In Sweden live badgers are used in tests in order to train and prepare earth dogs for hunting underneath ground. This has for several years causeddebate concerning the welfare of the badgers. It is questioned whether the purpose of the dog training, i.e. to reduce injuries in both dogs and prey, is worth the suffering that is reflected on the badgers. The aim of this investigation was to study 1) stress levels in badgers when used in earth dog training, 2) if the stress load differs when the badgers are exposed to dogs with varying aggression levels (low, moderate, high).

Denna litteraturstudie Àr en sammanstÀllning av befintliga studier om vilka fysiologiska processer som styr aggressivt beteende hos hundar samt vilka genetiska mekanismer som pÄverkar nedÀrvningen. Eftersom tusentals mÀnniskor i Sverige varje Är uppsöker akut sjukvÄrd pÄ grund av hundbett och för att aggressivitet hos hundar uppfattas som ett allvarligt beteendeproblem av hundÀgare behöver problemet fÄ en lÄngsiktig lösning. Genom kunskaper om hur aggressivitet styrs fysiologiskt och hur beteendet nedÀrvs ökar möjligheterna till att kunna mÀta aggressivitet objektivt och att kunna bedriva en avel som resulterar i mindre aggressivitet hos hundar. Att fight, flight och fright Àr möjliga responser vid stress Àr kÀnt sedan lÀnge men vad som fysiologiskt skiljer mellan de olika responserna Àr inte lika klarlagt. Flera signalmolekyler i kroppen verkar ha ett starkt samband till aggressivt beteende och en av dem Àr neurotransmittorn serotonin. Serotonin har en kÀnd beteendepÄverkan hos mÀnniskor och ser ut att ha en betydande roll i styrningen av aggressivitet hos hund. I genetiska studier pÄ hundar har aggressivitet associerats till alleler i gener som kodar för neurotransmittorer.

SmÀrta Àr ett mycket komplicerat fenomen och sjÀlva upplevelsen av smÀrta varierar frÄn individ till individ.Nociceptiv smÀrta Àr smÀrta orsakad av vÀvnadsskada eller hotande vÀvnadsskada och delas in i somatisk smÀrta och visceral smÀrta. Hur smÀrtan upplevs Àr beroende av orsak till smÀrta och pÄ vilka sensoriska nervfibrer som Àr aktiveradeDet perifera nervsystemet bestÄr av till ryggmÀrgen ledande ? afferenta ? och frÄn ryggmÀrgen kommande ? efferenta ? nervtrÄdar. Sensoriska nervfibrer delas in i tre grupper efter funktion, anatomi och med vilken hastighet de förmedla elektriska impulser De nervÀndstrukturer som svarar pÄ kraftiga oftast vÀvnadsskadande (noxiska) stimuli benÀmns nociceptorer.Kemiska mediatorer Àr viktiga komponenter i den nociceptoriska reflexen. Det Àr ett komplicerat samspel mellan de olika signalsubstanserna som avgör hur vi upplever smÀrta.I ryggmÀrgens inre finns den centralt belÀgna grÄ vÀvnad (substantia grisea) och det Àr hÀr som nervös information sorteras, bearbetas och lagras och dÀr alla synaptiska omkopplingar Àger rum.

Kaniner tillhör ordningen lagomorfer. Alla tÀnder hos kaninen Àr aradikullÀrt/elodont hypsodonta vilket betyder att de har en lÄng krona och förhÄllandevis kort rot. Det formas aldrig nÄgon egentlig rot med apex och tÀnderna fortsÀtter att vÀxa under kaninens hela livstid. NÀr kaninen Àter plockar den föda med lÀpparna och klipper eller skÀr den i mindre bitar med incisiverna och mal sedan maten med kindtÀnderna. En kanin med normalt incisivbett som normalt Àter en för tÀnderna slipande diet sÄ som hö, grÀs och fÀrsk grönska, nöter ner tÀnderna i ungefÀr samma takt som de vÀxer till.

DÄ giraffens föda utgörs endast av blad, löv och knoppar, trots att det Àr den största idisslaren som lever idag, har dess anatomi genomgÄtt en serie av anpassningar för att kunna överleva pÄ denna föda. Till det yttre har den under evolutionens gÄng utvecklat en otrolig lÀngd som gör att den nÄr lÄngt upp över alla andra idisslare, och till det inre har dess mag-tarmsystem anpassat sig efter födans egenskaper. Giraffens huvud har en avlÄng form och behÄring pÄ lÀpparna som ska skydda den frÄn trÀdens stickiga försvar, en tunga som kan bli upp till en halvmeter lÄng, och tuggmuskler som har anpassats till den relativt lÀttuggade maten. Förmagarna har i sin tur minskat i storlek och kraft och fÄtt ett anpassat utseende och utbredning pÄ dess papiller, och tarmen har en liten ratio tunn/tjocktarm. Giraffens cirkulation har fÄtt anpassa sig till stora höjdskillnader, dÄ giraffen kan strÀcka sig upp till ett trÀd och bli mer Àn fyra meter lÄng, men i nÀsta stund böja sig ner för att dricka vatten pÄ marknivÄ. Som följd av dess lÀngd har drÀktiga och lakterande honor, samt vÀxande ungdjur, en vÀldigt hög kalcium- och fosfatomsÀttning i kroppen och kan dÀrför lida brist pÄ dessa mineraler. Den drivande kraften bakom giraffens lÀngdutveckling har lÀnge sagts vara övertaget den ger vid födosök, men det finns Àven en annan teori som baserar sig pÄ att den drivits av sexuell evolution..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka hur olika lÀrare implementerar hÀlsa i undervisningen i Àmnet Idrott och hÀlsa.FrÄgestÀllningar:-Vad innebÀr, för lÀrare i Idrott och hÀlsa, begreppet hÀlsa i undervisningen?-Hur bedriver lÀrare i Idrott och hÀlsa sin hÀlsoundervisning?-Har lÀrare i Idrott och hÀlsa nÄgra mÄl med sin hÀlsoundervisning, i sÄ fall vilka?MetodDatainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem lÀrare i skolÀmnet Idrott och hÀlsa. Kriterierna för urvalet var att informanterna skulle vara behöriga pÄ gymnasienivÄ och inneha minst 50% av sin undervisningstid i det nÀmnda Àmnet, samt att en del skulle innefatta kursen idrott och hÀlsa A. Intervjuerna transkriberades av bÄda författarna och analyserades sedan med hjÀlp av diskurser. Diskurserna anvÀnds Àven som hjÀlp i resultatframstÀllningen.Resultat/SlutsatsHÀlsa implementeras hos vÄra informanter genom bland annat teoretisk verksamhet i form av exempelvis kost, trÀningslÀra, ergonomi och konfliktlösning.

This essay contains a study of the traces of trauma on the osteological material from St.Andre in Lund, which were fund durning an excavation in the year 2002, as well as a study of the age and sex distribution of this material. The propose of the essay is to discuss the occurrence of the violence in a urban environment..

Det har visats att nyutexaminerade sjuksköterskor har vissa svĂ„righeter att direkt kĂ€nna sig bekvĂ€ma i sin nya yrkesroll. Sjuksköterskorna uppnĂ„r kraven frĂ„n verksamheternas sida men det Ă€r inte utan att bĂ„de verksamheterna och sjuksköterskorna sjĂ€lva har pĂ„pekat brister i utbildningens struktur frĂ€mst nĂ€r det handlar om medicinskt och praktiskt kunnande. Även stressen och det stora ansvaret som medkom i yrket upplevdes övervĂ€ldigande. Syftet med denna studie var att genom en kvalitativ ansats undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara nya i sin yrkesroll. Metod: sex semistrukturerade intervjuer genomfördes för att finna svar pĂ„ studiens syfte och frĂ„gestĂ€llning Vad kan underlĂ€tta övergĂ„ngen frĂ„n student till yrkesverksam? Datamaterialet transkriberades och analyserades med innehĂ„llsanalys inspirerad av Burnard (1991) och ett kategorisystem arbetades fram.

Anestesi pÄ giraff Àr komplicerat och dödsfall i samband med komplikationer kring sövning Àr rapporterad till ca 10 %. PÄ grund av giraffens kroppsstorlek och sÀregna anatomi Àr sövning pÄ dessa djur dÀrför en stor utmaning. Förberedelser inför immobilisering, underhÄllet av sövningen och uppvaknandet efter sövning skiljer sig Ät mellan vilda giraffer och de i fÄngenskap. I det vilda Àr kontrollen av miljö, dos och sövningsförlopp avsevÀrt mindre. Foder och vÀtskeintaget kan inte övervakas hos vilda djur och deras vikt och hÀlsostatus kan inte heller bedömas pÄ samma sÀtt som hos djur som lever i fÄngenskap. Immobilisering och inledande sedering leder till att giraffen lÀgger sig ned.

Program- och projekterings anatomi? en studie av byggprogrammets program- och projekteringsskedeStudien belyser och lyfter upp byggnadsprocessens, idag kanske viktigaste frÄga, nÀmligen industrialiseringen av byggprocessen och de möjligheter som följer med det nya sÀttet att föra en byggprocess. Studien omfattar program- och projekteringsskedet och dess syfte Àr med andra ord ett försök att skapa en mer förÀdlad byggprocess, att kunna identifiera olika störningsmoment under dessa tvÄ skeden, samt att minimera och om möjligt eliminera störningsmomenten i dessa med hjÀlp av fungerande informationsteknik.I samarbete med Peab i Helsingborg har vi gjort en enkÀtundersökning pÄ tvÄ referensobjekt, Polishuset samt Tingshuset, utifrÄn vilken vi tagit reda pÄ vilken stÀllning de olika aktörerna har gentemot byggprocessen och varandra, samt var, varför och vilka störningsmoment som uppstod i byggprocessen.Resultatet visade nÀrmast likadana faktorer hos de olika aktörerna och exempel pÄ detta Àr att:? hÀlften av aktörerna önskar bli inkopplade i ett tidigare skede av processen? det uppstod störningsmoment mellan de olika aktörerna? störningsmomenten orsakades oftast av dÄlig planering och tidsbrist? utveckling/förbÀttring borde göras inom kommunikationen mellan parterna och inom informationsteknologinVidare beskriver studien utformningen av standardiserade byggsystem och tekniskt plattformstÀnkande samt montagebyggande med högförÀdlade komponenter, dÀr vi kom fram att Peab har lÄngsiktiga planer och att företaget inom en kort framtid kommer att vara ledande inom omrÄdet.Studien sammanfattar slutligen de faktorer som tros behövas för att en industriell byggprocess skall lyckas i framtiden..

VÀrnamo kommun förvÀrvade 2008 gummifabriken i VÀrnamo. Tanken Àr att omvandla den nÀstan 20 000 m2 stora fabriken frÄn 1930-talet till ett utvecklings- och kulturcenter. Den befintliga byggnaden utformades för att slÀppa ifrÄn sig vÀrme frÄn industrins processer. Till följd av byggnadens utformning och de ökade driftkostnader som det skulle innebÀra att underhÄlla denna byggnad idag sÄ Àr en energieffektivisering av byggnaden nu aktuell.Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka vilka ÄtgÀrder som Àr lÀmpliga och krÀvs för att energieffektivisera gummifabriken. Samtidigt som byggnadens energihushÄllning skall förbÀttras sÄ finns krav pÄ att exteriören och frÀmst fasaderna skall bevaras.

Testikelcancer Àr den vanligaste cancerformen hos svenska mÀn i Äldrarna 25-40. Trots risk för metastaser överlever mer Àn 95%. Fysiska och psykosociala bieffekter försvÄrar dessa mÀns livssituation efter diagnosen. Syftet med denna studie var att belysa copingstratgier hos mÀn med testikelcancer. En litteraturstudie grundad pÄ kvalitativa och kvantitativa studier genomfördes.

Kejsarsnitt Àr den enda möjliga metoden för att förlösa levande kalvar nÀr en vaginal förlossning Àr ogenomförbar. Trots detta har endast drygt hÀlften av de svenska nötpraktikerna nÄgon gÄng utfört ett kejsarsnitt. Det kan stÀllas i relation till situationen i NederlÀnderna och Belgien dÀr rasen belgisk blÄ Àr vanlig. Praxis vid uppfödning av belgisk blÄ Àr att undvika vaginala förlossningar till förmÄn för planerade kejsarsnitt. Syftet med litteraturstudien Àr att klargöra vid vilka typer av dystoki som kejsarsnitt Àr indikerat och vilka alternativ som finns samt att beskriva varför det utförs rutinmÀssigt pÄ rasen belgisk blÄ. För att ge lÀsaren ett sammanhang beskrivs först kons normala anatomi och fysiologi ur ett kalvningsperspektiv. Vid kalvning stöts kalven ut ur livmodern genom cervix och vagina.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pa? vilka typer av djuro?gon applicerade pa? en ma?nsklig karakta?r som kan uppfattas som mer eller mindre skra?mmande. Arbetet grundar sig pa? teorier om fiendedesign i skra?ckspel samt o?gonens anatomi. Sex konceptbilder skapades och anva?ndes till 15 semistrukturerade intervjuer.

Mastit Ă€r en sjukdom som leder till stora problem i svenska mjölkkobesĂ€ttningar. De flesta mastiter Ă€r subkliniska inflammationer som ofta inte upptĂ€cks pĂ„ grund av avsaknaden av synliga sjukdomssymtom, men dĂ€r SCC Ă€r förhöjt och mjölkkvaliteten försĂ€mrad precis som vid klinisk mastit. Detta leder till att mjölk med förĂ€ndrad sammansĂ€ttning och kvalitet levereras till mejerierna som dĂ€rmed har sĂ€mre förutsĂ€ttningar att framstĂ€lla mejeriprodukter av hög kvalitet. Även lantbrukaren drabbas ekonomiskt, dels pĂ„ grund av att ett förhöjt celltal inte ger maximalt betalt för mjölken och dels pĂ„ grund av en minskad mjölkmĂ€ngd dĂ„ all mjölk frĂ„n kor med konstaterad subklinisk mastit ofta kasseras. Vid mjölkning i automatiska mjölkningssystem finns möjlighet att separera mjölken pĂ„ fjĂ€rdedelsnivĂ„ redan vid mjölkning, detta sker dock inte idag.