Syftet med uppsatsen är att skapa ökad förståelse för hur musik och rörliga bilder som kulturella minnen kan samspela och upplösa gränser mellan dåtid och samtid. De frågeställningar som också utgör kärnan i uppsatsen handlar om hur musik samspelar med rörliga bilder och därmed bidrar till att forma det kulturella minnet runt en tidsepok. Dessutom: huruvida samspelet mellan musiken och bilderna också kan upplösa gränser mellan dåtid och samtid.Undersökningen består av kvalitativa texttolkningar av ett urval scener ur Upp Till Kamp, en svensk tv-serie med långfilmskaraktär som återblickar på sextiotalet i Sverige. I scenerna finns exempel på olika möten mellan populärmusik och rörliga bilder. Musik som växlar mellan att vara välbekant äldre och nyskriven möter rörliga bilder som växlar mellan att vara autentiska och nyskapad fiktion.Det teoretiska ramverket utgörs av en integration av teorier inom de tre olika fälten medier och minne, filmmusik och temporalitet.

A1260SammanfattningDenna uppsats behandlar hanteringen av en kunskapsintensiv process som har outsourcats. Studien är baserad på en fallstudie av General Motors (GM) Nordics outsourcing av sin kundtjänst till företaget EDS. Frågan som ställs är vad som händer med kunskapen inom processen och hur båda parter uppfattar denna kunskapshantering.Ambitionen med uppsatsen har varit att kartlägga kunskapsflödet från kunden till de ansvariga personerna på GM Nordic. Den kundbaserade kunskapen måste passera många led inom processen innan den når det slutliga målet. Genom analys har en del svagheter i processen framkommit.

Denna studie ämnar att gå igenom lärande på arbetsplatsen och hur det situerade lärandet från en tjänst kan användas i andra tjänster. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frågor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, där tänkandet och handlandet hos oss människor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lärandet ytterligare används begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstå hur lärandet kan främjas. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta kvinnor som innehar en HR-tjänst idag.

ESammanfattning Examensarbetets titel: Vin & Sprit ? Konsekvenser av försäljningen till Pernod Ricard Seminariedatum: 2008‐06‐04 Ämne/kurs: FEKP01, Examensarbete magisternivå, 15 poäng Författare: Malmborg Niklas, Måwe Mikaela, Pettersson Mikael Handledare: Skärvad Per Hugo Fem nyckelord: Vin & Sprit, Absolut Vodka, Pernod Ricard, varumärke och förvärv Syfte: Syftet med detta examensarbete är att utifrån den teoretiska referensramen, med hjälp av en konstruerad analysmodell identifiera positiva respektive negativa konsekvenser för V&S efter försäljningen till Pernod Ricard. Metod: Författarna använder en abduktiv ansats med ett deskriptivt syfte. Kvalitativ metod är tillvägagångssättet för att samla in information. Vid datainsamlingen används semistrukturerade telefonintervjuer som primärdata och artiklar som sekundärdata. Teoretiska perspektiv: Författarna använder sig av förvärvs‐ och ledarskapsteorier samt tidigare forskning kring Corporate social responsibility i den teoretiska referensramen. Varumärkesstrategins grunder och forskning framförs även i ramverket. Empiri: Det empiriska datamaterialet hämtas från kvalitativa intervjuer, dagstidningar, rapporter och Internet. Detta tillsammans skapar ett djupt och realistiskt material.

I dagens digitaliserade samhälle ställs det stora krav på programvaruutvecklare. Kunder förväntarsig korta ledtider och leverans av felfria informationssystem. För att kunna hävda sig påmarknaden krävs det att kvalitetssäkring är en väl integrerad del av systemutvecklingsprocessen.Denna rapport behandlar automatisering av gränssnittstester, som under senare år vuxit sig alltstörre inom kvalitetssäkring. Målet med vår utredning är att redovisa vilket testramverk som, irelation till fastställda kriterier, bäst lämpar sig för utveckling av automatiseradegränssnittstester. Testerna skall vara enkla att underhålla och leda till effektivisering.

Svensk Vattenkraftförening har upplevt behov av att hänvisa till branschens tjänsteleverantöreroch leverantörer av komponenter till småskaliga vattenkraftverk vid förfrågningar fråninternationellt och inhemskt håll. Detta examensarbete har gjorts med syfte att möta detta behov,genom att kartlägga företag aktiva inom branschen småskalig vattenkraft.Utifrån initiala undersökningar och litteraturstudier bearbetas en modell fram för hurenkätundersökningen ska presentera samlad information. De samlade koncept och meningar somskapats under förstudien används för att utforma en lista av aktiviteter som hör till processen attstarta, driva och underhålla ett vattenkraftverk. Stöd för att aktiviteternas förekomst tas från olikaregister över liknande branschers kategoriseringar och branschföretagsverksamhetsbeskrivningar. Detta sammanvägt med de svar som samlats in från intervjuer ochenkäter skapar ett ramverk med fördefinierade aktiviteter.De huvudsakliga metoder som använts för att identifiera branschens aktörer, är att intervjua enhandfull ägare av småskaliga kraftverk samt kontakta de kraftverksägare och medlemmar iSvensk Vattenkraftförening som uppgett e-postadress.

CSR, Corporate Social Responsibility, har under de senaste decennierna utvecklats till en mer eller mindre obligatorisk del i ett företags verksamhet i dess strävan att lyckas överleva på den konkurrensutsatta marknaden. Det finns dock än idag stora skillnader i hur pass mycket olika företag ägnar sig åt CSR. Med utgångspunkt från en rad olika skandaler som media belyst de senaste två decennierna, och hur allmänheten reagerat på detta beroende på vilket företag det varit fråga om, har ett intresse väckts i varför vissa företag lägger mer resurser på CSR-arbete än andra.Denna studie ämnar undersöka huruvida det förekommer skillnader mellan industri- och konsumentföretags grad av CSR-arbete, och i så fall - mer specifikt - om dessa skillnader har att göra med om det är ett industri- eller konsumentföretag, eller om det endast är andra faktorer som spelar in. Studien bygger på en kvalitativ undersökning där två företag från respektive bransch undersöks på djupet, och kompletteras med en kvantitativ undersökning där hållbarhetsredovisningar samt webbsidor från ytterligare tre företag från respektive bransch studeras. Utifrån tidigare forskning samt det teoretiska ramverket som framtagits, genereras tre hypoteser där förväntningar på utfallet presenteras och testas.Undersökningen visar att det förekommer skillnader mellan valda företags CSR-arbete, inte bara mellan branscherna utan även inom dem.

Miljöcertifieringar av byggnader blir allt vanligare i Sverige. En av dessa är certifieringssystemet Leadership in Energy and Environmental Design (LEED) som administreras av Sweden Green Building Council. En certifiering av ett projekt genom LEED grundar sig i ett poängsystem där antal poäng avgör vilken nivå certifieringen kommer att ske efter. Användningen av minst 50 procent FSC-certifierade träprodukter ger poäng enligt LEED. Dock är tillgången på FSC-certifierade träprodukter begränsad vilket försvårar arbetet med LEED-certifierade projekt.

Uppsatsen avser undersöka hur entreprenörer upplever och hanterar det ökade ledarskapskrav som ett växande företag för med sig. För att söka svar på detta har fyra frågeställningar utarbetats: Hur upplevs de ökade administrativa sysslor som följer med attföretaget växer? Minskar entreprenören inom personen på bekostnad av att ledaren/administratören inom densamme växer?Klarar entreprenören av att ta på sig de ledarroller som behöver axlas av ledaren i och med att företaget växer? Hur bör entreprenören möta det växande ledarskapskravet? Genom semistruktureradeintervjuer med fem enskilda entreprenörer verkande inom modebranschen i Göteborgsregionen har unika berättelser samlats in. Det teoretiska ramverket har delats upp i två övergripande block varvid det ena tar upp teorier rörande entreprenören medan det andra innefattar teorier rörande ledarskapskrav och den ledarskapskris som eventuellt kan uppstå. Med hjälp av dessa teorier har empirin analyserats, varvid det har framkommit att det inte finns ett entydigt tillvägagångssätt för hur det ökande ledarskapskravet har att hanteras.

 Jönköpings styrkelyftarklubb är en liten organisation som behöver ett snabbare sätt att hantera sin bokföring.Syftet med detta arbete är att undersöka utvecklingen av ett Internetbaserat ekonomiprogram för användning av utvalda i en liten organisation samt utreda vilka metoder och verktyg som är lämpligast för uppgiften utifrån de krav som finns.OOS/UML-modellen som delar in utvecklingsprocessen i 4 steg används. Bara de 3 första stegen behandlas i denna rapport: planering, prototyputveckling och konstruktion. Det teoretiska ramverket berör flera relevanta ämnen för detta projekt. Den första delen innehåller information om öppen källkod och avslutas med en beskrivning av det valda skriptspråket: php. Den andra delen fokuserar på databaser, och går från generella designteorier till användningen av MySQL och säkerhetsproblem.

Forskning visar att tillgången till rätt resurser, framförallt i form av kunskap och kontakter, är en förutsättning för en lyckad internationaliseringsprocess i företag. En förmedlande part, en så kallad ?broker? som kopplar ihop kontakter och affärsnätverk med varandra, kan bidra till denna process. Denna uppsats studerar en handelsfrämjande organisation mellan Finland och Sverige som här benämns som ?Handelsfrämjaren?.

Syfte ? Syftet med denna studie är att undersöka hur lagerstyrning av reservdelar inom hjälpmedelsförsörjning kan effektiviseras.Metod och genomförande ? Den valda strategin för att uppfylla studiens syfte omfattades av att genomföra en fallstudie i samarbete med Hjälpmedelscentralen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Empiri från fallstudien har erhållits genom intervjuer och dokumentationsstudier. Insamlad data har analyserats gentemot det teoretiska ramverket och därmed genererat studiens resultat.Resultat ? Studiens resultat visar inledningsvis på att rörlighet, volymvärde och kritiskhet är viktiga aspekter att beakta vid lagerstyrning av reservdelar inom hjälpmedelsförsörjning.

Samhället blir mer medvetna om påverkan konsumtionssamhället har på miljön, människan och vår planet. Denna medvetenhet har resulterat i att högre krav ställs på att företag driver sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt med hänsyn till hållbarhet. Med utvecklad medvetenhet utvecklas nya sätt att hållbarhetsredovisa vilket har lett till att International Integrated Reporting Council år 2013 lanserade ett ramverk för integrerad rapportering. Ramverket ska vara ett helt nytt sätt att tänka. Driften av verksamheten och hållbarhetsarbetet ska vara integrerade med varandra för att kunna se samband mellan de ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekterna.

Ett flertal högskolepolitiska beslut har fattats de senaste åren som är ämnade att stimulera en ökning av kvaliteten på utbildning och forskning i Sverige. Regeringen har sedan 2012 avsatt medel till frivilliga samgåenden av lärosäten och menar att en högre grad av samverkan mellan lärosätena är nödvändig för att koncentrera kompetensen och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Samgåenden i både högskolevärlden och företagsvärlden sker för att uppnå synergier, effektiviseringar och högre kvalitet på organisationens produkter och tjänster. Många till synes välmenta samgåenden i båda sektorerna misslyckas dock med att uppnå målen och skapa värde. Ett vanligt förekommande problem är att de interna intressenter som ska utföra integreringen av verksamheterna sällan involveras i förhandlingarna och planeringen inför ett samgående, eftersom ett samgående huvudsakligen är en ledningsfråga.

Den svenska regeringen med handelsministern i spetsen lanserade a?r 2010 en vision om att fo?rdubbla Sveriges export fram till a?r 2015. Visionen omfattade bland annat att o?ka exporten fra?n sma? svenska fo?retag. Exporten fra?n svenska fo?retag har trots regeringens satsning med bland annat olika exportfra?mjande projekt inte o?kat.