Hammarby Sjöstad, är en ny stadsdel som för närvarande (2003) byggs i södra Stockholm. I Hammarby Sjöstad finns inga industrier och dagvattnet tas omhand separat vilket innebär att ett renodlat hushållsspillvatten bildas. Det erbjuder således möjlighet att kontrollmäta hushållens andel av farliga ämnen i avloppsvattnet och jämföra med andra typer av avloppsvatten. Bostadsområdet har högt uppsatta miljömål och vattenbesparande utrustning har installerats samtidigt som materialval och information ska hjälpa till att göra avloppsvattnet från området renare än från andra områden. Syftet med detta examensarbete var att karaktärisera sammansättningen på avloppsvattnet från hushållen i Hammarby Sjöstad och att dra paralleller till sammansättningen på hushållsspillvatten i övriga Sverige.

Då naturlig mark görs om till hårdgjord yta i samband med bygge av vägar och bostadsområden ökar flödesbelastningen till närliggande sjöar och vattendrag. Vattenmassorna tar med sig de föroreningar som bland annat finns inbyggda i byggnadsmaterialet, som kommer från trafiken eller från verksamheter som till exempel industrier eller djurhållning. För att förhindra att föroreningarna sprids till de naturliga vattendragen kan åtgärder sättas in för att rena vattnet innan utsläpp till recipienten. Detta kan åstadkommas med hjälp av till exempel så kallade dagvattendammar. Den främsta processen för rening i dagvattendammar är sedimentation. In till dammarna kommer vanligtvis stora mängder partiklar och suspenderat material till vilka föroreningar, som till exempel näringsämnen och metaller, kan fästa.

Vi har under våren 2013 drivit ett fristående projekt för vårt examensarbete.Med inspiration från kommersiell livsmedelstillverkning och "Urban Gardening", konsten att odla utan jord, på limiterade ytor och med minimalt ljus ville vi skapa och utveckla en produkt riktad för det genomsnittliga hushållet och den gemene människan. Vi stöter på vårt problem i vardagen när vi lagar mat. Basilikan som hinner bli vissen tills nästa middag och rosmarinen som inte håller tills grillkvällen på fredag. Detta problem gav underlag för vår grundtanke som var att skapa en produkt som förlänger livstiden på färska kryddor, örter och plocksallat. Designad med fokus på hela produktcykeln, från inköp av material till återvinning formades en produkt helt olik från vad vi förväntat oss.

Dålig uppkomst är ofta ett stort problem i Sverige och hur såbädden utformas påverkar utsädetsgroning. Mälardalsregionen utmärks av höga lerhalter och därmed ställs särskilda krav påbrukningsmetod för att lyckas med odlingen. Dessutom tillämpas mycket plöjningsfri odling och det ärdärför intressant att jämföra förhållandena i såbädden med plöjda system.I detta examensarbete har en stickprovsundersökning av såbäddar gjorts, för att se hur förhållandenapåverkar etablering, tillväxt och skörd hos maltkorn. Såbäddsegenskaper i plöjningsfria jämfört medplöjda system, samt effekter av extra harvning har också undersökts. Undersökningen ägde rum iMälardalen, där sex fält med reducerad bearbetning jämfördes med lika många plöjda fält för att skeskillnad i tillväxt, etablering och skörd.

Denna rapport behandlar två konkurrerande koncept för småskalig kraftvärme, där skillnaden mellan koncepten är metoden för att framställa ånga.- Vaporel, en teknik där mättad ånga produceras i en s k "flashbox" av mättat vatten från en hetvattenpanna.- Ångpanna med ångturbinEn jämförelse mellan de två koncepten har utförts och diskuteras, primärt fokuserad på de tekniska aspekterna vid varierande förhållanden. Det presenteras också en förenklad metod att uppskatta verkningsgraden för turbiner vid sänkt last under förutsättning att de styrs med strypreglering..

Det mest kända och omtalade sjukdomsutbrottet av cryptosporidium är den som inträffade i Milwaukee år 2003 då ca 400 000 personer insjuknade.[1]Cryptosporidium-utbrottet i Östersund vid årsskiftet 2010/11 har i sig klassificerats som Europas största utbrott av vattenburen smitta i modern tid. Dricksvatten är ett utav våra viktigaste livsmedel där vatten även är ett utav EU:s mest reglerade områden. Ändå har vattenrelaterade sjukdomsutbrott av den omfattning som den i Östersund kunnat ske. Detta ifrågasätter såväl den svenska, som den EU-rättsliga vattenrättsregleringen, dagens reningsteknik samt vattenproducenternas och myndigheternas kontroll och tillsynsansvar..

1999 beslutade riksdagen om 15 nationella miljökvalitetsmål. Miljömål 15 heter God bebyggd miljö och det har ett delmål, nummer 4, som heter Uttag av naturgrus. Delmålet strävar mot att uttaget av naturgrus ska vara högst 12 miljoner ton per år. Detta ska vara uppnått år 2010. Definitionen på naturgrus är: Naturligt sorterad jordart som består av sten, grus och sand och har bildats under eller efter inlandsisens avsmältning.

Recip Strängnäs AB är ett miljöcertifierat företag som framställer och förpackar penicillin produkter. Företaget måste göra vissa reparationer på ett av ventilationssystemen. De tar tillfället i akt att gå igenom energiomsättningen i helhet då åtgärder redan måste göras. På grund av det ökade oljepriset och mer fokus på miljön är det intressant att byta ut denna energikälla som används idag, vilket är ånga som produceras genom eldning av olja. Den energikälla som är tänkt att ersätta ångan är fjärrvärme.Flera processer som företaget använder sig av kräver ånga, men beräkningar visar att det bara behövs ca 400 MWh/år för att driva dessa processer.

The European Water Framework Directive (WFD; 2000/60/EC) was incorporated into the Swedish legislation in 2004 through the ordinance Förordningen om förvaltningenav kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660). The objective is that all water bodies shall reach a good status by the year 2015. In Sweden the comprehensive plans of the municipalities can play a large role in reaching these goals. A comprehensive plan deals with the long term water and land use of the municipality, which can facilitate an early consideration of water management in the planning process of the municipality. In Sweden five river basin districts have been established in accordance with the Water Framework Directive.

Antioxidanter är kemiska ämnen som är kapabla till att förhindra oxidation av andra molekyler. Dessa ämnen återfinns i djur- och växtriket och tycks ha en skyddande effekt på cellvävnad genom att motverka skadliga oxidativa reaktioner. Antioxidanter används bland annat industriellt som tillsater i livsmedel och andra produkter i syfte att förhindra oxidativ degradering och bibehålla näringsvärdet i livsmedel. I vindruvor återfinns höga koncentrationer av naturliga antioxidanter, främst i form av fenoliska ämnen. På grund av att vinindustrin bidrar till stora mänger avfall, främst i form av druvrester, är det önskevärt att hitta en effektiv metod för att återvinna fenoliska antioxidanter från avfallet.I detta arbete användes lösningsmedel-extraktion för att extrahera fenoliska ämnen från pressrester av röda vindruvor av varianten Tempranillo.

Träd har alltid använts inom jordbruket och de senaste åren har de spelat en viktig roll i miljö- och klimatforskningen. Att integrera träd i jordbruket kan ha en mängd fördelar, såsom förbättrad jordstruktur och ökad avkastning. Östafrika är en av regionerna där man använder och forskar inom agroforestry. Delar av regionen har problem med svår torka, varför vattentillgången är en begränsande faktor inom jordbruket. Risken finns att trädens konkurrens med grödorna inte väger upp de fördelar som ett agroforestrysystem kan medföra.

Denna studie har utvärderat effekten hos tre fosforfällor med kalkstenskross med avseende på reduktion av totalfosfor och fosfat samt påverkan på vattnets pH. En kostnadsanalys utfördes för att beräkna effektiviteten uttryckt i kostnad per kg infångad fosfor. Fosforfällorna består av en 80-180 meter lång dikessektion i vilken en 0,5-1 meter djup bädd av krossad kalksten har placerats. Kalkens primära funktion är att binda till sig en del av det fosfat som finns löst i det genomflödande vattnet. En av fosforfällorna ligger i Hagbygärdedämmet i utkanten av Kalmar.

Vatten är en av de viktigaste naturresurserna, som vi i Sverige tar för givet. För att upprätthålla en god kvalité på råvattnet, både nu och i framtiden, har den svenska regeringen upprättat en proposition, 2000/01:130 ?Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier?. Enligt propositionen skall för varje ytvattentäkt som förser fler än 50 personer eller tillverkar mer än 10 m3 vatten per dygn senast år 2009 ett vattenskyddsområde med gällande föreskrifter upprättas. Piteå Kommuns huvudvattentäkt är en ytvattentäkt belägen i Svensbyfjärden.

Skellefteå Drive Center vill ha hjälp med att ta fram ett väjningshinder till deras testbana för fordon. Hindret ska kunna användas året om, bli ett överraskningsmoment för föraren, vara anpassat för både personbilar, bussar och lastbilar samt får inte skada fordonet. I litteraturstudier undersöktes vilka hinder som finns på marknaden idag. Efter en bedömning mot kravspecifikationen fick en variant av vattenhinder högst betyg och valdes att utveckla. Resultatet blev ett hinder som under sommarförhållanden sprutar vatten och under vinterförhållanden snö.

Bakgrund Idag spenderar barn mycket tid inomhus eller på schemalagda aktiviteter. I och med barns rättighet till ett hälsosamt liv har förskolan i uppgift att se till att barn får vara ute och där också få en positiv upplevelse av utomhusmiljön så att barnen som vuxna får en bra relation till naturen.Teori Studien utgår från teorier som åskådliggör positiva effekter av utomhusvistelse för barn. Lek i utomhusmiljö bidrar i hög grad till att utveckla motoriska och kognitiva färdigheter och väderväxlingar berikar barnens stimulans av olika sinnen. Teorier visar även att vatten är en stor källa till inspiration och experimentslust.Syfte Syftet är att undersöka hur tre förskolor i Stockholm använder sin förskolegård i nederbörd samt att studera hur redskap på gården är utformade för att kunna användas i nederbörd på hösten. Meningen är att studien ska ge inspiration till andra förskolor att se möjligheter i dagar med nederbörd.Metod Arbetet utgår från observationer på förskolor samt kvalitativa interjuver med en pedagog från varje förskola.Resultat Resultatet visar att redskap finns på alla gårdar men att de överlag inte är utformade speciellt för lek i nederbörd.