För att harmonisera redovisning internationellt infördes 2005 nya redovisningsregler, IFRS, för börsnoterade koncernföretag i Sverige. En av dessa är IFRS 3 ? rörelseförvärv. Vi har valt att studera hur redovisningen förändrats och de effekter som uppstått av denna standard. Vi riktar in oss på goodwill och hur den förändrade redovisningen påverkat företagen.Syftet med denna studie är att kartlägga vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna har medfört.

Bakgrund: Svensk koncernredovisningspraxis har genomgått mycket stora förändringar under 1900-talet. Från att inte ha reglerats alls, har utvecklingen gått mot allt fler lagar, rekommendationer och standarder som givit ramar för koncernredovisningen. Sveriges inträde i EU har resulterat i införandet av IAS/IFRS år 2005. Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva hur svensk koncernredovisningspraxis har utvecklats från 1992 till 2003 med avseende på börsnoterade företag samt även att förklara vilka faktorer som har haft betydelse för utvecklingen. Vidare avser undersökningen att förklara hur företagen kommer att behöva anpassa sig till IAS/IFRS och vilka konsekvenser detta kan tänkas föra med sig.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Fagerström Industrikonsult AB i Helsingborg. Fagerström Industrikonsult AB är ett ingenjörsföretag som har specialiserat sig på mekaniska och mekatroniska produkter inom flera branchområden. Ett av företagets tidigare projekt, som bland annat bygger på tryckbärande kärl och som kommer återanvändas för ett nytt projekt, är i behov av en uppdaterad analys mot utmattningsbrott.För att en tryckbärande utrustning skall kunna säljas och användas inom Europa, måste tillverkarna följa det Europeiska direktivet 97/23/EG, även kallat PED-direktiv. Detta direktiv sätter regler för konstruktion, tillverkning, märkning och kontroll. I Sverige finns denna beskrivning i Arbetsmiljöverkets författnings-samling (AFS 1999:4 2011).

Detta examensarbete är genomfört i samarbete med Thorbjörn Birging. Birging arbetar med RFID[1] och är även VD för CombiQ på Science Park i Jönköping. Under lång tid har han velat skapa en produkt som hjälper människor med sömnproblem, depression, ångest och stress. Författarens roll som ingenjörsstudent blev att utveckla hans ide till en färdig produkt. Birging upptäckte efter att ha läst en artikel om sömnproblem att det finns studier som visar att det är enklare att somna med ett svagt ljud i rummet för att andra personer i rummet inte skall störas.

Uppsatsen syftar till att ge ett generellt kunskapsbidrag om vilka faktorer som kan sägas bidra till förekomsten av interkommunal samverkan om och med IT samt vilka effekter som kommuner kan uppnå genom sådan samverkan. Genom en exemplifierande studie avser vi även beskriva hur en inter-kommunal samverkan om och med IT kan se ut. Därutöver även att se om det utifrån ovanstående går att peka ut eller identifiera några särskilda framgångsfaktorer eller omständigheter som är av betydelse för huruvida samverkan kan resultera i ett positivt resultat eller inte.De resultat som vi kommit fram till pekar på att det finns flera faktorer som kan sägas bidra till att inter-kommunal samverkan om och med IT uppkommer. De bidragande faktorer som framkommit är omgivningen i form av staten och EU som vi funnit vara en stor bidragande faktor. Dessutom den obalans som uppstår mellan de resurser en kommun har och de uppdrag den har på sig.

Bakgrund och problem: Intäkter är en viktig post i den finansiella rapporteringen för användares beslutsfattande. Dock omgärdas intäktsredovisningen av flera svårigheter gällande bedömningar av när och till vilket belopp intäkter ska redovisas. Detta är speciellt ett problem vid redovisning av uppdrag som löper över flera redovisningsperioder, vilket är vanligt i byggbranschen. IASB har haft ett förslag till en ny standard för intäktsredovisning ute på remiss och IASB:s främsta syfte är att redovisningen ska vara användbar för användare av finansiella rapporter. Införandet av en ny standard kommer att innebära förändringar i byggbolagens redovisning och därmed även användbarheten i redovisningsinformationen.

Bakgrund: För att underlätta organisationers ansvarstagande gällande miljöpåverkan har standarder införts med syfte att ge stöd i utformning av miljöledningssystem. Ett vida använt verktyg är ISO 14001 vilken framhåller ständiga förbättringar i förhållande till den enskilda organisationens satta miljömål. På grund av standardens generella utformning är det upp till den enskilda organisationen att implementera denna på ett sätt som bäst passar verksamheten. Forskning pekar på att ISO 14001 innehar en ledande roll då det kommer till tillverkande företags miljöengagemang. Dock påvisar forskare att standarden inte är tillräcklig när det kommer till kommersiella produkters miljöpåverkan, men att företag som varit ISO 14001-certifierade en längre tid ändå i stor utsträckning arbetar systematiskt med denna aspekt.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur miljöhänsyn utformas och implementeras i ISO 14001-certifierade företags produktutveckling då man utifrån tidigare forskning kan anta att detta innebär organisationsspecifika varianter.Metod: För att uppfylla studiens syfte har fallstudier i fyra svenska företag genomförts.

Bakgrund och problem: Det har visat sig vara problematiskt att identifieraårsredovisningens användbarhet samt vilken information som efterfrågas. Det har ävenförekommit funderingar kring årsredovisningens betydelse och vilken nytta den bidrar till.Analytiker fungerar som en viktig mellanhand till aktiemarknaden och dess investerare ocheftersom dessa utgör årsredovisningens främsta användare är det viktigt att företagen harkännedom om vilken information analytikerna efterfrågar. Denna bakgrund har därmed letttill studiens huvudsakliga problemformulering: Vilka områden i årsredovisningen kanförbättras för att uppfylla analytikernas önskemål på ett mer tillfredställande sätt?Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka områden analytiker anser skulle kunnaförbättras i årsredovisningen för att dessa skall få ett bättre beslutsunderlag.Avgränsningar: Studien är avgränsad till att behandla företag som upprättar sinaårsredovisningar i enlighet med IFRS.Metod: Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med fyra analytikerhar utgjort studiens primärdata. Böcker, vetenskapliga artiklar, standarder samt tidigareforskning har kompletterats som studiens litteratur.Slutsats: För att kunna förbättra innehållet årsredovisningen efter analytikernas önskemålbehöver viss information förtydligas och anpassas till företagets faktiska verksamhet.Studien har visat att det behövs mer information om de områden där stor osäkerhet råder.Några av de osäkerhetsområden som analytikerna anser främst borde förbättras i företagensårsredovisningar är kostnadsstrukturen, känslighetsanalys som påverkar volatiliteten iresultatet.

Förstudien behandlar den tekniska delen av ett teoretiskt stadstäckande öppet WiFi i Trollhättan, Sverige. Trollhättans kommun beställde en förstudie från Högskolan Väst som skulle agera beslutsunderlag till hur de skulle ta ärendet vidare. Studien är begränsad till den tekniska biten, där bland annat val av utrustning, trådlösa tekniker och riskanalys av nätverket ingår. Arbetet varit väldigt teoretiskt inriktat med en metod som till största del består utav att samla information och kunskaper från vetenskapliga rapporter, teknikorienterade hemsidor och andra relaterade arbeten.De trådlösa standarder som jämfördes teoretiskt i förstudien var 802.11g och 802.11n. 802.11n valdes som den standarden som bäst passade just detta nätverk, främst för dess positiva egenskaper när det gäller täckning, hastighet och bakåtkompatibilitet.

Vårt arbete behandlar möjligheterna och hindren för att använda additiva tillverkningsmetoder (AM) med metall som bas för direkttillverkning vid batchproduktion. AM tillåter användaren att tillverka delar med komplicerade geometrier som är svåra, eller i vissa fall omöjliga, att tillverka för dagens konventionella tillverkningstekniker. Dessutom tillåter teknologin tillverkaren att skapa inre strukturer i ett material som exempelvis gitter- och bikakestrukturer. Metoderna för AM med metall skiljer sig bitvis ganska mycket åt, men grundprincipen är att man bygger upp en modell lager för lager utifrån en given digital fil, oftast CAD. Vårt arbete har därför behandlat området utifrån ett i första hand tekniskt men även kunskapsmässigt och ekonomiskt perspektiv då dessa har behövts analyseras i kombination med varandra för att på ett tillfredställande sätt kunna analysera området.

Standarder för ledningssystem är ett hjälpmedel för företag och myndigheter att bedriva arbete i en viss fråga. Spridningen och etableringen av ledningssystemstandarder är beroende av flera faktorer. I och med lanseringen av det nya ledningssystemet för trafiksäkerhet, ISO 39001, vill Trafikverket förstå vilka framgångsfaktorer som finns för ett väletablerat ledningssystem. Detta görs genom att utvärdera ett ledningssystem som har kommit att få god global spridning och etablering, miljöledningssystemet ISO 14001. Syftet med denna uppsats är att utreda vilka framgångsfaktorerna är för etableringen och spridningen av miljöledningssystemet, ISO 14001, för att sedan se om dessa går att applicera på trafiksäkerhetsledningssystemet, ISO 39001.

Undersökningen har en abduktiv ansats med i huvudsak en kvalitativ metod, men en del av empirin utgörs dock av kvantitativ data i tabellform tagen från årsredovisningar. Våra kvalitativa data utgörs av intervjuer med de fyra storbankerna och Finansinspektionen där internrevisionen är i fokus. En av Internrevisionens viktigaste uppgifter är att förse företagets ledning med tillförlitlig och relevant information så att de kan fatta riktiga beslut. Internrevisionens mål skiljer sig från externrevisionens mål, men ofta kan de dra nytta av varandras arbete. En banken kan med andra ord tjäna pengar på en effektiv IR.

En tillbakablick på den ekonomiska utvecklingen ger en klar bild av att ekonomin har utvecklats från ett industribaserat samhälle till ett mer komplext samhälle med större krav på kompetens från anställda. Ett sådant samhälle kallas för ett kunskapsintensivt samhälle och har sedan början av 1990-talet växt allt starkare. Redovisningen har däremot halkat efter och det gör den fortfarande. Än idag finns det inga standarder eller normer som kan användas för att framhäva en av företagets viktigaste resurser, nämligen humankapital.Kunskap, skicklighet och innovativ samt de anställdas förmåga är beteckningen för humankapital. Även värderingar, kultur och filosofi inom företaget sammanhänger med benämningen.

Efter de senaste årens redovisningsskandaler som uppmärksammats i media har förtroendet minskat för de stora bolagens redovisningar och för den finansiella marknaden i stort. Företaget kan inte längre bara fokusera på vinstmaximering, utan att också ta hänsyn till de olika intressenternas behov som kan påverka företagets verksamhet och framgång. För att öka förtroendet hos företagets intressenter har en del företag börjat öppet och frivilligt redovisa att företaget har integrerat en miljö, social och ekonomisk hänsyn i sin verksamhet och publicerar resultatet av detta arbete i en hållbarhetsredovisning.Bristen på standarder för hållbarhetsredovisning skulle kunna sägas bidra till ett ökat behov av granskning för att kvalitetssäkra innehållet och skapa förtroende och legitimitet för rapporten. En central frågeställning blir därmed vilken betydelse den oberoende granskningen av hållbarhetsredovisningen har för företagets intressenter. Uppfattar intressenterna att den oberoende granskningen skapar ett ökat förtroende och legitimitet åt företagets hållbarhetsredovisningar?Syfte med arbetet är att undersöka varför företag frivilligt publicerar en hållbarhets-redovisning, samt hur företagen skapar trovärdighet för denna.

Bakgrund och problem: Till följd av att aktiemarknaden breder ut sig och i och med en starkt ökad ekonomisk integration mellan världens länder, har ett behov av en harmoniserad redovisning ökat. För detta ansåg IASB att behov fanns av ny reglering vid upprättande av koncernredovisning, vilket ledde till att IFRS 3 Rörelseförvärv infördes år 2005. Denna reglering medförde bland annat att fler immateriella tillgångar skall identifieras i samband med förvärv. Detta kan antas ha påverkat intressenternas användbarhet av redovisningen då de får tillgång till mer detaljerad finansiell information.Syfte: Syftet med denna studie är att utreda och jämföra hur redovisningens användbarhet för investerare och långivare har påverkats till följd av att fler immateriella tillgångar numera skall identifieras vid förvärv.Avgränsningar: I våra problemformuleringar har avgränsningar gjorts som inneburit att huvudsakligt fokus har lagts på två intressenter; investerare och långivare.Metod: Denna studie har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med två investerare och tre långivare har utgjort studiens primärdata. Den insamlade informationen har kompletterats med sekundärdata i form av böcker, vetenskapliga artiklar, standarder samt tidigare genomförda uppsatser.Slutsatser: Till följd av att fler immateriella tillgångar skall identifieras har användbarheten för investerarna ökat när de skall ta beslut om investering.