Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och om pedagogerna använder sig av estetiska lärprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfälle inom so-ämnena som estetik tas upp och det är inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhällsorienterade ämnena. Dessvärre är även den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem år av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten.

SammanfattningI denna uppsats valde jag att göra en undersökning med syftet att beskriva och förstå varför lärare i förskolan och skolan anser att man ska jobba med estetik. Vidare ville jag också beskriva och förstå vad lärarna i förskolan och skolan anser att barnen ska lära sig och utveckla genom estetiken, och även hur detta bör gå till, dvs. vilka metoder de använder för att nå målen.Som undersökningsmetod använde jag mig av kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervju och jag intervjuade fyra lärare med olika lång erfarenhet inom området.Genom arbetet med detta examensarbete (genom läsandet av litteratur och mina intervjuer) har jag bland annat kommit fram till att estetisk didaktik handlar om att barnen är delaktiga och får inflytande i sitt eget lärande och sociala utveckling. Estetiken öppnar många dörrar för barnen och de får lära sig att det finns flera olika sätt att lära och ta till sig kunskaper på. I estetiskt lärande är också ofta den lärande processen viktigare än målet, alltså på vilket sätt man får kunskaper.

Går det att se om en bild är komponerad efter regler? Genom en semistrukturerad undersökning via enkät har jag tagit reda på hur bilder upplevs som är antingen medvetet komponerade efter regler, eller komponerade på känsla efter subjektiv estetik. Jag har utforskat vad det i så fall är i bilderna som fångat betraktaren och vad de tolkar som genomtänkt och medvetet komponerat.  En fråga ha varit om fotointresserade personer har lättare för att urskilja de här två olika sätten att komponera en bild. Jag har undersökt vad det är i bilderna som tilltalar deltagarna och om reglerna avgör om en bild ska upplevas som bra och tilltalande eller om det finns något annat som har en större betydelse..

I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en Radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare förstår ett specifikt mål ur läroplanen för förskolan nämligen: "Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama." (Skolverket, 2006, s.9). Studien bygger på tidigare forskning om begreppet estetik och hur det uppfattas i skolan och förskolans värld. För att vi skulle kunna undersöka förskollärarnas förstelse av målet och hur de arbetar har vi valt att genomföra enskilda intervjuer där de fått berätta för oss hur de tänker och arbetar. Resultatet av intervjuerna har vi sedan sammanställt under fem kategorier där svaren behandlats och analyserats genom att jämföras med varandra för att lyfta fram de skillnader och likheter som fanns i svaren och vi har sedan jämfört detta med vår tidigare litteraturstudie runt ämnet. Resultatet visade att alla deltagande förskollärare hade sitt eget sätt att tolka målet men där vi kunde finna både likheter och skillnader som i denna studie tycks ha samband med förskollärarnas utbildning och vidareutbildning..

Syftet med den här studien är att synliggöra lärares uppfattningar av vilka  möjligheter och hinder de ser att bedriva undervisning i den fysiska lärmiljön samt vad de anser är en stimulerande lärmiljö. Metoden som använts för att samla in data är intervjuer med enskilda lärare. Studien har en fenomenografisk forskningsansats där det undersökta fenomenet är lärares uppfattningar av den fysiska lärmiljön. Resultatet av studien visar på att kategorierna möblering, samarbete, estetik och utemiljö alla är kritiska aspekter till att etablera och underhålla en god lärandemiljö. Resultatet visar även på de skillnader och likheter som finns i lärares uppfattningar av hur den fysiska miljön ska vara utformad..

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de bröstcancerdrabbade kvinnornas upplevelser efter radikal mastektomi och deras behov av stöd efter operationen. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Urvalet av artiklar genomfördes genom att använda Högskolan Dalarnas databaser där olika sökord kombinerades. Även manuell sökning genomfördes. Granskningen av artiklarna utfördes med hjälp av en modifierad granskningsmall.

Syftet med denna undersökning är att försöka belysa begreppet estetiska lärprocesser och ta reda på hur bekant verksamma lärare i grundskolans tidigare år är med detta begrepp. Undersökningen strävar också efter att få syn på om estetiska läroprocesser är synlig i klassrummen. Litteratur som jag använt mig av behandlar tidigare forskning kring ämnena estetik i skolan, skapandelust, kultur och Barn och ungdomspsykologipsykologi. Undersökningen visar att respondenterna inte har så mycket erfarenhet kring att arbeta med estetiska läroprocesser. Även om viljan finns där så saknas modet att gå utanför det traditionella och kunskapen som krävs.

Syftet med denna studie var att undersöka varför människor ingriper i farligasituationer. För att bemöta syftet har 11 respondenter med ingriparerfarenheter frånfarliga situationer intervjuats. Det är respondenternas tankar om varför de ingripit sompresenteras i denna studie. Det inspelade intervjumaterialet har transkriberats ochanalyserats utifrån en induktiv tematisk metod. Ur analysen framträdde sexhuvudteman som påverkat respondenterna att ingripa: Instinkt, Erfarenhet, Moral,Empati, Medvetande och Disinhibering.

I uppsatsen förenas två perspektiv ? engelska och estetik ? med kommunikation som gemensam nämnare. Syftet är att undersöka hur estetiska uttrycksformer kan bidra till elevers språkutveckling i engelska. Estetiken har i uppsatsen en dubbel roll, dels som pedagogiskt verktyg i engelskundervisningen men också som språkform med ett slags egenvärde. Undersökningen har baserats på två, av mig iscensatta, engelsklektioner i en åttondeklass. Fokus var muntlig kommunikation i kombination med redan befintliga estetiska uttryck ? fotografier och musik.

Jag har skapat en form som bygger på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga och nedsatt syn. Varje formmässigt beslut grundar sig i ett krav eller regel ur "Boverkets byggregler" och rekommendationer från personer med funktionsnedsättningar och resultat från mina experiment.Att ha tillgänglighet som utgångspunkt har varit en utmaning. Tillgänglighet är ett komplext ämne för att det skall tillfredsställa väldigt många. De som inte ser, de som ser, de som inte hör och de som hör, de som behöver ljus och de som behöver mörker osv. och alla de som skall betala för hela byggnationen.Jag tycker många gånger att medel som gör att en miljö blir tillgänglig inte hör ihop med övrig arkitektur.

Syftet med vår undersökning är att ta fasta på hur lärare förhåller sig till estetiska uttrycksformer i sin undervisning. Våra intentioner är att undersöka vilken inställning verksamma lärare har till estetik och hur de i sitt dagliga arbete förhåller sig till olika uttrycksformer. Vi vill undersöka vilket syfte arbete med estetiska uttrycksformer har och hur lärarna arbetar med dessa. För att undersöka detta kommer vi genomföra kvalitativa intervjuer med fyra lärare. Vår slutsats är att alla medverkande lärare har visionen och viljan att integrera estetiska uttrycksformer i sin undervisning men att praktiska hinder och bristande kunskap om estetiska uttrycksformer begränsar fantasin.

Samhällsplanering kräver hänsyn till och övervägande av samhällets olika sektorer, den sektor som uppsatsen studerar är estetik. Uppsatsen syftar till att studera betydelsen av platsers och byggnaders estetiska utformning vid samhällsplanering samt individens estetiska upplevelse av platser och byggnader. Platsers och byggnaders estetiska utformning åskådliggörs med hjälp av en granskning av Märsta centrums utveckling.       Uppsatsens syfte bemöts med en empiri bestående av två semistrukturerade intervjuer med de personer som arbetar för utvecklingen av Märsta centrum, vilket följs av 40 strukturerade intervjuer med individer som vistas i centrumet. Uppsatsens empiri knyter an till ett teoretiskt ramverk bestående av begrepp som fenomenologi och miljöpsykologi.       Uppsatsens resultat visar att samhällsplaneringen vid utvecklingen av Märsta centrum, strävar efter att skapa estetiskt tilltalande platser och byggnader genom att till exempel undvika monotoni, använda naturliga färger och förespråka grönområden. Resultat visar vidare att majoriteten av de intervjuade individerna som vistas i centrumet, anser att centrumets framtida utformning är mer estetiskt tilltalande än dess nuvarande utformning.

Nätverksansatsen har kritiserats av flertalet forskare inom den företagsekonomiska vetenskapen för att vara för statisk och brista i sin förmåga att förklara radikala förändringar i industriella nätverk. Ansatsen om kritiska händelser i industriella nätverk har vuxit fram som en förklaringsmodell till sådana radikala nätverksförändringar. Denna studie har som syfte att bidra till en ökad förståelse för radikala förändringar i industriella nätverk genom att diskutera vidare konceptet kritiska händelser som kraft för förändring i nätverk.Studien bygger på skivbolaget Sony Music Swedens erfarenheter om hur och varför skivbolagets nätverk utvecklats sedan tiden före digitaliseringen av musik. Empirin är erhållen genom kvalitativa, personliga intervjuer med tre personer i chefspositioner på Sony Music Sweden i Stockholm och analyseras med hjälp av delar av nätverksansatsen och ansatsen om kritiska händelser i industriella nätverk.Studien visar att två olika kritiska händelser tillsammans och samtidigt orsakat radikala förändringar i skivbolagets nätverk. Studien indikerar således att radikal dyadförändring kanske inte alltid kan särskiljas från radikal nätverksförändring som i ett sekventiellt händelseförlopp utlöst av förändring inom en dyad, såsom det föreslås i nätverksansatsen och ansatsen om kritiska händelser i industriella nätverk..

Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utsträckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur väljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgång av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att få en överblick i hur vanligt förekommande det är att kommuner upprättar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram från Alingsås kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och därefter en analys och diskussion av dessa.