Inom ramen för kandidatexamen i Digital Ljudproduktion har jag befunnit mig på praktik på ett produktionsbolag vid namn Donadoni AB. Under vårterminen 2011 har jag i samband med praktiken gjort ett arbete som syftar till att ta reda på vilka faktorer man bör man ta hänsyn till i en Radioreklamproduktion samt vad som kännetecknar en effektiv Radioreklam. I arbetet tar jag upp utsagor från t.ex. Per Robert Öhlin, som bl.a. säger "Att exponera sig är inte samma sak som att beröra någon" (Öhlin, 2009;16) Med hjälp av denna litteratur har jag analyserat, utifrån mitt syfte, de produktioner jag har deltagit i.

Inom ramen för kandidatexamen i Digital Ljudproduktion har jag befunnit mig på praktik på ett produktionsbolag vid namn Donadoni AB. Under vårterminen 2011 har jag i samband med praktiken gjort ett arbete som syftar till att ta reda på vilka faktorer man bör man ta hänsyn till i en Radioreklamproduktion samt vad som kännetecknar en effektiv Radioreklam. I arbetet tar jag upp utsagor från t.ex. Per Robert Öhlin, som bl.a. säger "Att exponera sig är inte samma sak som att beröra någon" (Öhlin, 2009;16) Med hjälp av denna litteratur har jag analyserat, utifrån mitt syfte, de produktioner jag har deltagit i.

Analysen undersöker vinnare av Guldägget från Sverige och vinnare Cannes Lions Gold från USA åren 2010-2013 inom kategorin Radioreklam, med fokus på vilka retoriska grepp som används i respektive vinnarbidrag, samt hur karaktärer skildras. Med utgångspunkt från Renbergs modell för retorisk analys och med basen från Perry Hinton?s forskning om stereotyper i samhällen tittar analysen närmare på trender och tendenser inom prisvinnande Radioreklam och jämför dessa sinsemellan. Resultatet visar att de reklamer som vunnit Lions är mer av en underhållande karaktär, använder sig av mer etablerade grepp i inledningen, har högre oförutsägbarhet i avslutningen, anspelar på humor (istället för lidelse och sympati) och har mindre logisk koppling i sin argumentation till skillnad från de som vunnit Guldägget. Resultatet visar även att stereotypa karaktärer förekommer eller föreslås i samtliga reklamkampanjer.

Bakgrunden till följande rapport var att vi ville undersöka vad singelhushåll i en medelstor stad anser om reklam, samt vilken reklamkanal av radio, tv, direktreklam och annonser som skapar störst intresse och uppmärksamhet hos dem som målgrupp. För att kunna undersöka målgruppen singelhushåll utformades följande frågeställning: ?Vilken reklamkanal av annonsering, direktreklam, tv- och Radioreklam skapar störst uppmärksamhet och intresse hos singelhushållen i en medelstor stad, där avsändaren är en livsmedelshandlare?? Undersökningen var för oss relevant eftersom det tidigare inte utförts någon undersökning av denna målgrupp och för att singelhushållen idag växer i antal. Teorierna som användes i denna rapport handlade om hur företag med hjälp av marknadskommunikation kan nå ut till sina konsumenter. Det står om vad reklam är och i vilka kanaler den kan förmedlas.

Mellan år 2005 och 2006 ökade investeringarna på marknadsföring i Sverige med nästan 10 % och omfattade därmed över 60 miljarder SEK. Dock är stor del, enligt vissa upp till hälften, av dessa investeringar bortkastade pengar eftersom marknadsföring utförs felaktigt. Många företag satsar stort på sin marknadsföring endast för att konkurrenterna gör det och företagen trissar därför upp varandras investeringar trots att det finns få verktyg som verkligen kan mäta hur effektiva de olika marknadsföringsmedlen egentligen är.Ett värmländskt företag som växt rejält de senaste åren, med hjälp av marknadsföringsmedel, och därmed blivit den tredje största aktören inom sitt område är aktivitetsföretaget Chaos Paintball som detta examensarbete handlar om. Det visar sig dock att Chaos Paintball fram till och med år 2007 använt sig av ?trial and error? när det gäller deras marknadsföring och att företagets tillväxt gjort att inte allt för mycket tid har ägnats planeringen av marknadsföringen.

Denna studie förklarar hur de tre bästa respektive tre sämsta reklamerna av totalt 20 som en enkätgrupp har utsett, förhåller sig till olika teorier om kommunikation, ljudlandskap, retorik och dramaturgi. I de reklamer som av enkätgruppen ansågs vara de bästa har producenterna med hjälp av retorik och dramaturgi bättre lyckats med att skapa ett förtroende hos lyssnaren, något som i analysen visar sig vara avgörande för hur reklamerna mottas. Vidare förefaller konstruerade ljudlandskap löpa större risk att skapa en egen bruskälla vilket komplicerar framförandet av budskapet. På samma sätt verkar reklamer med lågt eller otydligt informationsinnehåll ha svårare att förmedla en verklighetsbild som stämmer överens med den tänkta mottagarens och därför även svårare att skapa en förtroendeingivande karaktär till reklamen..

Vad kännetecknar en bra röst? Denna studie syftar till att utröna huruvida det finns något i den akustiska talsignalen som kan säga något om vilken uppfattning lyssnaren bildar sig om talaren. I kommersiella sammanhang är sättet att förmedla viktigt för att ge lyssnaren rätt budskap och i detta är rösten ett viktigt redskap. Grunden till föreliggande studie var att låta en grupp lyssnare bedöma några olika röster samt att analysera rösterna akustiskt, varefter en jämförelse mellan resultat från lyssnarbedömning och akustisk analys gjordes.En kvinna och en man i grupperna professionella samt icke-professionella röstanvändare läste in en standardtext. Inspelningarna analyserades akustiskt och bedömdes perceptuellt av en lyssnargrupp, omfattande 10 individer utan röstprofessionell kompetens.

Ett sätt för företag att differentiera sig är att skapa ett starkt varumärke, vilket även kan vara en fördel vid positionering då det stärker företagets image. Differentiering kan ske genom att företag kommunicerar vad varumärket står för till konsumenter. Att locka fram känslor och få konsumenterna att känna empati för varumärket kan göras genom att sprida emotionella berättelser, något som har kommit att kallas för storytelling.Berättelser är något som finns naturligt både inom organisationer och bland konsumenter. Detta gör att berättelserna blir svåra att styra. Ändå finns det företag som försöker göra just detta.

Denna uppsats är en kvantitativ studie som genom en enkätundersökning har för avsikt att mäta konsumenters preferenser om ekologiska livsmedels marknadskommunikation. Utifrån dessa preferenser ges förslag på komponenter till en marknadskommunikationsmix som tar hänsyn till resurseffektivitet i marknadsföring av småskaliga producenter av ekologiska livsmedel. Enkäten har distribuerats genom ett bekvämlighetsurval varför framkomna resultat inte är generaliserbara på populationen konsumenter av ekologiskt livsmedel. Den teoretiska referensramen grundar sig på aktuell forskning rörande konsumtion av ekologiskt livsmedel, marknadsföringsteori för små företag, samt teori om marknadskommunikationsmixen och dess beståndsdelar. Enkätundersökningens frågor är sprungna ur den teoretiska referensramen, och ur enkätens preferensbaserade frågor är åtta dimensioner genom faktoranalys utkristalliserade, vilka vardera representerar mellan två och fem variabler från enkäten.