Den bakteriologiska kvaliteten hos groddar
Vågar vi äta?
Groddar har blivit en mycket populär produkt bland konsumenter tack vare hälsofördelar som de har samt den stora variationsanvändningen i mat. Konsumenterna har dock på senare tid börjat bli försiktiga på grund av ett flertal sjukdomsutbrott som groddar har orsakat. I Sverige pastöriseras alla fröer innan groningen startar och betraktas tack vare detta som ett av de säkraste producentländerna vad gäller groddar. Denna studie har undersökt den bakteriologiska kvaliteten hos 12 olika sorters groddar, både pastöriserade och opastöriserade. Alla prover har genomgått en mikrobiologisk analys för att kunna kvantifiera eventuell förekomst av Listeria monocytogenes, Bacillus cereus, Enterobacteriaceae 37°C, Enterobacteriaceae 44°C och enterokocker, samt för att kunna kvantifiera det totala antalet aeroba bakterier. Resultatet visade ett stort antal av både Enterobacteriaceae 37°C och Enterobacteriaceae 44°C upp mot 6,77 respektive 5,67 log¹º cfu/g, samt att det inte är någon nämnvärd skillnad mellan pastöriserade och opastöriserade groddar. Inga prover innehöll L. monocytogenes eller B. cereus. Enterokocker kunde isoleras i fyra groddsorter, två pastöriserade och två opastöriserade där en av varje överskred gällande gränsvärde. Förespråkare vill garantera att svenska groddar är fria från bakterier och särskilt sjukdomsframkallande sådana. Kan man komma med sådana garantier när man har flera miljoner bakterier per gram samt att det inte verkar finns någon skillnad mellan svenska pastöriserade och utländska opastöriserade?