Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlärarens funktion på gymnasiet, samt hur rektorer på gymnasieskolan och verksamma inom bildlärarutbildningar i Sverige betraktar detta uppdrag. Detta med anledning av reformen Gymnasie 11 (Gy11) där estetisk verksamhet är borttagen som ett obligatoriskt och gymnasiegemensamt ämne. Inledningsvis ges en kort hänvisning till ett politiskt beslut om avveckling av estetisk verksamhet. Därefter följer litteraturöversikt med tidigare forskning. Inom detta kapitel diskuteras begreppet estetik vilken förankras i vad estetik kan innebära; som metod, lärande, kunskap och estetisk verksamhet.

Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utsträckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur väljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgång av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att få en överblick i hur vanligt förekommande det är att kommuner upprättar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram från Alingsås kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och därefter en analys och diskussion av dessa.

Målet med den här uppsatsen är att få kunskap om hur musiker reflekterar kring sitt musikaliska uttryck och sin identitet som kreativa människor. Min önskan är att försöka belysa omständigheter som bidrar till att forma det musikaliska uttrycket och att försöka förstå hur informanterna tänker kring sitt musikaliska uttryck, olika typer av estetik, omgivningens påverkan och vilken roll högre musikutbildning spelar i dessa sammanhang. Den musikaliska kontexten för uppsatsen, i vilken informanterna är aktiva, är jazz och improvisationsbaserad musik men jag har i texten även valt att lyfta in exempel från andra typer av musik om jag känner att det belyser ämnet på ett bra sätt. Målsättningen är att presentera mina egna slutsatser utifrån informanternas svar och förhoppningsvis kommer denna uppsats kunna tjäna som underlag för diskussion och reflektion för studenter och lärare..

Undersökningen söker efter dramapedagogiska metoder som kan användas i en allmän estetisk fostran. Först undersöks begreppet estetisk fostran med fokusgrupper som metod. Fokussamtalen tolkas med hjälp av Reads (1956) tankar om estetik indelad i tre olika aktiviteter: Självuttryckets aktivitet, Iakttagandets aktivitet och Uppskattningens aktivitet. Undersökningens framåtsyftande syfte bygger på flera forskares (Lindgren 2006 m.fl.) uppfattningar om estetikbegreppets glidning från ett mediespecifikt perspektiv, det vill säga en estetik som har med konstnärlig aktivitet att göra, till ett medieneutralt perspektiv, alltså en estetik som inte har med konstnärlig aktivitet att göra. Resultatet tolkas och analyseras alltså utifrån ett medieneutralt perspektiv.

Kan man kombinera två så vitt skilda synsätt som användbarhet och grafisk form på samma webbplats? Jag undersöker möjligheten att göra detta genom att ge användaren ett positivt visuellt första intryck för att sedan låta resten av webbplatsen präglas av användbarhet. Att det första intrycket färgar övriga intryck är ett fenomen som kallas haloeffekten (Hinton, 1993). Hur skapar man då ett positivt första intryck? Jag har utgått från en definition av estetik där begreppet är uppdelat i två dimensioner, klassisk och uttryckande (Lavie och Tractinsky, 2003).

Detta examensarbete handlar om estetik. Huvudsyftet med arbete var att synliggöra på vilka sätt lärare ser på den estetiska verksamheten i skolan. Den lärarkategori som vi valt att rikta in oss på är högstadielärare som undervisar inom SO-blocket. Anledningen till att vi i detta arbete valt att fokusera på det estetiska området inom skolan berodde framförallt på den omorganisation som skedde inom lärarutbildningen under det tidiga 2000-talet. Omorganisationen innebar, för det estetiska området, att ett större fokus kom att riktas på den estetiska verksamheten än vad som tidigare varit fallet.

This essay tries to show how The Swedish Museum of Architecture, Stockholm, with the exibition Architecture in Sweden - Function, Design and Aesthetic through the Ages, presents and represents architecture. It is stated that this is done in a multi-perspectival, multimedial fashion, with the aid of, for example, photography, models and mixed material surrounding the wide concept of ?architecture?. One chapter discusses the relationships between the exhibition on site, the exhibition catalog and the museum´s website. Another chapter argues that there can be no essential or perfect representation of architecture, although this utopian wish most certainly exists even today.

Under våren 2015 tilldelades jag Lärarförbundets Stipendium för studenter som läser till lärare. Detta stipendium möjliggjorde att jag kunde genomföra en studie utomlands om kulturarbetares syn på lärande och estetik. Syftet med studien har varit att undersöka olika kulturarbetares syn på lärande och estetik och i ett större perspektiv diskutera kulturens roll i skolan och i fritidshemmet. I studien valde jag att använda mig av en kvalitativ undersökningsmetod där jag genomförde fem semi-strukturerade intervjuer med kulturarbetare från tre olika organisationer baserade i staden Amman, Jordanien. Valet att genomföra min studie utomlands i Jordanien var att jag kom i kontakt med en organisation som beskrev hur de arbetade estetiskt med unga på ett spännande sätt. Här väcktes ett intresse för att fördjupa mig i verksamheten och se hur man internationellt kan arbeta för att sedan koppla det till frågor om fritidshemmets utveckling och verksamhet här i Sverige.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare i textilslöjd och textila hantverk förhåller sig till och arbetar med bedömning och betygssättning inom sitt ämne. Forskningen består av kvalitativa intervjuer med sex lärare; fyra grundskollärare i textilslöjd och två gymnasielärare i textila ämnen. Analysen av intervjuerna är gjord enligt ett hermeneutiskt perspektiv, där styrdokumenten för textila ämnen och relevant litteratur samt min egen erfarenhet varit utgångspunkten. Resultatet visar på att de centrala begreppen kreativitet och estetik som återfinns i styrdokumenten är flerdimensionella och att det nuvarande betygssystemet anses vara för allmänt hållet. Samtliga intervjuade lärare är positivt inställda till det nya betygssystemet som introduceras hösten 2011, då det innehåller fler nivåer.

Cirkulationsplatser är en typ av trafikplats som har ökat i samhället under de senaste åren och antalet fortsätter att öka. De första cirkulationsplatserna kom till under början av 1900-talet och sedan dessa har de utvecklats bland annat genom att fordon i cirkulationen har företräde framför inkommande sedan Sverige gick över till högertrafik. De är viktiga i trafiknätet eftersom de fungerar som noder och ofta anläggs i korsningar där det är hög olycksrisk ellerbehövs en hastighetsreducering. Säkerheten i cirkulationsplatser är bäst för motorfordon och även gående har relativt god säkerhet, men flera problem med säkerhet finns för bland annat cyklister och personer med synnedsättningar.I arbetet har jag försökt komma underfund med hur man på bästa sätt kan utforma cirkulationsplatser genom att identifiera faktorer som har betydelse vid utformning. Jag har genom litteraturstudier, intervjuer, fältstudier och utformning av ett eget utformningsförslag kommit fram till mina resultat och utifrån dessa kunnat dra slutsatser.

This work examines how the aesthetics of Japanese actor and playwright Zeami Motokiyo (1346-1443) offers insight into the value of the unseen elements in art, specifically in the art of acting. What acting makes appear is likened to a vessel, which creates an empty space of what doesn?t appear. This non-appearing element is at the same time what gives the vessel its function. N? theater is described as an art of suggesting, giving a background to Zeami?s theories.

Bakgrund: Patienten är hänvisad till att vistas i vårdrummet, där en stimulerande utformning av den fysiska miljön skulle kunna locka patienten till hälsosamma tankar som kan minska lidande och öka välbefinnande.Vårt intresse för ämnet ligger i att vi inte upplevt estetikens betydelse som framstående i vårdrummet. Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av vårdrummets estetik för den vuxna patientens välbefinnande. Metod: Den systematiska litteraturstudien genomfördes med kvalitativ ansats och nio artiklar analyserades med innehållsanalys. Resultat: Estetik i vårdrummet har stor betydelse för patientens välbefinnande. Solljus minskar smärta, stress och oro, medan konsthantverk skapar en hemtrevlig och personlig atmosfär.

En personlig reflektion om att komponera för jazzmusiker och praktiska tips för konstmusiktonsättare om jazzmusik och dess estetik..

I den nya läroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010) ligger stort fokus på estetiken. Estetik kan innefatta många olika områden i förskolans verksamhet men poängteras ofta i ämnen som musik och bild. Den här studien syftar på att undersöka hur sex förskollärare tycker och tänker om musik och bild i verksamheten. Detta ska sedan sättas i relation till läroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010). Undersökningen genomförs med hjälp av samtalsintervju där sex förskollärare intervjuas med samma frågor.

The aim of the study is to find out what pre-school teachers perceived of the curriculum, regarding esthetic subjects. The study is built on the teachers thoughts and ideas about the esthetic work, and how it is supposed to help all children develop. How the teachers has interpreted the curriculum points on how they have chosen to work with the esthetic subjects. The study is based on interviews with six teachers, from two pre-schools. The material from the interviews has then been analyzed with theories and earlier research.The result shows that the teachers think that the esthetic expressions are a language, and that the pre-school is supposed to give the children the opportunity to experience different types, for example dance, music, drama and art.