SammanfattningDe dricksvattenresurser som finns i dag globalt sett är ojämnt fördelade över såväl kontinentsom mindre geografiska enheter. Det beror både på vattnets kretslopp och på andra faktorersom mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd. Det mänskliga räckhållet symboliseras av lagar,ägande, attityder och ekonomi i denna uppsats och tekniken framstår som en pådrivandefaktor för utveckling vad gäller rening och transport av dricksvatten. Uppsatsen diskuteraräven hållbarhet som begrepp och hur det kan relateras till dricksvatten, samt andraangreppssätt av dricksvatten som dels en livsviktig resurs, dels en handelsvara.Syftet med uppsatsen är att kartlägga Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten till andraländer utifrån följande frågeställningar:1. Kan man äga vatten?2.

Det vatten som avrinner från hårdgjorda ytor, så kallat dagvatten, innehåller ofta en mängd olika föroreningar, så som tungmetaller och näringsämnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det når recipienten. Ett vanligt sätt att rena detta vatten är genom öppna system, som dammar och våtmarker, eftersom de fungerar både som flödesutjämnare och som sedimentationsmagasin.I Steningedalen, Märsta, finns en dagvattenanläggning med dammar och översilningsytor, vars syfte är att rena dagvatten från ett avrinningsområde på ca 7200 ha. Vattnet leds till dammarna via en dagvattentunnel vars primära syfte var att leda vattnet förbi Märsta centrum. Tunneln är ca 3100 m lång, sprängd och delvis i betong, och har ett skibord installerat i tunnelmynningen med syfte att skapa ett sedimentationsmagasin samt att vid höga flöden leda vattnet förbi dammarna direkt till Märstaån. I denna studie har reningseffekten av denna dagvattentunnel utretts.

Världens energiförbrukning ökar ständigt. Detta ger upphov till stora miljöproblem där klimatförändringen är ett av de största problemen. Hushållens energiförbrukning står idag för en betydande del av den totala energianvändningen. Det är därför viktigt att effektivisera hushållens energianvändning för att reducera deras påverkan på miljön. Vitvaror, som står för en stor del av hushållens energianvändning, har en stor potential att energieffektiviseras.

Verotoxinproducerande E. coli är en vatten- och livsmedelsburen patogen med nötkreatur som reservoar. Bakterien ger hos människa upphov till en enterohemorragisk sjukdom, i vissa fall med HUS, hemolytiskt uremiskt syndrom, som följd. HUS är mycket allvarligt och den största anledningen till att barn drabbas av akut njursvikt. Bakterien smittar fekal-oralt och boskap och människor som blivit infekterade kan utskilja mycket stora mängder bakterier i sin avföring.

Detta arbete innefattar en undersökning av Hotell Inlandia i Norsjö på uppdrag av Norsjö kommun för att hitta de delar som är gamla, ineffektiva och dåliga för att sedan ta fram förslag på förbättringar för att minska energiförbrukning, kostnader och förnya vissa delar.De delar som undersökts är:? Värmekällan? Värmesystem, radiatorer? Fönster? Ventilation? Vattenflöden i duschar och kranarEn undersökning av fönster och beräkning av värmeförluster genom dessa har gjorts för att se hur mycket uppvärmningsbehovet kan minska genom att byta till nya fönster med lägre värmegenomgångstal, U-värde. En offert har tagits fram på nya fönster som använts för att jämföra med de gamla och genom att byta till nya fönster kan det faktiska årliga energibehovet minska med ungefär 33,8 MWh per år och för att förstå ungefär hur mycket det är så kan det jämföras med energiförbrukningen i en genomsnittlig svensk villa som ligger på 25 MWh per år.Beräkningar har gjorts på dusch- och kranmunstycken för att se hur mycket besparingar som skulle kunna göras genom att byta ut gamla munstycken med högt flöde till nya vattensparande. Genom att byta ut de gamla duschmunstyckena som släpper ut ca 19 liter vatten per minut mot nya effektiva som släpper ut ca 6 liter per minut kommer uppvärmningskostnaderna för vattnet genom duschning att minska från 3800 kronor till 1194 kronor. Detta gäller om det bor två personer i ett rum som duschar 10 minuter per dag i ett helt år.

The water company MittSverige Vatten (?MidSweden Water?) located in the Medelpad, Sweden was in need of a moreexclusive water carafe for restaurants and conference in the region. Current design solution was not able to cope with thedemand of a more exclusive setting and was not promoting the company in a good way. In the beginning of the projectit became clear thru an intense interview period that there was at least three directions for design solutions the companycould go for.? A carafe (exclusive settings)? A pitcher (conference and lunch servings)? A water dispenser type (serving of larger amounts of water during a certain brief periods of time.)It was decided to go for the exclusive one.Small pieces of rock from the last ice age turned out to be a vital component of the new design concept for the company..

Som examensarbete har vår grupp valt att presentera en lösning på ett problem som malmgruvor i allmänhet och gruvan i Malmberget i synnerhet har. Detta examensarbete har dock inte någon speciell uppdragsgivare utan har initierats av en gruppmedlem. Problemet bestod i att konstruera en produkt som skulle ersätta eller komplettera befintliga upphängningsanordningar för rörsystem till luft- och vatten- transport nere i gruvan. Ibland kan brister i planeringen (mänskliga faktorn) resultera i att ett för litet antal fästpunkter görs, eller i att fästpunkterna inte uppfyller ställda hållfasthetskrav. Detta leder till att maskinen som producerar hål för fästanordningen måste återkallas till gruvorten.

En funktionsbeläggning består av ett polymert material som beläggs till en textil yta. Denna typ av beläggning används för funktionsplagg och det belagda materialet har som uppgift att skydda användaren från vatten samtidigt som den har god ånggenomsläpplighet. För att tvärbinda funktionsbeläggningen och öka dess hållfasthet appliceras ett översta skikt av polymer som kallas topcoat. En topcoat innehåller tvärbindande ämnen som till exempel isocyanater eller formaldehyd. Dessa ämnen är mycket miljö- och hälsoskadliga.

Snö transporteras till en snödeponi för att inte hindra framkomlighet eller skymma sikt för trafikanter i staden. Snödeponin kan vara placerade på land eller i vatten. När snön smälter vid en deponi frigörs föroreningarna och hamnar på marken som sediment eller rinner med smältvattnet till ett vattendrag eller infiltrerar i marken. Föroreningarna i snö kommer främst från avgaser och slitage av väg och däck från biltrafiken, föroreningarna som är i luften och salt och sand från halkbekämpning. Hur stora mängder det är beror på trafikintensitet och hur länge snö ligger på marken.

Fytoremediering är en relativt ny saneringsmetod men har de senaste åren blivit mer uppmärksammad inom forskning. Fytoremediering bygger på växters naturliga förmåga att rena förorenad mark, vatten eller sediment. Detta görs genom ett antal olika processer där växter kan ta upp, omvandla eller stabilisera ämnen och på så sätt sanera föroreningar på ett biologiskt hållbart sätt. Våra städer blir alltmer tätbefolkade i och med befolkningsökningen i världen och en stigande inflyttning till städerna. Det finns många outnyttjade postindustriella områden i dagens städer som lämnat efter sig förorenad mark, vatten eller sediment som kan utgöra en risk för människors hälsa, djur och natur. Dessa så kallade brownfields kan få en ny användning och på så sätt undviks exploatering av värdefull natur och åkermark. Med hjälp av växter kan dessa brownfields saneras samtidigt som platsen får ett nytt liv i form av till exempel en park för rekreation.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete vid Luleå tekniska universitet initierat av Spendrups bryggeri AB. Spendrups är moderbolag i det största svenskägda bryggeriet på den svenska marknaden. Man utvecklar, tillverkar, importerar och marknadsför öl, vatten, läsk, vin och sprit i ett antal dotterbolag. Produktionsenheter finns i Grängesberg, Vårby och Visby. Examensarbetet initierades då driftledningen vid bryggeriet i Vårby uppmärksammade att operatörerna vid produktionslinan V3 sjukskrevs oftare än tidigare.

Föreliggande rapport är ett resultat av ett examensarbete utfört på Lulekraft AB (LUKAB), med syftet att dimensionera en återföring av rökgas. Målen är att sänka utsläppen av NOx, att minska fluktuationerna av temperaturen i överhettarna vid bränslebyte samt att undersöka ifall verkningsgraden ökar med implementerad rökgasåterföring.Ett flertal olika sätt att reducera utsläppen av NOx finns grundligt beskrivna i litteraturen, såväl i rökgasflödet som av modifikation av brännarna. Åtgärder i rökgasflödet är t.ex. rökgasåterföring (FGR, flue gas recirculation) och selektiv katalytisk reduktion (SCR, selecive catalytic reduction). Rökgasåterföringen sänker temperaturen på flamman, vilket leder till en sänkning av bildningen av termisk NOx.

Att förmedla information till spelare som skall hjälpa dem att förstå syftet med en spelscen är vad detta arbete handlar om. Detta är ett arbete som gått ut på att undersöka hur tidigare beprövade metoder ifrån filmbranschen och Mise-en-scène kan användas för att fånga åskådares uppmärksamhet. I undersökningen så har tre 3d-miljöer skapats som är uppbyggda utifrån dessa teorier och som gestaltar varsin scen ur ett fiktivt äventyr eller pusselspel. Slutligen har en studie utförts där respondenter betraktat scenerna för att sedan besvara frågor på vad de har fått ut för information av de tre scenerna..

Det går inte att förutsäga exakt hur klimatet förändras, klimatexperter har däremot tagit fram sannolika scenarier. Klimatet påverkar träd i städer och har därför en ekonomisk, ekologisk och upplevelsemässig tyngd. Uppsatsens utreder hur tio av de vanligaste träden i nyplanteringar i offentlig miljö i Uppsalaområdet påverkas av förväntat klimat år 2100. Klimatförändringar i Uppsalaområdet utreddes genom litteraturstudie. För att definiera vilka träd som är bland de vanligaste intervjuades tio landskapsarkitekter och två andra växtexperter. För att bestämma hur träd troligen påverkas så granskades litteratur rörande växtfysiologi och träd.

Arbetets huvudsakliga syfte har varit att jämföra ett antal olika bergarters förmåga att binda till sig bitumen. I dag levereras stora mängder makadam till tillverkning av asfalt. Ett av de krav som ställs på materialet är just vidhäftningsförmågan vilken har stor betydelse för beläggningens funktion. Eftersom detta är en så pass viktig fråga, om en viss sten lämpar sig till asfaltstillverkning har vi valt att titta närmare på en metod som tillåter att testas på en ren sten. Detta möjliggör att man inte behöver tillverka en asfaltsmassa först.