AnvÀndningen av biomarkörer inom medicin Àr ett viktigt verktyg för att stÀlla diagnos och fatta terapetiska beslut. Surfaktant protein D (SP-D) har visat sig vara en lovande biomarkör för perifera lungsjukdomar pÄ humansidan och har dÀrför Àven börjat studeras inom veterinÀrmedicinen. Surfaktant protein D Àr ett relativt lungspecifikt protein och produceras frÀmst i perifera delar av lungorna, f.f.a av claraceller i bronkioler och typ II pneumocyter i alveoler. Det fungerar som ett akutfasprotein med liknande egenskaper som kollektiner och Àr dÀrför viktigt för medfödda immunförsvaret. Förutom detta har det ocksÄ visat sig vara grundlÀggande för normala lunghomeostasen genom att utgöra en bestÄndsdel i surfaktant. Mekanismerna bakom dess funktion i lungan Àr dock inte helt klarlagda. Eftersom SP-D Àr sÄ basalt för lungan pÄverkas det ofta kraftigt vid perifera lungskador.

Bakgrund: Konventionell r?ntgen st?r f?r omkring h?lften av alla genomf?rda radiologiska unders?kningar i Sverige. Ett m?jligt problem inom konventionell r?ntgen ?r att en viss andel av alla r?ntgenbilder kommer att avvisas, vilket inneb?r att r?ntgenbilderna inte kommer att bidra till n?gon diagnostisk information men kostar ?nd? v?rden resurser och uts?tter patienter f?r en st?rre str?ldos ?n n?dv?ndigt. I m?nga ?r har studier och f?rb?ttringsarbeten utf?rts f?r att f? st?rre inblick i omfattningen av andelen avvisade r?ntgenbilder inom radiologin och hur problemet kan motverkas.

Studiens syfte Àr att undersöka nÀr elever i grundskolan kan tillgodogöra sig sin metakognitiva förmÄga och att belysa vilka fÀrdigheter som behövs utvecklas i denna process. Den empiriska undersökningen avsÄg att besvara syftet utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som följer: NÀr i sin fysiologiska och psykologiska utveckling kan elever anvÀnda sin metakognitiva förmÄga och kan pedagoger pÄverka sÄ att elevers metakognitiva förmÄga utvecklas? Hur i sÄ fall? En kvalitativ undersökning i form av intervjuer anvÀndes och totalt djupintervjuades fem speciallister inom omrÄdena neurofysiologi, psykologi och pedagogik. Utöver detta intervjuades 4 pedagoger angÄende hur de arbetar med utvecklandet av den metakognitiva förmÄgan hos eleverna. Detta sammankopplades sedan med litteratur och aktuell forskning inom ovan nÀmnda omrÄden.

?Till sÄngens gud?Karl Nygren-Kloster och hans röstskola i Alvesta?To the god of song?Karl Nygren-Kloster and his voice-institute in AlvestaKarl Nygren-Kloster föddes 1876 i dÄvarande AringsÄs socken, sedermera Alvesta kommun, Kronobergs lÀn. Som 19-Äring reste han till Stockholm för att pÄbörja sina studier i orgelklassen vid Musikkonservatoriet. Efter sin fullbordade musikdirektörsexamen nÄgra Är senare utbildade han sig pÄ egen hand till röstpedagog. MÀnniskorösten och dens anvÀndning i tal och sÄng var hans stora intresse och 1903 öppnade han sitt eget sÄnginstitut i Stockholm.

Hundar har genom historien anpassat sig till ett liv med mÀnniskan och har idag en viktig roll i vÄrt samhÀlle, bÄde som arbetsredskap och sÀllskapsdjur. Ett starkt band har bildats mellan mÀnniska och hund, generellt sett starkare Àn med vÄra andra husdjur. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att undersöka vilka egenskaper hos hunden som gjort att den kommit sÄ nÀra mÀnniskan och hur de har uppkommit. Studier pekar pÄ att hundar har en stor kognitiv förmÄga, de har en förstÄelse för mÀnskligt beteende och kan tolka sociala signaler. De hÀr egenskaperna kan vara en anledning till att hunden fÄtt en sÄ stor roll i samhÀllet. Studier stödjer teorin om att detta antagligen uppkom under domesticeringen.

Det finns ljud som Àr pÄ vÀg att försvinna i takt med teknologins utveckling. Dagens ungdomar har aldrig hört ljud frÄn den Àldre teknologin, som den Àldre generationen har fÄtt vÀxa upp med sÄsom skrivmaskinen, modemet m.m. Dessa produkter gav ifrÄn sig ett speciellt ljud som numera inte hörs lika mycket idag. Men vad hÀnder nÀr tekniken utvecklas till den grad att ljud blir en sÀkerhetsfrÄga? Förutom teknikljud finns det ljud frÄn förhistoriska och nyligen utdöda djur som forskare har lyckats Äterskapa genom studier av kvarlevornas anatomi.

Bakgrunden till denna uppsats var att undersöka pÄ vilket sÀtt kan man utveckla en mobil applikation som motiverar anvÀndaren till bÀttre grundhÀlsa. Genom ett samspel mellan anvÀndaren och en mobil applikation, sÄ stödjs anvÀndaren i att uppnÄ en bÀttre grundhÀlsa genom fysisk trÀning med hjÀlp av en Smartphone.VÄr frÄgestÀllning blev dÀrför: Hur skapar man en mobil applikation som motiverar till bÀttre grundhÀlsa? För att besvara detta har vi anvÀnt oss av teorier kring motivation, fysiologi och grÀnssnittsdesign. Vi har Àven anvÀnt metoder för att designa och skapa applikationen. De metoder som vi anvÀnt Àr följande: Designramverket skapad av Alan Cooper.

Det finns ljud som Àr pÄ vÀg att försvinna i takt med teknologins utveckling. Dagens ungdomar har aldrig hört ljud frÄn den Àldre teknologin, som den Àldre generationen har fÄtt vÀxa upp med sÄsom skrivmaskinen, modemet m.m. Dessa produkter gav ifrÄn sig ett speciellt ljud som numera inte hörs lika mycket idag. Men vad hÀnder nÀr tekniken utvecklas till den grad att ljud blir en sÀkerhetsfrÄga? Förutom teknikljud finns det ljud frÄn förhistoriska och nyligen utdöda djur som forskare har lyckats Äterskapa genom studier av kvarlevornas anatomi.

Det har blivit allt vanligare att ta med sin hund pÄ resa, vilket bland annat kan bero pÄ att det numera Àr bÄde billigare och lÀttare att resa med hundar, sedan Jordbruksverket 1 januari 2012 införde nya regler rörande införsel av hund. I denna litteraturstudie sammanstÀlls tillgÀnglig litteratur för att undersöka hur sÀllskapshundar pÄverkas av stress och om transport Àr stressande, samt vilka faktorer som Àr av betydelse under transporten. Stress kan ge bÄde fysisk och psykisk pÄverkan och pÄ sikt pÄverka immunförsvaret och öka mottagligheten för infektioner. I flera studier pÄ olika djurslag har en ökning av bland annat hormonerna kortisol, adrenalin och noradrenalin uppmÀtts vid stress. Olika typer av beteendeförÀndringar kan ocksÄ uppkomma i samband med stressfyllda situationer, men vilka beteenden som uppkommer varierar mellan individer och olika stressorer.

Forskning om mÀnniskans fysiologi och hur den fungerar uppdateras dagligen. Inom idrottens vÀrld testas nya som gamla, naturliga som onaturliga preparat och trÀningsmetoder kontinuerligt, allt för att optimera en idrottares prestation. Ett Àmne som det forskas mycket om idag Àr kvÀvemonoxid och dess pÄverkan i kroppen. FrÄn att ha tolkats som ett skadligt Àmne i kroppen har det gÄtt till att möjligen kunna hjÀlpa hjÀrtsjuka patienter och Àven optimera idrottsutövande. KvÀvemonoxid bildas i kroppen naturligt med hjÀlp av syre, men det kan Àven bildas utan syre genom intag av nitrat som hittas i mÄnga grönsaker.

Vid hÄllning av sköldpaddor tillgodoses sÀllan alla deras behov, dels dÄ reptiler tenderar att betraktas som enkla och stoiska varelser och dels för att kunskapen om beteenden och behoven att uttrycka dessa Àr lÄngt ifrÄn fullstÀndig. Denna litteraturstudies syfte Àr sÄledes att överskÄdligt redogöra för akvatiska sköldpaddors fysiologi, vilken betydelse stress har i fÄngenskap, kopplingen mellan stress och beteendebehov samt hur stress kan pÄvisas, antingen genom mÀtning av fysiologiska parametrar eller genom beteendestudier. Slutligen behandlas resultaten av miljöberikning som en strategi att förbÀttra tillvaron för sköldpaddor i fÄngenskap. För att kunna utforma studier och granska resultaten av insamlade data mÄste vi först ha kunskap om varelsen i frÄga som studeras. DÀrför ges först en introduktion till skillnader mellan "standardfysiolgin", dÀggdjurets, och sköldpaddans. Exempelvis Àr reptilcellers plasmamembran tÀtare för joner, vilket ger grunden för den lÀgre metabolism och dÀrpÄ följande ektotermi som utmÀrker reptiler. Stress kan definieras som ett sympatiskt pÄslag, vilket i grunden Àr utmÀrkt funktionellt. Den stress som Äsyftas hÀr Àr av det kroniska slaget och sprungen ur frustration hos individen om den inte tillÄts uttrycka grundlÀggande beteenden.

Vitamin A och dess derivat har en avgörande funktion i kroppen, bÄde hos drÀktiga tikar och hos övriga hundar genom att pÄverka synförmÄga och tillvÀxt av epitel samt andra viktiga cellulÀra mekanismer. För att fosterutvecklingen ska fungera normalt behöver moderdjuret fÄ i sig tillrÀcklig mÀngd vitamin A via kosten. För höga mÀngder kan dÀremot ha en skadande effekt och leda till missbildningar hos fostret. En av de vanligaste missbildningarna orsakade av ett överintag av vitamin A Àr gomspalt. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att beskriva hur den normala utvecklingen av gommen gÄr till och genom vilka mekanismer ett överintag av vitamin A hos moderdjuret kan bidra till uppkomst av gomspalt hos fostret. Utvecklingen av gommen börjar med ett intramaxillÀrt omrÄde som uppkommer genom sammanfogning av tre olika vulster, tvÄ frÄn överkÀken (maxillarvulsterna) och en frÄn nÀsomrÄdet (nasofrontala vulsten). Det intramaxillÀra omrÄdet bestÄr av tre delar varav den ena utgör den primÀra gommen.

Syfte och frÄgestÀllningar: VÄrt syfte med denna studie Àr att jÀmföra idrottslÀrares och elevers uppfattningar om hÀlsodelen i Àmnet Idrott och hÀlsa. De frÄgestÀllningar vi anvÀnde för att uppfylla detta var: Hur stor del av undervisningstiden anvÀnds till att behandla hÀlsodelen i Àmnet idrott och hÀlsa? Vilken typ av undervisning anser elever och lÀrare anvÀnds för att tÀcka in hÀlsodelen i Àmnet Idrott och hÀlsa?Metod: Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av en enkÀtmetod för att fÄ en övergripande bild av jÀmförelsen. VÄr enkÀt tar upp de hÀlsodelar Àmnet Idrott och hÀlsa kan innehÄlla och Àr utarbetad utifrÄn forskningslÀget samt vÄr pilotstudie. EnkÀten delades, efter samtycke med bÄde skolorna och förÀldrarna, ut till 205 elever och nio lÀrare pÄ fyra olika skolor.Resultat: Elever anser att skador, nÀringslÀra och stresshantering Àr de mest vÀsentliga momenten inom hÀlsodelen medan lÀrarna tycker att nÀringslÀra social kompetens och hygien Àr viktigast.

Swedish farmers have the possibility to be subsidized by EU rural development programme for grazing animals on pastures to promote the biodiversity of flora and fauna. The environmental remedy sometimes does not allow supplementary feed and at the same time the Swedish Animal Welfare Act and the Swedish Agricultural Board?s regulations for animal welfare and protection states that animals, in this case horses, shall be fed with food of good quality and adapted for the species. The regulations also state that they should have an individual feeding regime that enables them to maintain a normal body condition. The aim with this master thesis has been to investigate if it is possible to keep Gotland ponies on extensive pastures, during late spring and summer and still maintain animal welfare. The horses were assessed every fourth week using a welfare assessment protocol developed in line with the Welfare QualityÂź project (submitted, Viksten et al) where physical, behavioural and resourcebased parameters were observed. Twelve one-year old stallions of the breed Gotland ponies purchased from different breeders were used in the study.

DÄ hÀstar Àr flyktdjur och bytesdjur och vanligen hÄlls i miljöer som Àr lÄngt ifrÄn deras naturliga, uppstÄr ofta situationer som kan upplevas som stressande för hÀsten. Syftet med detta arbete var att undersöka om hÀstars ras och grundpersonlighet har inverkan pÄ hur stressbenÀgna de blir, samt Àven se om hÀstar kan drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Arbetet syftade dessutom till att undersöka om det finns nÄgon trÀningsmetod som visat sig ha bÀttre eller sÀmre effekt gÀllande hÀstar och rÀdslor, samt vilken effekt feromoner har hos hÀstar i de sammanhang dÀr hÀstar utsÀtts för situationer som Àr stressande för dem. Stress kan pÄverka bÄde individens fysiologi och beteende. Studier har visat att hÀstar som hade olika typer av skador eller sjukdomar hade förÀndrade nivÄer av kortisol, ACTH, serotonin och adrenalin, jÀmfört med en frisk kontrollgrupp.