In advertising, the target has traditionally been aimed towards the product?s advantages.Today the trend is that the advertisers want to create a restless and unsatisfied consumer. Theconsumer on her part is not trying to achieve a goal with her consumption, but experiences theconsumption itself as a goal. Because of this the consumer demands a fast and variedselection.In order to sell their products the companies must create a non-existent need amongst theconsumers. Therefore it is very common in advertising today to use emotions instead ofinformation to attract the customers.

The aim of this essay was to investigate what images are conveyed through Swedish daily press and to discuss the possible consequences of these images for librarians and users of the library. What discourses can be identified in the material; how are librarians and their profession described in the press; what attitude can be detected towards librarians and in what contexts are librarians discussed, are questions that were asked. Discourse analysis was used as theory and method. A discourse can be understood as a certain way of talking about and understanding the world. 55 articles from the period of January 1^st 2002 to March 7^th 2003 were analysed with the help of a model.

Uppsatsen går ut på att undersöka om det finns skillnader på tekniker som används vid mixning av basinstrument i musik avsedd att spelas på dansgolv som t.ex. house, trance, hip hop, R n´B, osv. och annan musik som vanligen spelas på radio, TV, Mp3-spelare, bärbara datorer osv. som rock, metal, jazz, pop, osv. Musik som är dansinriktad och spelas på dansgolv upplevs oftast som starkare i basen, då den också har basinstrumenten som den viktigaste för att skapa ett ?groove?.

Mitt syfte med den här undersökningen var att belysa problem som uppstår då musiker med olika bakgrund och genretillhörighet samarbetar i ett gemensamt projekt. Undersökningen utfördes på ett konsert- och showprojekt kallat ?SMASK? ? Sveriges MusikAkademikers Sång Kåntest vid Musikhögskolan i Piteå 2007. Uppsatsen består av två delar där den första utgör reflektioner kring genremöten. Jag kombinerar där deltagande observation med egna tidigare erfarenheter, information ur litteraturen och från andra informationskällor såsom radio, VHS/DVD och Internet.

Problem/Bakgrund: Dagligen får vi i Sverige ta del av nyhetsvåldet genom TV, radio och press. Hur upplever vi detta?Nyhetsproducenter och mediefolk framför hur viktigt det är att vara upplysta, men samtidigt lyfter mediekritiker fram skadliga effekter med våldsexponeringen. Väldigt få studier har gjorts i Sverige om hur vi upplever verkligt medievåld, dvs. inte fiktivt våld som visas i filmer och serier.

In May 2010 the plans for Malmö?s new Concert Hall, Conference Centre and Hotel were announced publically. The purpose of this thesis was to present strategy for communication in order to gain approval for the new concert and conference center from the inhabitants inMalmö and to incorporate the use of it in their everyday life.Material from the receiver?s as well as the sender?s perspective has been collected from qualitative interviews. Through group interviews we have investigated the general consensus of the inhabitants of Malmö regarding the investment, placing, offered events, expectations as well as how they collected information.

Analysen undersöker vinnare av Guldägget från Sverige och vinnare Cannes Lions Gold från USA åren 2010-2013 inom kategorin radioreklam, med fokus på vilka retoriska grepp som används i respektive vinnarbidrag, samt hur karaktärer skildras. Med utgångspunkt från Renbergs modell för retorisk analys och med basen från Perry Hinton?s forskning om stereotyper i samhällen tittar analysen närmare på trender och tendenser inom prisvinnande radioreklam och jämför dessa sinsemellan. Resultatet visar att de reklamer som vunnit Lions är mer av en underhållande karaktär, använder sig av mer etablerade grepp i inledningen, har högre oförutsägbarhet i avslutningen, anspelar på humor (istället för lidelse och sympati) och har mindre logisk koppling i sin argumentation till skillnad från de som vunnit Guldägget. Resultatet visar även att stereotypa karaktärer förekommer eller föreslås i samtliga reklamkampanjer.

The purpose of this study is to investigate and increase the understanding of how the two commercial companies IKEA and SAS and the two aid organizations/nonprofit organizations UNICEF and Save the Children use perceptions of Christmas to produce messages in their Christmas advertising/commercial film. The study also discusses if there may be communicative and pictorial similarities and differences in how these brands constructs messages in commercials, and why it may be that the brands choose to use these messages in commercials based on the recipient possible interpretations. The theories used in this study are promotional culture, framing theory, preferred meaning, semiotics (denotation and connotation), myth and rhetoric (ethos, pathos and logos). The method used to answer the purpose and issues are the qualitative method that uses the theories semiotic and rhetoric to analyze the material. The study's results derived from the qualitative content analyzes of the material (the brands IKEA, SAS, UNICEF and Save the Children Christmas advertising films) show that IKEA message might want to show that they want to help the customer and that they pay attention to the customer needs.

Reklam för olika produkter och organisationer möter oss varje dag bland annat genom tidningar, radio, TV eller på vägen till jobbet. De TV-sända reklamfilmerna som avbryter i lördagsfilmen eller under nyhetssändningen är till för att påverka oss TV-tittare. Vi har i denna studie valt att undersöka vilka likheter och skillnader man ser i en jämförelse av två reklamfilmer från kommersiella företag och två från nonprofitorganisationer.Vi har som syfte att identifiera drag och linjer i filmerna som är likadana eller skiljer sig åt från de olika typerna av organisationer. Fenomenet vi vill undersöka är hur reklamfilmer från nonprofitorganisationer utformas och fungerar jämfört med reklamfilm från kommersiella företag. Detta kommer vi göra genom att dra slutsatser utifrån kvalitativa tolkningar kring likheter och skillnader i filmerna.Undersökningarna som denna uppsats baseras på kommer att utföras genom två kvalitativa studier på fyra reklamfilmer.

Två år vid polisutbildningen har bl.a. lärt oss lagstöd, självskydd, vapenhantering, radio, bilkörning, bemötande och hantering av misstänkta gärningsmän, drabbade målsäganden och vittnen. Men de minsta i samhället har glömts bort. Hur ska vi bemöta och ta hand om barn i samband med brott? Denna rapport är ägnad åt att ta fram information som är relevant för poliser i yttre tjänst vid bemötande av barn som bevittnat eller själva drabbats av brott.

Det sker över tiotusen skidrelaterade olyckor i de svenska bergen varje år. De bestående men som uppstår vid en olycka är oftast inte direkt kopplade till olyckan i sig utan tiden man får vänta på marken i det hårda klimatet innan professionell hjälp anländer. Med produkten SkiSafe så kan man minska denna väntetid avsevärt och på så vis också minska risken för bestående men. Med SkiSafe så kan man med hjälp av en knapptryckning förmedla vad som inträffat och var det har hänt. Projektgruppen vill i första steget utrusta all den säkerhetspersonalen som finns på de svenska skidorterna med SkiSafe. Då produkten kommunicerar via lokala radionät så uppstår inga datatrafiksavgifter eller abonnemangsavgifter.

Under 2014 sökte fler än 74 000 människor asyl i Sverige för att komma undan bland annat krig och förföljelse. Det är Migrationsverkets uppdrag att ge människorna bostäder under asyltiden. Men antalet asylsökande har under de senaste åren ökat och när fler kommer räcker inte myndighetens boenden till. De får då hyra tillfälliga asylboenden av privata aktörer.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur öppnandet av ett privat asylboende har påverkat en mindre ort i Sverige och de människor som bor och verkar där. Ambitionen har varit att bidra till medierapporteringen med en bredare och nyanserad bild.

Mitt examensarbete behandlar frågeställningen om hur synen på ett bra barnprogram skiljer sig åt hos public service kanalerna, TV4 och övriga kommersiella kanaler? Detta berör också frågor om vem som egentligen avgör vad som är bra barnprogram; är det producenterna eller mottagarna? Jag har valt den här frågeställningen där för att jag har en nyfikenhet på och ett intresse av hur barnprogrammen skiljer sig mellan kanalerna och hur de kommer att se ut i framtiden.Public Service syftar till att ge allmänheten en särskild sorts berikande programutbud inom radio- eller teveverksamhet. Termen public service har flera olika betydelser; Ofta används den för att beteckna de företag som finansieras av någon slags tv-avgift, har ingen eller begränsad reklam och/eller är statligt ägda/kontrollerade.  Det är idag ett turbulent läge för Public service och trycket från de kommersiella kanalerna har sannolikt en inverkan på programverksamheten. Under arbetets gång har det slagit mig vilken stor inverkan producenter och inköpare har på begreppet ?bra? underhållning. Jag har tittat på befintliga barnprogram och gjort en semiotisk analys av dem.

The aim and purpose of this essay is to study if three museums are using Facebook strategically to promote two-way communication with their target audiences in their external communication. A qual-itative and comparative research method and has been used and communication managers from each of the three museums have been interviewed. These interviews have been transcribed and coded in order to reveal opinions and views on how that particular museum feels about social media and the use of these tools in their external communication. A number of Facebook statuses have also been collect-ed in order to discover how each of the museums is using social media in order to reach and engage their target groups. Should the results of this essay be summarized it would show that the museums are using the communication channel that they feel suits the needs of reaching a specific audience.

Syftet med undersökningen är att analysera varifrån nyheterna har sitt ursprung och hur återanvändandet av nyheter ser ut i fyra av de största riksmedierna under en arbetsvecka.De fyra medier som ingår i undersökningen är Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sveriges Televisions Rapport och Sveriges Radios Ekot. I undersökningen ingår 356 analysenheter och det är en kvantitativ undersökning. För att förstå och analysera resultatet har teorierna gatekeeping, mediernas kommersialisering och nyhetsvärdering använts.Undersökningens resultat visade bland annat att 27 procent av analysenheterna består av köpt eller kopierat material från nyhetsbyråer eller material som är omskrivet från andra medier. Undersökningen visar också att det är stora skillnader mellan olika medietyper. Den största andelen material från nyhetsbyråer kom från tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet (såväl procentuellt som i absoluta tal).