Sök:

Sökresultat:

1170 Uppsatser om Ramdirektivet för vatten - Sida 55 av 78

Ekologisk dagvattenhantering : - ett anpassat och utarbetat ekologiskt dagvattensystem för kvarteret Limkokaren/Oden, HÀssleholm, HÀssleholms kommun, SkÄne lÀn

Kvarteret Limkokaren/Oden, HÀssleholm, SkÄne, skall bebyggas och förtÀtas. HÀssleholms Vatten AB, har stÀllt kravet att den avrinningsvolym som fÄr komma frÄn omrÄdet efter byggnation inte fÄr överstiga 1 l/s ha. Hela omrÄdet Àr pÄ ca 2 hektar. Genom att bebygga ett omrÄde förÀndras avrinningsvolymen och -hastigheten för dagvattnet. Mer hÄrgjorda ytor minskar ocksÄ möjligheten för nederbörden att infiltrera och ÄtergÄ till grundvattnet.

Förnyelsebar energi i Ghana : Kommersialisering av en solcellsanlÀggning

En studie om solvÀrme i syfte att integrera solvÀrmen till tappvarmvattensystemet för ett av Stiftelsen Karlstadhus Àgda servicehus pÄ Kronoparken i Karlstad har genomförts. HuvudmÄlet med studien var att dimensionera en solvÀrmeanlÀggning utifrÄn uppmÀtt tappvarmvattenbehov samt att berÀkna energibesparingen som installationen leder till. SolvÀrmesystemet ska förvÀrma tappvarmvatten och har avsiktligt underdimensionerats för att erhÄlla ett högt Ärligt energiutbyte. En systemutformning har tagits fram med tillhörande principschema. En modell skapades i Excel för solfÄngarberÀkningen.

Produktdesign av papperskorgskoncept för Kalix kommun: Ett examensarbete utfört som ett produktutvecklingsprojekt för att skapa en enhetlig kÀnsla för Kalix kommuns papperskorgar i offentliga miljöer

Detta produktutvecklingsarbete Àr ett examensarbete inom produktutveckling vars syfte Àr att ta fram en design för Kalix kommuns papperskorgar i offentliga miljöer. De problem som finns med dagens papperskorgar Àr att de finns i elva olika utföranden vilket medför att alla ser olika ut och töms pÄ olika sÀtt. Det huvudsakliga mÄlet Àr att papperskorgarna ska vara enhetliga inom kommunen och Àven kunna kopplas ihop med Kalix identitet.För att fÄ sÄ mycket kunskap och insikt som möjligt i det dagliga arbetet kontaktades de gatu- och parkarbetare som dagligen sköter papperskorgarna. De kunde ge vÀldigt bra information tack vare sina erfarenheter inom Àmnet. Efter detta inleddes idégenereringen för att skapa sÄ mÄnga olika lösningsförslag som möjligt.

"Det goda livet krÀver det goda arbetslivet" : Hur individer upplever sin situation med trÀning pÄ arbetstid

Bakgrund: Allt fler företag vÀljer att pÄ ett eller annat sÀtt involvera hÀlsa i arbetet genom olika typer av hÀlsofrÀmjande insatser för att bland annat minska sjukfrÄnvaron. Det hÀlsofrÀmjande arbetet ger möjligheter att utveckla goda hÀlsorelaterade beteenden och en god hÀlsa för mÀnniskor i arbete. Genom att fler företag vÀljer att arbeta med hÀlsofrÀmjande insatser har diskussionen om det etiska dilemmat kommit upp till ytan.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en ökad förstÄelse för hur individer upplever trÀning pÄ arbetstid som inkrÀktande pÄ dennes privata sfÀr. Vidare syftar uppsatsen till att ge organisationer en vÀgledning i sitt arbete med trÀning pÄ arbetstid.Metod: Studien har framstÀllts i form av en fallstudie bland medarbetare i ett kommunÀgt företag med huvuduppgift att rena och hantera Kalmars vatten. Uppsatsen har en deduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi, dÀr den kvalitativa intervjun har legat till grund för datainsamlingen.Slutsats: Studien har visat att sÄ lÀnge individer upplever att de kan pÄverka sin situation Àr deras privata sfÀr inte hotad.

WaterCycle

I mitt examensprojekt har jag utgÄtt ifrÄn hÄllbar utveckling och mÀnniskan i rörelse samt vardagens estetik. De flesta som reser idag anvÀnder transportmedel som flyg, buss eller tÄg osv. Oavsett om de olika resemetoderna skiljer sig i miljöpÄverkan, sÄ pÄverkas alltid miljön negativt av dessa fÀrdsÀtt. Det hÄllbaraste sÀttet att resa pÄ Àr dÀrför till fots. Min mÄlgrupp i det hÀr projektet blev dÄ naturligt friluftsutövare som inte anvÀnder sig av dessa miljöbelastande fÀrdmedel.Andra miljöbelastande delar av produktutvecklingen som jag som produktdesigner har möjlighet att pÄverka genom produktens utformning Àr att göra den mer unik.

Kan den hydrologiska modellen S-HYPE anvÀndas för att berÀkna grundvattennivÄer med tillrÀcklig noggrannhet?

Sveriges geologiska undersökning (SGU) ansvarar för den nationella övervakningen av grundvattennivÄer. I GrundvattennÀtet finns drygt 300 mÀtstationer dÀr grundvattennivÄer observeras tvÄ gÄnger varje mÄnad. Grundvattensituationen i Sverige och grundvattenmagasinens fyllnadsgrad presenteras med kartor som konstrueras med data frÄn de uppmÀtta grundvattennivÄerna. För att öka detaljgraden i kartorna syftade detta arbete till att undersöka om berÀkningar frÄn den hydrologiska berÀkningsmodellen S-HYPE kunde anvÀndas för att fylla ut med data dÀr mÀtningar inte finns tillgÀngliga. Arbetet utfördes genom korrelationsanalyser mellan uppmÀtta och berÀknade grundvattennivÄer för att avgöra noggrannheten i S-HYPEs berÀkningar av grundvattennivÄer.

Utfodring av torr eller stöpt hel kÀrna av korn, raps, Äkerböna och Àrt : effekt pÄ trÀckegenskaper hos ickeproducerande tackor

Syftet var att studera hur utfodring av torra eller stöpta hela frön/kÀrnor av korn, raps, Äkerböna och Àrt pÄverkade förekomsten av hela frön/kÀrnor och foderpartiklar ? 1 cm i trÀcken, nÀringsinnehÄll i trÀcken samt vikten och hullet hos ickeproducerande tackor.En hypotes var att tackorna skulle tugga sönder de hela fröna/kÀrnorna sÄ bra att de kom Ät nÀringen i kraftfodret pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. En annan var att tackornas utnyttjande av de hela fröna/kÀrnorna skulle vara högre för stöpt Àn för torrt foder.Tjugofyra sinlagda tackor (finull/dorset-korsningar) delades upp i individuella boxar fördelade pÄ de sammanlagt Ätta foderstaterna sÄ att den genomsnittliga vikten var jÀmn över behandlingarna. Försöksperioden föregicks av en tre-och-en-halv veckor lÄng tillvÀnjningsperiod, under vilken tackorna utfodrades försöksfodermedlen torra. Under försöksperioden utfodrades tackorna med begrÀnsade givor grovfoder och kraftfoder.

Kalibreringav mikrovÄgsinstrumentet HK1-Mc för ostarna HerrgÄrd 17 % och Grevé 17 %

Under föreliggande studie studerades vattenhalten och höjden hos hÄrdostsorterna HerrgÄrd med en fetthalt pÄ 17 % (H17 %) och Grevé med en fetthalt pÄ 17 %(G17 %). Syftet med studien var att kalibrera mikrovÄgsinstrumentet HK1-Mc. Instrumentet anvÀnder produktens höjd och vattens dielektriska egenskaper, för att mÀta vattenhalten hos ostarna. Arbetet inleddes med en enpunktskalibrering av instrumentet varpÄ erhÄllna mÀtdata jÀmfördes med analysvÀrden frÄn ett FTIR-instrument, som anvÀndes som referensanalysmetod. ErhÄllna mÀtvÀrden frÄn mikrovÄgsinstrumentet och IR-instrumentet matades in i ett kalkylprogram som rekommenderats av tillverkaren, (Harrer & Kassen), varpÄ lÀmpligt ?slope? och ?intercept? erhölls för mikrovÄgsinstrumentet.

NaturvÀrdesbedömning och klassificering enligt blÄ mÄlklasser av vattendrag : en utvÀrdering av metod och lÀmplighet för skogsbruksplaner

Syftet med fÀltstudien var att validera WWF:s metod för naturvÀrdesbedömning av vattendrag och blÄ mÄlklasser som trovÀrdiga redskap för att spegla fiskförekomsten och den biologiska mÄngfalden i vattendrag. Litteraturstudien visade vad som kan styra fiskförekomsten samt hur skogsbruket idag och historiskt har pÄverkat vattendragen och hur skogliga ÄtgÀrder kan pÄverka vattendragens naturvÀrde och vatten kvalitén. FÀltstudien genomfördes genom inventering av 84 elfiskade vattendrag i Blekinge. Inventeringen innehöll naturvÀrdesbedömning, klassificering, vattendragsbredd, grundyta och medelhöjd. Hypotesen var att vattendrag med höga poÀng frÄn naturvÀrdesbedömningen och/eller bedömd mÄlklass skulle hÄlla högre antal fiskearter samt fler individer av lax respektive öring Àn vattendrag med lÀgre poÀng/mÄlklass.

Reningsmotiv i dopritualen : Vad blir dopkandidaten renad frÄn?

I Svenska kyrkan rÀknas dopet och nattvarden som sakrament. Med sakrament menas en handling som Jesus Kristus uppmanat sina efterföljare att utöva. I Matt 28: 19 uppmanar Jesus lÀrjungarna att ? GÄ dÀrför ut och gör alla folk till lÀrjungar: döp dem i Faders och Sonens och den helige Andes namn?. Vid lÀsning av Martin Luthers Stora katekes, vilken ingÄr i Svenska kyrkans bekÀnnelseskrifter, ? kÀnneteckna dopets kraft och verkan, som bestÄr just i den gamle Adams dödande och dÀrefter den nya mÀnniskans uppstÄndelse? (2010, 481).

Produktionsplanering och vattenvÀrden : En studie av produktionsplanering för regleringsbar vattenkraft vid SkellefteÄ Kraft AB

Syftet med detta examensarbete var att pÄ uppdrag av SkellefteÄ Kraft AB studera produktionsplanering för regleringsbar vattenkraft och avgöra hur vatten i ett magasin kan vÀrderas. Vidare skulle Àven en applikation skapas för att kunna berÀkna dessa vattenvÀrden. Produktionsplanering för vattenkraft visade sig oftast delas upp i tre nivÄer, i en lÄng-, sÀsong- och korttidsplaneringsdel, dÀr detaljrikedomen i modellbeskrivningarna ökar med minskande tidshorisont. Anledningen till uppdelningen Àr en följd av att bÄde noggrannhet och lÄngsiktighet önskas, tanken Àr dÀrmed att lÄta den högre nivÄn ge den lÀgre en lÄngsiktighet den annars saknat. Möjliga kopplingar mellan nivÄerna diskuterades, dÀr en priskoppling genom vattenvÀrden argumenterades för att vara den bÀsta. DÀrefter studerades metoder för vattenvÀrdeberÀkningar och matematiska villkor för optimal produktion, varvid ett eget program i Matlab kunde skrivas. Programmet berÀknar vattenvÀrden vid en enmagasinmodell utifrÄn tillrinnings- och prisprognoser, dÀr prognoserna tillÄts att delas upp i ett valfritt antal scenarion. Testkörningar av programmet visar att vattenvÀrdena gÄr ned inför en prognostiserad vÄrflod, för att pÄ sÄ vis skapa plats Ät det inkommande vattnet.

AmmoniumÄterkoppling pÄ HimmerfjÀrdsverket ? utvÀrdering genom försök och simuleringar

Avloppsreningsverk stÄr inför uppgiften att rena inkommande vatten för att möta lagstiftade grÀnsvÀrden till en sÄ lÄg kostnad som möjligt. Att syresÀtta biologiska reningsprocesser Àr kostsamt eftersom luftningsanordningen förbrukar mycket energi. UngefÀr en femtedel av HimmerfjÀrdsverkets totala elenergiförbrukning gÄr till luftning av biologiska processer.För att öka HimmerfjÀrdsverkets energieffektivitet startades under 2010 experiment med olika strategier för luftflödesstyrning. En av verkets nitrifikationsbassÀnger byggdes dÄ om för att möjliggöra zonvis reglering av syrehalten.Syftet med denna studie var att utvÀrdera reglering med ammoniumÄterkoppling och syrehaltsprofil för styrning av HimmerfjÀrdsverkets nitrifikationsprocess. UtvÀrderingen baserades pÄ reningsresultat och energiförbrukning.Med nuvarande reglerstrategi varieras luftningen genom Äterkoppling frÄn syrehalten i den andra av sex zoner i varje luftad bassÀng.

UtvÀrdering av energianvÀndningen i kv BlÄ Jungfrun

UtvÀrdering av energianvÀndningen i KV. BlÄ JungfrunSammanfattningByggsektorn stÄr idag för en stor del av Sveriges totala energianvÀndning. Den största mÀngden av energin anvÀnds i driftfasen för bland annat uppvÀrmning. Att minska energianvÀndningen för uppvÀrmningen av bostÀder Àr alltsÄ viktigt. DÀrför har intresset för energieffektivisering i byggnader ökat betydligt pÄ senare tid.Passivhustekniken innebÀr att hus byggs utan konventionella vÀrmesystem.

Serviceboendet pÄ Kronoparken : En studie om solvÀrme och energieffektivisering

En studie om solvÀrme i syfte att integrera solvÀrmen till tappvarmvattensystemet för ett av Stiftelsen Karlstadhus Àgda servicehus pÄ Kronoparken i Karlstad har genomförts. HuvudmÄlet med studien var att dimensionera en solvÀrmeanlÀggning utifrÄn uppmÀtt tappvarmvattenbehov samt att berÀkna energibesparingen som installationen leder till. SolvÀrmesystemet ska förvÀrma tappvarmvatten och har avsiktligt underdimensionerats för att erhÄlla ett högt Ärligt energiutbyte. En systemutformning har tagits fram med tillhörande principschema. En modell skapades i Excel för solfÄngarberÀkningen.

Att stÄ pÄ egna ben ? Den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser under transitionen frÄn student till yrkesverksam

Att ta steget frÄn en universitetsvÀrld till att trÀda in i en yrkesverksamhet kan upplevas som okÀnt och den nyutexaminerade sjuksköterskan kan kÀnna av pÄtagliga skillnader mellan de tvÄ kulturerna. HÀlso? och sjukvÄrden har idag ett ökat krav pÄ effektivitet som pÄverkar all sjukvÄrdspersonal, sÄ Àven blivande sjuksköterskor. Forskning har visat att just övergÄngen frÄn student till nyutexaminerad sjuksköterska kan vara en plötslig omstÀllning och att upplevelsen att vara ny och oerfaren kan upplevas som chockartad. FrÄgor om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under denna transition Àr inte fullstÀndigt besvarade och faktorer för att frÀmja processen Àr inte klart definierade.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->