Sveriges Radio stores their data in large archives which makes it hard to retrieve specific information. The sheer size of the archives makes retrieving information about a specific event difficult and causes a big problem. To solve this problem a more consistent use of metadata is needed. This resulted in an investigation about metadata and keyword genera-tion.The appointed task was to automatically generate keywords from transcribed radio shows. This included an investigation of which systems and algorithms that can be used to generate keywords, based on previous works.

The radio is a medium we often listen to whilst doing something else. We wake up, do the dishes, cook or drive to work. Radio as a medium reaches many people, regardless of whether it is through conscious or unconscious listening. We thereby thought it was an important medium to scrutinize in our study. The focus of our study is on the gender representation in P3 Nyheters broadcasts.

Studien undersöker Sveriges Radios nyhetspublicering på nätet och jämför med Ekots nyhetssändningar i etern. Syftet är att undersöka eventuella skillnader i nyhetsurvalet, samt hur webbinnehållet påverkas av flerkanalspubliceringen och webbens möjligheter till ständig publicering och uppdatering, möjlighet att använda sig av bildobjekt och grafik samt hypertext och interaktivitet. Undersökningen ramas in av de teoretiska begreppen konvergens och divergens, samt teorier om hur kanalernas produktionsförhållanden påverkar nyhetsinnehållet. En kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys har använts, där de båda kanalerna undersöktes under två dagar, 23 och 24 april 2012. Det visade sig att webbens nyhetsrapportering till viss del bestod av nyheter som inte fanns med i Ekosändningarna.

AbstractTitle: The ?Investigator? and the ?Updater? ? new patterns of news use among young adults.Number of pages: 48Author: Anna StrinnholmTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communications, D- levelPeriod: Fall of 2005University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim of this essay is to provide an description of how daily newspaper, TV, radio and the Internet are used by young adults in order to contribute to Lennar Weibulls model ?a typology of the Swedish mediasystem from an audience perspectiv?.Method/Material: The method of gathering of empirical material has been conducted by interviewing eight people of how they use daily newspapers, TV, radio and The internet to inform themselves of the daily news. The empirical material has then been analysed by applying a two step method, of first making a summary of the interviews and secondly making a comparison with a model of Lennart Weibull ?a typology of the Swedish mediasystem from an audience perspectiv? .Main results:Two different types of ideal media users can be drawn from the empirical research, the ?Investigator? and the ?Updater?. The updater search for news to stay updated and relies on the Internet as main source of information.

The essay explores how the category ?religion? occurs and functions in the regulatory documents governing the Swedish public service companies. The study also highlights Swedens changed religious demographics and the changing media landscape. The material that is under investigation is the external and internal policy documents for Sveriges Radio, Sveriges Television and Utbildningsradion. The study is done by a qualitative content analysis which results are carved out by search units in relation to the category religion and then discussed and analyzed.

Sveriges Radio stores their data in large archives which makes it hard to retrieve specific information. The sheer size of the archives makes retrieving information about a specific event difficult and causes a big problem. To solve this problem a more consistent use of metadata is needed. This resulted in an investigation about metadata and keyword genera-tion.The appointed task was to automatically generate keywords from transcribed radio shows. This included an investigation of which systems and algorithms that can be used to generate keywords, based on previous works.

In this Master's thesis, a direct-conversion receiver front-end has been designed in a 0.18um CMOS technology. Direct-conversion receivers (DCR) have obvious advantages over the heterodyne counterpart. Since the intermediate frequency (IF) is zero, the problem of image is circumvented. As a result, no front-end image reject filter is required and the channel selection requires only a low-pass filter, which makes it easy to integrate directly on chip. However, the DCR also suffers from several drawbacks such as extreme sensitivity to DC offsets, 1/f noise, local oscillator (LO) leakage/radiation, front-end nonlinearity and I/Q mismatch.

This thesis is based on a conversation about gender identity and the pronoun hen in an episode of the radio programme Tendens on Swedish public radio, P1. The participants of the conversation are a scholar and a journalist/show-host. The goal of the research has been to analyse how the conversation is constructed from its context and which topics that occur. The goal of the research has also been to analyse how the participants of the conversation position themselves and how the conversation composes and re-composes norms and values regarding gender identity in society. Critical discourse analysis, completed by Conversation analysis has been the theoretical and methodological approach.

Integration policies have failed to make diversity into anything more than occupying the same physical space. People of different cultural background still do not share their lives to any real extent. Attempts made within planning and landscape architecture to catalyst the integration process have mainly been focused on structural measures, such as residential policies. As for outdoor environments, non-verbal casual encounters in the shape of crossing paths are assumed to lie at the heart of urban social integration.The aim of the thesis is to question this assumption and, as the thesis will show, there is literature supporting this aim. Looking at the works of Gordon Allport, Lewis Coser and some of their followers, I find intercultural contact to require more complex ways of interaction in order to reduce prejudice and to generate tolerance and understanding.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de roller som vi hör under sändningstid i radio är konstruerade och om det sker en förhandling om hur dessa roller upprätthålls under programmets tid. Uppsatsen ämnar reda ut vad som synliggörs när ett dramaturgisk perspektiv används under en observation på ett radioprogram. Finns det ett samspel inom redaktionen som vi som lyssnare inte ser? I denna uppsats vill jag försöka se om det finns några outtalade rangordningar inom gruppen och hur dessa kommer till uttryck. Vidare syftar studien till att titta på hur pass fria programledarna är i sina roller och försöka utreda om det är mer styrt än vad vi som lyssnare uppfattar.

In this study we compare Ekot with P3 Nyheter with a comprehension analytical perspective. The more traditional radio news program Ekot differs from the younger P3 Nyheter in a lot of aspects. One of them is that P3 Nyheter?s primary target group is young people between the ages of 20 to 34. Because of this, P3 Nyheter aim to make their news as adjusted to their young audience as possible.

Bakgrund: Förhållandet mellan frihet och disciplin, för att använda Foucaults (1987) ord, är en ständig fråga för människan. I olika tider har balansen mellan frihet och disciplin sett olika ut. I en organisation kan begreppen översättas till ledning respektive styrning. Bland dagens mest populära organisationsrecept märks värdegrunder, som svarar mot begreppet ledning, och det balanserade styrkortet, som är ett verktyg för styrning. Syfte: Att öka förståelse för hur tre olika ledningsnivåer inom Sveriges Radio ser på förhållandet mellan värdegrunder och det balanserade styrkortet, hur de förmedlar denna syn på förhållandet och varför de har denna syn. Avgränsningar: Den här studien handlar inte om hur förhållandet mellan värdegrunder och det balanserade styrkortet faktiskt ser ut vid Sveriges Radio eller hur medarbetarna ser på förhållandet; inte heller handlar den om hur väl Sveriges Radios styrningssystem fungerar. Metod: På de tre studerade ledningsnivåerna har på varje nivå först en deltagande observation genomförts. Därefter har en nyckelperson på varje nivå intervjuats utifrån metoderna om kvalitativa forskningsintervjuer med semistrukturerad form.

I dagens samhälle har vi radio- och TV-lagen, en lag som ska skydda barn under 12 år från att bli utsatta för reklam genom massmedia. En lag som kan tyckas vara begränsad då den bara kan tillämpas då en kanal sänder ifrån Sverige till Sverige. Den enda TV-kanalen som i dagsläget berörs av den är TV4. Jag har därför valt att undersöka om det är en lag som är nödvändig i dagens samhälle, då det är en lag som är 10 år gammal samtidigt som vi lever i en tid där massmedia årligen förändras. Genom att göra en kvalitativ semiotisk analys av nio olika reklamfilmer riktade mot barn vill jag komma fram till vad det är i dem som gör att är de är olämpliga för barn.

Kundrelationerna i svenska B2C-företag är inte lika goda som de var för 60 år sedan och de är inte lika goda som företagen skulle önska att de var. Forskningsfrågan och syftet med uppsatsen var därför att förklara vad som påverkar svenska B2C-företags beslut att utnyttja Radio Frequency Identification (RFID) som identifieringsteknik för att personliggöra kundrelationer inom sina lojalitetsprogram. Studien utfördes som en fallstudie då vi undersökte hur två stora svenska B2C-företag, IKEA Family och ICA, arbetade med lojalitetsprogram, identifieringstekniker och hur de ställde sig till alternativa identifieringstekniker gestaltat genom RFID. Studien utfördes med deduktiv ansats genom inledande teoriinsamling och därefter genom intervjuer med en intervjuperson på vardera företag. De slutsatser som sedermera kunde dras var att tillräcklig kunskap saknas kring RFID och dess potential, att det är en ekonomisk fråga och en stor investering för företag som inte brukar vara först att ta till sig ny teknik som dessutom inte är standardiserad samt att det skulle kunna kränka kundernas integritet och därmed ha motsatt effekt till lojalitetsprogrammens syfte..

Den här studien handlar om hur textreklam kommer till uttryck i svenska tjejtidningar och hur textreklam har förändrats under ett decennium. Vi har analyserat 25 nummer av tjejtidningarna Veckorevyn och Solo från år 2002 och 2012. Totalt har 953 texter analyserats.Genom en kvantitativ innehållsanalys har vi undersökt hur mycket textreklam som finns i tjejtidningarna och genom en kvalitativ textanalys har vi analyserat på vilket sätt textreklamen kommer till uttryck och hur den har förändrats med utgångspunkt från Spelreglerna för press, radio och tv. För att få en djupare förståelse om textreklam har vi intervjuat textreklamexperten Håkan Lindhoff och Ulrica Widsell som är ordförande för Yrkesetiska nämnden och vice ordförande för Journalistförbundet.Resultatet visar att textreklam i dag inte går att mäta med hjälp av de riktlinjer som finns mot textreklam. Textreklamkommittén är avvecklad sedan 2005 och i dag är det upp till den ansvarige utgivaren att granska sin egen tidning.