Forskningen om artificiella immunsystem försöker använda människans immunförsvar som modell för hur ett datorsystem på egen hand skall kunna försvara sig mot okänt inkräktande, till skillnad från traditionella antiviruslösningar som bygger på manuell detektion av nya virus. Denna uppsats hävdar att människans immunförsvar inte är någon relevant modell för ett artificiellt immunsystem som tillgodoser användarnas behov av säkrare datorsystem, eftersom det finns skillnader i hur datorsystem och människor principiellt fungerar.Ett antal hypoteser ställs upp som beläggs med data från den immunologiska forskningen, Microsofts säkerhetsbulletiner, samt virusbeskrivningar från antivirusföretaget Sophos. Hypoteserna kopplas ihop i en slutledningskedja som visar att de hypoteser som relaterar till datorsystem, inte är förenliga med de hypoteser som relaterar till människans immunförsvar, om det artificiella immunsystemet skall tillgodose användarnas behov av säkrare datorsystem. Forskningen om artificiella immunsystem diskuteras, där de principer och antaganden som de olika lösningarna bygger på monteras ned genom att implicita inkonsistenser görs explicita. Uppsatsen avslutas med en belysning av varför hypoteserna egentligen går att belägga, där grundbulten är att människans immunförsvar skyddar behovet hos sin värd, den mänskliga individen, till skillnad från det artificiella immunsystemet, som inte är tänkt att skydda behovet hos sin värd, själva datorsystemet, utan snarare behovet hos användaren av datorsystemet..

SammanfattningSyfte och frågeställningarStudiens syfte var att belysa elevers delaktighet under en bollspelslektion avseende bollinnehav och initiativtagande med boll. Ett andra syfte var att studera om delaktighet i bollspel förändras beroende på hur undervisningen genomförs. Studiens frågeställningar var följande: Hur är fördelningen och spridningen i antalet bollkontakter i bollspel bland flickor och pojkar i en skolklass?  Hur agerar flickor och pojkar när de har bollen i spelet? Förändras beteendet från det första till det sista tillfället? Är det någon skillnad i utveckling över tid, med avseende på elevers delaktighet och agerande med bollen i spelet i de tre undervisningsmodellerna?MetodTre olika undervisningsmodeller har provats vid tio tillfällen under tio veckor och jämförts i en interventionsstudie. Det första och sista tillfället har bestått av endast spel, där 147 elever granskats i sitt agerande.

Titel: Text, textreklam och textliknade reklam ? är det någon skillnad?Författare: Emelie Lindgren Arnoldsen & Victoria ArvidssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Vårterminen 2014Handledare: Britt BörjessonSidantal: 27 (exklusive abstract, executive summary, källförteckning och bilagor)Antal ord: 12 595 (exklusive abstract, executive summary, innehållsförteckning, källförteckningoch bilagor)Syfte: Att undersöka hur skillnaden mellan textreklam, textliknande reklam och redaktionell text uppfattas i tryckt nyhetspress.Metod: Kvalitativa respondentintervjuerMaterial: 12 respondentintervjuer och 13 tidningssidor.Huvudresultat: Studiens resultat visar på att skillnaden mellan textreklam, textliknande reklam och redaktionell text i tryckt nyhetspress uppfattas väldigt olika. Det framgår att det är väldigt svårt att ge ett tydligt svar på vad som är redaktionell text respektive reklam. I det fall då reklamen är tydligt märkt, till exempel helsidesannonser där det inte finns något redaktionellt innehåll i anknytning, hade respondenterna inga svårigheter att urskilja det som reklam.

Groddar har blivit en mycket populär produkt bland konsumenter tack vare hälsofördelar som de har samt den stora variationsanvändningen i mat. Konsumenterna har dock på senare tid börjat bli försiktiga på grund av ett flertal sjukdomsutbrott som groddar har orsakat. I Sverige pastöriseras alla fröer innan groningen startar och betraktas tack vare detta som ett av de säkraste producentländerna vad gäller groddar. Denna studie har undersökt den bakteriologiska kvaliteten hos 12 olika sorters groddar, både pastöriserade och opastöriserade. Alla prover har genomgått en mikrobiologisk analys för att kunna kvantifiera eventuell förekomst av Listeria monocytogenes, Bacillus cereus, Enterobacteriaceae 37°C, Enterobacteriaceae 44°C och enterokocker, samt för att kunna kvantifiera det totala antalet aeroba bakterier.

Kvinnor börjar i allt större grad slå sig in på den internationella politiska arenan. En arena som traditionellt endast haft plats för män i svarta kostymer. Att kvinnor tar plats på den internationella politiska arenan har också påverkat utrikesjournalistiken. Fler kvinnor syns i dag på dagspressens utrikessidor än vad det gjordes för 20 år sedan. Men hur framställs de kvinnliga politikerna i medierna när de framträder på en traditionell manlig arena? Genom att undersöka hur två EU-ordföranden, Angela Merkel och Matti Vanhanen, framställdes i textform under tre månader på Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets utrikessidor försöker denna uppsats finna svaret på den frågan.Med en kvantitativ innehållsanalys och en kritisk diskursanalys har artiklar analyserats utifrån ett genusperspektiv.

Inledning: Mycket diskussion har förts kring nedskrivningsprövningen av goodwill och de tydliga element av subjektivitet och bedömning som den präglas av. Då mer subjektivitet kännetecknar värderingen av goodwill än andra tillgångsposter leder det till att ledningen kan påverka nedskrivningen i större utsträckning än vad gäller nedskrivningen av andra tillgångar. Syfte: Studien syftar till att jämföra en teoretiskt framräknad diskonteringsränta och företagens egna diskonteringsränta, och en eventuell skillnad mellan dessa diskonteringsräntor. Ett antal förklaringsvariabler kommer undersökas för att se om dessa kan förklara en eventuell differens.Metod: I studien har en kvantitativ undersökningsmetod använts där redovisningsmässiga siffror har hämtas in samt studerats med hjälp av CAPM-modellen.Analys och slutsats: Analysen fastställer att det förekommer en skillnad mellan redovisad och teoretisk diskonteringsränta. Studiens slutsats är att det som är mest bidragande till de kraftiga skillnaderna mellan diskonteringsräntorna är utformningen av IAS 36. Detta beror till största del på att värderingen av goodwill baseras på osäkra antaganden och bedömningar. Förslag till vidare forskning: Förslag till vidare forskning är att göra en liknande studie men över en längre tidsperiod eller undersöka andra faktorer i nedskrivningsprövningen än diskonteringsräntan.

Denna undersökning handlar om företags syn på utvärderingskriterier när de ska välja affärssystem. Utifrån litteraturen som behandlar ämnet utvärderingskriterier vid val av affärssystem framgår det att det finns många olika kriterier att se till då företag ska upphandla affärssystem. Syftet med vår undersökning är därför att kunna besvara frågan om vilka utvärderingskriterier som kan vara betydelsefulla för företag att se till under upphandlingen av affärssystem. Vi vill även se om det finns någon skillnad mellan olika företag och deras syn på utvärderingskriterier vid affärssystemsval. För att uppfylla syftet har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning, då denna undersökningsmetod gör det möjligt att fördjupa sig i svaren från varje respondent.

Studien syftade till att undersöka gruppmedlemmars upplevelse av ledarskapsstilen, effektiviteten samt utvecklingsstadium. Detta för att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd ledarskapstil, upplevelsen av gruppens utvecklingsstadium samt den upplevda effektiviteten. Det finns forskning kring ledarskap och effektivitet i förhållande till högpresterande yrken (Chi, Chung & Tsai, 2011; Guardia, 2007; Pillai & Williams, 2003) vilket gjorde att författarna till denna studie fann det intressant att studera om detta samband också förekom på en grupp kontorsanställda. Populationen bestod av kommunanställda på två kommuner, sammanlagt skickades enkäten ut till 104 individer. Deltagarna fick besvara enkäter som var sammansatta av Bass och Avolio (1995) för att besvara ledarskapsdelen samt Wheelan (2010) för att besvara utvecklingsstadium och effektivitet.

Syfte och frågeställningar:Syftet med studien är att utifrån ett könsperspektiv undersöka stress hos elever. Detta ville vi ta reda på genom att besvara följande frågeställningar: Vad är stress för elever, upplever de stress i skolan, hur hanterar de stress samt hur vanligt är psykosomatiska symptom hos elever?Metod:Undersökningen är en studie som utförts med hjälp av enkäter med både fasta och öppna svarsalternativ. Enkätundersökningen genomfördes på två gymnasieskolor på det Samhällsvetenskapliga programmet år 3 där 103 elever ingick i urvalsgruppen. Fördelningen mellan flickorna och pojkarna var 71 respektive 32.

Denna uppsats är en komparativ studie mellan svensk och norsk arbetslagstiftning. Arbetet belyser likheter och skillnader mellan länderna i vad som utgör saklig grund för alkoholrelaterade uppsägningar. Vid en överskådlig blick mellan ländernas arbetslagstiftning är det mycket som kan förefalla lika då den svenska lagen om anställningsskydd ligger som förebild för den norska motsvarigheten arbeidsmiljøloven. Vid en närmare studie upptäcker man dock skillnader i ländernas rättstillämpning gällande synen på alkoholmissbruk på arbetsplatsen. I Sverige görs det en skillnad mellan alkoholmissbruk av misskötselkaraktär och alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär.

Magneter har använts långt tillbaka i tiden för att behandla olika åkommor. Det senaste årtiondet har de fått ett uppsving som en alternativmedicinsk metod. De påstås ha olika medicinska effekter så som att ge ökat blodföde och verka smärtlindande och avslappnande på ömma muskler. Syftet med den här studien var att studera huruvida hästtäcken med 120 stycken insydda permanenta magneter (à 900 gauss) har någon effekt på beteenden hos hästarna vilka tyder på en ökad avslappning. Sju normala, friska hästar inkluderades i en prospektiv, randomiserad, blindad, placebokontrollerad cross-over studie.

Syftet med det här arbetet är att undersöka det nationella provets betydelse för kursbetygen på SFI. Det nationella provet utgör ett av de verktyg för bedömning som pedagogerna har att tillgå och dess syfte är att fungera stödjande vid betygsättningen. Tidigare rapporter som genomförts av Skolverket har visat att de nationella proven på SFI har en status som ligger nära examensprov och att de ofta fungerar styrande vid betygsättningen. Den här studien bygger på resultaten från två undersökningar. Dels undersöks och analyseras hur pedagoger på en SFI-skola ser på det nationella provets betydelse för kursbetygen, och dels undersöks vilken korrelation som finns mellan nationella prov-betyg och kursbetyg under en termin på samma skola, samt om någon skillnad i provets betydelse förekommer vid betygsättningen av elever med olika studieformer. Resultaten från den första undersökningen visar att pedagogerna uppfattar en skillnad i provets betydelse för elever i olika studieformer. Dock visar sig inte denna uppfattning bekräftas av den andra undersökningen som speglar betygsresultaten.

BAKGRUND: Forskning visar att skolan bemöter elever med olika social bakgrund på olika sätt. Detta får konsekvenser för hur elever kan tillgodogöra sig skolan som en resurs inför framtiden. I vår studie har vi belyst problemet genom att dels åskådliggöra hur elever med skiftande social bakgrund ser till framtida val av utbildning och yrke, dels hur de gör bruk av det svenska språket som en resurs inför deras framtidsval.SYFTE: Undersökningens syfte är att belysa hur elever från två skolor med skilda sociala förutsättningar resonerar kring sin framtida utbildning och yrkesmöjligheter, samt hur de nyttjar språket då de kommunicerar.METOD: Undersökningen är genomförd enligt kvalitativ undersökningsmetod och med en fenomenografisk ansats. Det redskap som har använts är fokusgruppintervjuer.RESULTAT: Sju kilometer gör skillnad. Resultatet visar att de olika elevgruppernas resonemang och argumentation skiljer sig på flera punkter.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att jämföra effekterna av excentrisk isokinetisk träning med och utan elektromyografisk biofeedback (EMG BF). För att uppfylla syftet användes följande frågeställningar: Resulterar träning med EMG BF i en större styrkeökning än utan? Ökar den viljemässiga aktiveringsförmågan (AF) som ett resultat av styrketräning? Blir ökningen ännu större om man dessutom använder sig av EMG BF-träning? Finns det en skillnad i träningseffekt hos antagonist-coaktiveringen mellan grupperna (med och utan EMG BF)?MetodI denna studie deltog 20 friska, fysiskt aktiva studenter vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Försökspersonerna delades slumpmässigt in i två grupper. En grupp (n=10) genomgick träning utan biofeedback (ejFB), och den andra (n=10) genomgick träning med feedback (FB).

Syfte: Att jämföra patientens totala stråldos och undersökningstid från metoderna konventionell röntgen och genomlysning vid undersökningen belastade knän med artrosfrågeställning.Metod: Datainsamlingen utfördes genom att det delades ut dosprotokoll där röntgensjuksköterskorna på röntgenavdelningen fick skriva upp stråldoser och undersökningstid. Datainsamlingen gjordes under en fyraveckorsperiod på ett medelstort sjukhus i Sverige. Datainsamlingen jämfördes genom en hypotesprövning där det utfördes ett Mann-Whitney U-test med en signifikansnivå på fem procent för att se om nollhypotesen (ingen skillnad i stråldos eller tid) höll.Resultat: Studiens nollhypotes för stråldoserna förkastades som hade medelvärdet 444,37 mGycm² (genomlysning) och 212,24 mGycm² (konventionell röntgen). Nollhypotesen för undersökningstiderna förkastades också som hade medelvärdena 5,08 minuter (genomlysning) och 8,48 minuter (konventionell röntgen). Signifikansnivån för båda faktorerna var lägre än 0,001 och därför behölls mothypoteserna att det fanns en skillnad mellan modaliteterna.Slutsats: Studiens resultat visade att konventionell röntgen är den bäst lämpade metoden att använda stråldosmässigt medan genomlysningen är bäst lämpad tidsmässigt.