrationen som handlar om arbetsmarknadsetablering flyttades från kommunerna till staten. Genom den nya etableringsreformen hoppas regeringen på att effektivt och snabbt kunna etablera nyanlända i arbets- och samhällslivet.

Under de senare åren har Rapporter visat på att de psykosociala arbetsmiljöproblemen är framträdande inom skolan och lärare är en av de yrkesgrupper där de flesta långtidssjukskrivningarna beror på stress. Vidare tillhör lärare den yrkeskategorin som har högst arbetskrav, minst egenkontroll och sämst socialt stöd, vilka alla är faktorer som har betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Enligt Skolverket är var femte lärare är idag i riskzonen för allvarlig ohälsa. Under 1990-talet var den svenska skolan föremål för omfattande förändringar, den så kallade decentraliseringen, vilket medförde nya styrformer, nytt betygssystem, minskade resurser, färre pedagoger, större klasser/barngrupper, nya arbetstider, individuell lönesättning och nya arbetsformer. Lärare upplever att förändringarna har medfört att arbetet har blivit mer intensivt.

Detta arbete har syftet att undersöka varför det nationella ämnesprovet (Np) i skolår 5 genomförs. För att undersöka den frågan har vi tagit del av information och åsikter från Skolverket samt intervjuat 16 personer som arbetar i eller för skolan i en av Sveriges kommuner. Informationsinsamlandet består bland annat av två Rapporter (böcker) från Skolverket. Intervjuerna är basen för denna undersökning då det finns lite skrivet om detta ämne. Av de resultat vi redovisar kring varför det nationella ämnesprovet i skolår 5 genomförs har vi valt att utförligare presentera de viktigaste av dem, vilka är; Information/Kommunikation, Likvärdighet, Lärarunderlag och Resursfördelning.Denna undersökning visar att nationella ämnesprovet i skolår 5 är väldigt uppskattat bland lärarna, provet hjälper läraren att finna kvaliteter och brister hos elever och det ger dem även ett bra underlag för att följa och dokumentera elevernas utveckling.

I syfte att skapa en översiktlig beskrivning inom området marginalisering i gymnasieskolan, undersöks och analyseras i föreliggande examensarbete hur detta uppmärksammats i offentliga utredningar och Rapporter. Undersökningen omfattar perioden från slutet av 1990-talet och fram till och med tidpunkten för de utredningar som ligger till grund för den kommande utformningen av gymnasieskolan 2007. Utifrån ovanstående syfte har vi genom en litteraturstudie velat få svar på frågan om vilka elever som anses riskera marginalisering, vilka faktorer som anges kan orsaka detta samt vilka förslag till insatser som har lagts fram för att komma till rätta med detta problem. Vår teoretiska utgångspunkt och förförståelse grundar sig i forskning om marginaliseringprocesser av Mats Trondman och Nihad Bunar samt en historisk förförståelse i gymnasieskolans utveckling från 1970-talet och framåt. I resultatet av vår analys framkommer att de elever som beskrivs i större utsträckning än andra riskera marginalisering är bl a elever som tidigare haft skolsvårigheter i grundskolan, elever på de yrkesförberedande programmen och det individuella programmet samt elever med utländsk bakgrund.

Tidigare forskning påvisar att sjuksköterskor i ringa omfattning kan ta sig tid till att söka och läsa vetenskapliga Rapporter vilket även speglar sig i handledarskapet. Om studenter inte ser sjuksköterskor söka ny kunskap i forskningen eller får handledning i att söka, kan vi då förutsätta att de kommer att uppfylla kravet från högskoleverket under studietiden samt socialstyrelsens kompetensbeskrivning när de är färdiga sjuksköterskor?Att belysa sjuksköterskors egna erfarenheter av att använda forskningsRapporter kan ge kunskaper om sjuksköterskor har behov av att stärka sitt eget kritiska tänkande och sin vetenskapliga hållning som sedan kan berika dem i deras handledarroll.Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att använda forskningsRapporter i sitt dagliga arbete med vård och handledning av studenter i klinisk verksamhet. För att belysa handledande sjuksköterskors erfarenheter valdes intervju som metod och texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Uppsatsens resultat ger en nulägesbeskrivning av studiens forskningsområde och stöds av tidigare forskningsresultat. Resultatet redovisas i två domäner, hinder och begränsningar samt möjligheter och förutsättningar för att tillvarata forskningsresultat i vårdandet och studenthandledning.Hinder och begränsningar var tidsbrist, brist på vilja och engagemang, brist på kunskap i informationssökning och att kunna tillgodogöra sig det vetenskapliga språket och till sist bristande tillgänglighet på forskningsRapporter.

Abstract Rapporter från Skolverket visar att många elever inte når målen i matematik.12 % av eleverna i åk 9 nådde inte godkäntgränsen på ämnesproven i matematik 2006, (PM 2006:2230). Utifrån provens resultat funderade vi över vilken undervisning elever i matematiksvårigheter möter eller mött. Är det så att de blivit utslagna från skolans matematikundervisning redan innan de nått högstadiet? Vad gör skolan för dessa elever i mellanåren så att de ska bli godkända i matematik åk 9? Vi var intresserade av hur de specialpedagogiska insatserna såg ut och hur eleverna upplevde dessa. Vi har intervjuat 13 elever i åk 6 från två olika kommuner kring upplevelser och erfarenheter av matematikundervisning och specialpedagogiskt stöd.