Sökresultat:
1170 Uppsatser om Ramdirektivet för vatten - Sida 45 av 78
SaltanvÀndning i skidbackar : Utbredning och pÄverkan av natriumklorid i den lokala miljön
Natriumklorid sprids i ca. 20 skidbackar inom A?res skidsystem. Natriumklorid sa?nker vattens fryspunkt och go?r att sno?n kan ha?llas ha?rd under ta?vlingar, vilket ger de ta?vlande sa? lika fo?rutsa?ttningar som mo?jligt.
Utveckling av spolmaskÀgg frÄn hÀst, utsatta för stigande koncentrationer av bensimidazol.
I Sverige och övriga vÀrlden ses en ökad resistensutveckling mot anthelmintika hos ett flertal parasiter. Spolmasken, Parascaris equorum, Àr en av hÀstens vanligaste parasiter. För diagnos av lÀkemedelsresistens hos hÀstens spolmask anvÀnds idag FECRT-metoden (faecal egg count reduction test). Detta trots att metoden varken Àr utvecklad eller validerad för detta ÀndamÄl. Det finns dock ingen annan metod att tillgÄ.
VegetationsförÀndringar i Hornborgasjöns naturreservat : med fokus pÄ restaureringems följder
Den hÀr studien undersöker hur vegetationen förÀndras mellan 1979 och 2010 i omrÄdet som idag Àr Hornborgasjöns naturreservat. SjösÀnkningar i omrÄdet ledde till att ett igenvÀxt trÀskomrÄde ersatte en viktig vattenreservoar och nÀrsaltfÀlla. Restaureringsarbetet under 80-talet var banbrytande och antagligen ett av vÄr tids mest omfattande naturvÄrdsarbete. Studien svarar ocksÄ pÄ om restaureringen uppnÄdde sitt mÄl och om resultatet blev som man tÀnkt sig.I arbetet skapades en aktuell vegetationskarta för 2010, denna jÀmfördes med en i arbetet digitaliserad vegetationskarta frÄn 1979. Kartbilder skapades och justerades i ArcGIS och vegetationsytornas area framtogs för att möjliggöra en vegetationsanalys mellan kartorna.
MÄngfald pÄ djupt vatten
Att leda för en mÄngfaldig verksamhet Àr en utmaning för ledare oavsett organisation. Att vÀrna om alla mÀnniskors lika rÀtt och inte diskriminera Àr ett krav i ett demokratiskt samhÀlle, som i Sverige regleras ytterligare av diskrimineringslagen. Speciellt stora Àr kraven pÄ den offentliga sektorns verksamhet. Kommunal verksamhet ska som en del i arbetet för förbÀttrad folkhÀlsa tillgÀngliggöra motionsmöjligheter. Denna studie handlar om hur dessa krav fungerar i praktiken.
NÀtplanering pÄ Fortum Distribution
I det hÀr projektet har uppgiften varit att rena vattnet i Aqua Interiör i Laholms egen tillverkade vattenmöbel med hjÀlp av uv-ljus. Dessa möbler hyr de ut till kunder för att kunna fÄ ett lagom kallt vatten med eller utan kolsyra. Vattenmöblerna Àr direkt kopplade till det befintliga vattensystemet. Ett problem som de tidigare haft Àr att de inte kunnat ha sina möbler pÄ sjukhus eftersom möblens beskaffenhet medför en ökad bakteriehalt i vattnet.Denna bakteriehalt kommer dock inte upp till den grÀns som livsmedelverkets satt som icke tjÀnligt. PÄ sjukhus finns ett högre krav pÄ vattnets kvalité dÀr inga anmÀrkningar fÄr finnas pÄ vattnet.
ValvbÄgar mindre Àn tvÄ meter: Geotekniska och hydrauliska förutsÀttningar samt förslag till dimensioneringsansvisningar
Trafikverket i Norr- och VÀsterbotten har noterat oproportionerligt mÄnga problem med den relativt nya typen av vÀgtrummor (spÀnnvidd < 2 m) som Àr formade som valv utan botten. ValvbÄgskonstruktionen Àr framtagen för att underlÀtta fiskvandring samt förbÀttra livsvillkoren för andra vattenlevande organismer i vÄra vattendrag. Fokus har tidigare legat pÄ miljömÀssiga förbÀttringar, och mindre hÀnsyn har tagits till tekniska krav pÄ konstruktionen.Totalt har Ätta valvbÄgar studerats nÀrmre, för att fÄ information om skador och anlÀggande. En litteraturstudie har utförts för att studera hur vattenströmmar pÄverkar konstruktionen och vilka ÄtgÀrder som dÀrmed krÀvs. Trafikverkets befintliga regelverk har anvÀnts för att undersöka vilka krav som stÀlls pÄ konstruktioner i vatten, och dÀrefter anpassat dessa till valvbÄgskonstruktionen.De största problemen Àr undermÄlig grundlÀggning, icke-existerande eller dÄligt erosionsskydd och den kanske viktigaste faktorn; i stort sett obefintlig projektering av valvbÄgar som Àr mindre Àn tvÄ meter.MÄlet har varit att ta fram tydliga riktlinjer för hur en valvbÄge bör projekteras och senare anlÀggas.
Att sÀnka temperaturer i stadsmiljö : en studie av trÀdens effekt pÄ en bostadsgÄrd i Malmö
Under de senaste Ärtiondena har det pÄgÄtt en förtÀtning och en alltmer ökad utbyggnad av vÀrldens stÀder. Som en följd av detta har stadens naturliga vatten- och vÀrmebalans rubbats. PÄ bekostnad av vegetativa ytor har artificiella byggmaterial introducerats som absorberar vÀrme frÄn solens strÄlar och höjer stadens temperaturer. Dessa material leder Àven snabbt bort regnvatten samt hindrar vatten att infiltreras ner i marken.
Temperaturskillnader pÄ 12oC jÀmfört med den omkringliggande
landsbygden har kunnat uppmÀtas i stora amerikanska stÀder. Detta fenomen har kommit att kallas Stadens VÀrmeö eller Urban Heat Island som Àr den engelska termen.
I Sverige förvÀntas det bli allt högre sommartemperaturer och fler rekordvarma dagar framöver.
Uv-ljus som vattenrening i kylanlÀggning
I det hÀr projektet har uppgiften varit att rena vattnet i Aqua Interiör i Laholms egen tillverkade vattenmöbel med hjÀlp av uv-ljus. Dessa möbler hyr de ut till kunder för att kunna fÄ ett lagom kallt vatten med eller utan kolsyra. Vattenmöblerna Àr direkt kopplade till det befintliga vattensystemet. Ett problem som de tidigare haft Àr att de inte kunnat ha sina möbler pÄ sjukhus eftersom möblens beskaffenhet medför en ökad bakteriehalt i vattnet.Denna bakteriehalt kommer dock inte upp till den grÀns som livsmedelverkets satt som icke tjÀnligt. PÄ sjukhus finns ett högre krav pÄ vattnets kvalité dÀr inga anmÀrkningar fÄr finnas pÄ vattnet.
SÀrredovisning av kommunala vattentjÀnster
Den hĂ€r uppsatsen handlar om redovisning av kommunala vattentjĂ€nster. Ă
r 2006 kom enny lag om allmÀnna vattentjÀnster ut som stÀller krav pÄ att vatten- ochavloppsverksamheter skall redovisas sÀrskilt. Vi har dÄ fÄtt ett uppdrag frÄn Tanumskommun att undersöka hur ett urval av kommuner valt att ordna sin sÀrredovisning samthur de följer lagens intentioner.Samtliga kommuner vi valt att inkludera i studien ligger i VÀstra Götaland lÀn. Tre avdem nÀrmare bestÀmt i norra BohuslÀn och tvÄ av dem i VÀstergötland. Under arbetetsgÄng har vi genomfört sex stycken intervjuer, varav tvÄ stycken skedde i Tanumskommun.
CFD-BERĂKNING AV INSTRĂMNING TILL ETT VATTENKRAFTVERK : ?EN FALLSTUDIE AV FINNFORS KRAFTVERK
I Sveriges kalla klimat innebÀr isrelaterade problem Ärliga produktionsförluster för vattenkraftföretagen. Kravisbildning pÄ intagsgrinden till ett vattenkraftverk betyder att den grindarea genom vilken vatten kan strömma in reduceras och inströmningsförlusterna ökar. De förebyggande ÄtgÀrderna handlar ofta om att sÀnka vattnets ythastighet tillrÀckligt mycket för att ett stabilt istÀcke ska kunna utbredas. IstÀcket isolerar vattnet frÄn fortsatt nedkylning sÄ att temperaturen i vattnet inte understiger 0 °C och kravisproduktionen i vattnet upphör.I detta examensarbete tillÀmpas CFD-berÀkningar för att ÄskÄdliggöra hastighetsfördelningen i magasinet vid Finnfors kraftverk med dess nuvarande batymetri och med modifierade batymetrier motsvarande potentiella ÄtgÀrder för att sÀnka vattnets hastighet. AnlÀggningsÀgaren SkellefteÄ Kraft hade identifierat tvÄ problem som ansÄgs kunna bidra till turbulens och höga inströmningshastigheter och utöver dessa kunde simuleringar med magasinets nuvarande batymetri identifiera i vilka omrÄden ÄtgÀrder borde genomföras.
Föryngring av stormusslor (Unionoida) i tre vattensystem i VÀstra Götalands lÀn
Storvuxna musslor i sötvatten (stormusslor) kan ha drabbats av en allvarlig tillbakagÄng i sÄvÀl Sverige som hela vÀrlden. Tidigare undersökningar i Sverige och andra delar av vÀrlden visar pÄ en kraftig tillbakagÄng och brist pÄ en fungerande föryngring hos arterna flodpÀrlmussla (Margaritifera margaritifera) och tjockskalig mÄlarmussla (Unio crassus). I tidigare undersökningar i Sverige har fokus frÀmst varit att försöka kartera arternas förekomst och utbredning, men inte dess föryngring. Syftet med denna studie Àr att undersöka föryngringen av samtliga arter stormusslor i vattensystemen Tidan, Lidan och MariedalsÄn i VÀstra Götalands lÀn. Sju lokaler valdes selektivt ut för att representera nÄgra av de bÀsta i de tre vattensystemen.
EkosystemtjÀnster i grundskolan : En studie utifrÄn kunskapsemfaser
För att belysa vÀrdeförlusten som utarmandet av ekosystem leder till och poÀngtera vÄrt beroende av naturen har begreppet ekosystemtjÀnster tagits i bruk. EkosystemtjÀnster Àr samlingsnamnet pÄ allt det vi fÄr frÄn naturen, sÄ som syre, fibrer, rent vatten och naturupplevelser. I de nya kurspla-nerna i biologi (Skolverket, 2011a) tas ekosystemtjÀnster upp som centralt innehÄll. Denna studie har till syfte att belysa hur lÀrare i Ärskurs 4-6 tolkar begreppet ekosystemtjÀnster i relation till sin undervisning, samt att undersöka vilka kunskapsemfaser lÀrarna ger uttryck för. Med kunskapsemfaser menas uppfattningar om varför vi undervisar om nÄgot.Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra lÀrare som undervisar i biologi i Ärskurs 4-6 pÄ olika skolor.
Utekök för Muurikka
SammanfattningSyftet med arbetet har varit att utveckla och formge ett utekök i materialet trÀ, för en mÄngsidig matlagning utomhus, anpassat till företaget Opa Muurikkas produkter och varumÀrkesprofil, bÄde till form och funktion. En viktig del i utvecklingsarbetet var att köket skulle frÀmja samarbete och samvaro medan matlagning sker. Köket skulle Àven fÄ ett visuellt uttryck som harmoniserar med trÀdgÄrdar och naturen. DÀrför har trÀ varit det huvudsakliga materialet. Egna resonemang byggda pÄ vardagliga företeelser som jag sett, lÀst eller upplevt har dokumenterats för att ge lÀsaren förstÄelse för besluten i utvecklingsarbetet.
Korruption och politisk stabilitet : En studie om incitament till mutor och bestickning
För att belysa vÀrdeförlusten som utarmandet av ekosystem leder till och poÀngtera vÄrt beroende av naturen har begreppet ekosystemtjÀnster tagits i bruk. EkosystemtjÀnster Àr samlingsnamnet pÄ allt det vi fÄr frÄn naturen, sÄ som syre, fibrer, rent vatten och naturupplevelser. I de nya kurspla-nerna i biologi (Skolverket, 2011a) tas ekosystemtjÀnster upp som centralt innehÄll. Denna studie har till syfte att belysa hur lÀrare i Ärskurs 4-6 tolkar begreppet ekosystemtjÀnster i relation till sin undervisning, samt att undersöka vilka kunskapsemfaser lÀrarna ger uttryck för. Med kunskapsemfaser menas uppfattningar om varför vi undervisar om nÄgot.Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra lÀrare som undervisar i biologi i Ärskurs 4-6 pÄ olika skolor.
Föroreningen av Ăstersjöns vatten : Enskilda avlopp och Ă„tgĂ€rder för en lĂ„ngsiktig uthĂ„llig vattenanvĂ€ndning
I denna uppsats undersöks det hur det fungerar med enskilda avlopp utanför kommunens VA-nĂ€t. Hur enskilda avlopp Ă€r uppbyggda och hur de fungerar. Varför man bör ha avloppsrening, och vilka lagar och regler som styr enskilda avlopp. Jag utreder vidare varför man ska jobba för en ökad rening av avlopp och varför man ska jobba mot att uppnĂ„ ett uthĂ„lligt samhĂ€lle.Uppsatsen har en teoridel som handlar om hur och varför vi ska strĂ€va efter en uthĂ„llig samhĂ€llsutveckling. En strĂ€van som kommuner som Söderköping har nĂ€r dom försöker fĂ„ mĂ€nniskor att byta till hĂ„llbara VA-system.Med dom hĂ€r funderingarna som bakgrund och ett antal frĂ„gestĂ€llningar har jag skrivit en fyllig bakgrund som gĂ„r igenom Ăstersjöns problematik och Ă€ven relevant information om enskilda avlopp.