Antal anmälda fall av barnmisshandel har ökat i Sverige under de senaste åren. Små barn är särskilt känsliga för skakningar och våld mot huvudet. Huvudtrauma som vållats av barnmisshandel kan vara axonal skada, intrakraniella blödningar, ökat intrakraniellt tryck eller ischemi. De radiologiska modaliteterna datortomografi (DT) och magnetresonanstomografi (MR) har avgörande diagnostisk betydelse vid frågeställning huvudtrauma och misstänkt barnmisshandel. Det övergripande syftet med studien är att undersöka vilka akuta skador som kan uppstå i hjärnan vid misstänkt barnmisshandel.

Datortomografi (DT)-undersökningar tenderar att öka i antal. En nackdel med denna undersökningstyp är att den effektiva dosen generellt är högre jämfört med motsvarande konventionell röntgenundersökning. En högre stråldos anses medföra en högre risk för patienten att drabbas av tumörsjukdomar senare i livet. Barn anses i sig vara mer strålningskänsliga än vuxna och de har även en förväntad lång livslängd, under vilken tumöruppkomsten kan ske. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om DT-undersökningar bidrar till strålningsinducerad cancer hos barn.

Inledning: En datortomografiundersökning ger en god diagnostisk förutsättning ochanvänds allt oftare framför konventionell röntgen. Det går fort och det blir fina, detaljrika bilder från undersökningen, dock är stråldosen till patienten betydligt högre än vid konventionell röntgen. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur stråldosen till patienten kan minskas vid en DT-undersökning. Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie, där elva kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades för att besvara syftet. Litteraturstudie ger en överblick om forskningsläget inom ett avgränsat område, stråldosreducering inom Radiografi.

Bakgrund: Röntgensjuksköterskor arbetar inom en högteknologisk miljö, där utvecklingen har gått snabbt. När röntgensjuksköterskans arbete övergick till digital arbetsmiljö och dataskärmsarbete, blev kommunikationen mellan radiologer och röntgensjuksköterskor hämmad och arbetsmiljön förändrades. Nya ansvarsområden tillkom och lämnade utrymme för fler självständiga arbetsuppgifter. Syfte: Syftet med detta arbete är att kartlägga vilka för- och nackdelar som den digitala kommunikationen har medfört för röntgensjuksköterskor och radiologer. Metod: En litteraturöversikt genomfördes via systematiska sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus.

Röntgensjuksköterskans kompetensområde Radiografi är under kontinuerlig utveckling där röntgensjuksköterskan har en viktig roll i att försöka möta patientens behov samtidigt som ansvaret ligger i att få en bild av tillräckligt kvalité med minimerad stråldos. Joniserad strålning medför en risk för stokastiska effekter vilket är ett argument för att optimera stråldos vid röntgenundersökningar. Olika projektioner påverkar hur strålningen fördelas i kroppen och vilka organ som erhåller en högre stråldos. Därför är det lämpligt att studera vilka projektioner som minimerar stråldos vid konventionella röntgenundersökningar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om hur absorberad samt effektiv dos kan variera beroende på hur projektionsvinkeln är under konventionella röntgenundersökningar.

Tidigare forskning visar att mammografiscreeningar bidragit till en ökad överlevnad i bröstcancer tack vare tidigt upptäckt av sjukdomen. Dock fanns det ett område inom vilket mammografi hade begränsad diagnostisk förmåga. Det var körtelrik bröstvävnad där cancer kunde döljas för bildgranskade radiologer. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om digital brösttomosyntes kan förbättra detektion/sensitiviteten för bröstcancer, särskilt i täta bröst, och på så sätt bidra till att minska antalet intervallcancrar. Som metod valdes att göra en evidensbaserad litteraturöversikt grundad på kvantitativa studier.