Sök:

Sökresultat:

60 Uppsatser om Röst och kausalitet - Sida 2 av 4

The relationship between CDS spreads and bond spreads ? an empirical comparison

Syfte: Syftet Àr att undersöka sambandet mellan CDS spreaden och bond spreaden, samt att jÀmföra dessa över tid. Detta genomförs genom att testa för ett kointegrationssamband samt Granger-kausalitet mellan CDS spreaden och bond spreaden för varje enhet som ingÄr i urvalet, och för olika perioder. OcksÄ deskriptiv statistik anvÀnds. Metod: Kvantitativ metod: Augmented Dickey-Fuller test, KPSS, Engle-Granger test, Johansen-test, Granger kausalitet Teoretiska perspektiv: PrissÀttningsmodeller för kreditrisk. Arbitragesamband.

Den fastkedjade aktören : En studie om elevers historiska förstÄelse

I dag arbetar lÀrare i grundskolan med en lÀroplan som ska utveckla elevernas fÀrdighetskunskaper. En sÄdan fÀrdighet i Àmnet historia Àr kausalitet. Kausalitetsbegreppet Àr fundamentalt i historieÀmnet dÄ begreppet bland annat innehÄller förstÄelsen för historiska samband och de faktorer som pÄverkar och skapar de historiska hÀndelserna. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn begreppet kausalitet undersöka hur grundskolelever förklarar historisk förÀndring och förstÄr historiska samband, för att se hur elevers historiska förstÄelse kommer till uttryck i deras historiska resonemang. För att genomföra detta har 78 elevsvar frÄn det nationella provet i historia i Ärskurs 6 som anvÀndes 2012/2013 analyserats utifrÄn vad elever identifierar som pÄverkansfaktorer till historisk förÀndring och vilken sambandsförstÄelse eleverna uttrycker.Resultatet visar att elever tenderar att förstÄ samband utifrÄn den sekventiella förstÄelsen, dÀr orsaker och konsekvenser följer varandra i en kedja.

Svenskarnas parti och rÀtten att demonstrera : En topikanalys av debatten

I dag arbetar lÀrare i grundskolan med en lÀroplan som ska utveckla elevernas fÀrdighetskunskaper. En sÄdan fÀrdighet i Àmnet historia Àr kausalitet. Kausalitetsbegreppet Àr fundamentalt i historieÀmnet dÄ begreppet bland annat innehÄller förstÄelsen för historiska samband och de faktorer som pÄverkar och skapar de historiska hÀndelserna. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn begreppet kausalitet undersöka hur grundskolelever förklarar historisk förÀndring och förstÄr historiska samband, för att se hur elevers historiska förstÄelse kommer till uttryck i deras historiska resonemang. För att genomföra detta har 78 elevsvar frÄn det nationella provet i historia i Ärskurs 6 som anvÀndes 2012/2013 analyserats utifrÄn vad elever identifierar som pÄverkansfaktorer till historisk förÀndring och vilken sambandsförstÄelse eleverna uttrycker.Resultatet visar att elever tenderar att förstÄ samband utifrÄn den sekventiella förstÄelsen, dÀr orsaker och konsekvenser följer varandra i en kedja.

PrÀstestÄndet och ÀktenskapsrÀtten : Consistorium regnis behandling av ÀktenskapsmÄl 1642-1697

I dag arbetar lÀrare i grundskolan med en lÀroplan som ska utveckla elevernas fÀrdighetskunskaper. En sÄdan fÀrdighet i Àmnet historia Àr kausalitet. Kausalitetsbegreppet Àr fundamentalt i historieÀmnet dÄ begreppet bland annat innehÄller förstÄelsen för historiska samband och de faktorer som pÄverkar och skapar de historiska hÀndelserna. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn begreppet kausalitet undersöka hur grundskolelever förklarar historisk förÀndring och förstÄr historiska samband, för att se hur elevers historiska förstÄelse kommer till uttryck i deras historiska resonemang. För att genomföra detta har 78 elevsvar frÄn det nationella provet i historia i Ärskurs 6 som anvÀndes 2012/2013 analyserats utifrÄn vad elever identifierar som pÄverkansfaktorer till historisk förÀndring och vilken sambandsförstÄelse eleverna uttrycker.Resultatet visar att elever tenderar att förstÄ samband utifrÄn den sekventiella förstÄelsen, dÀr orsaker och konsekvenser följer varandra i en kedja.

?Jag har alltid trott att det finns nÄgot men inte hittat nÄgot? : Att leva alternativa diskurser

Uppsatsen handlar om tre informanter som intervjuats angÄende sin syn pÄ alternativa behandlingar och alternativa diskurser i kontrast till dominerande diskurser inom medicin och samhÀlle. Viktiga avsnitt rör till exempel sÄdant som vad Àr healing, hur kan en behandling gÄ till, grundlÀggande synsÀtt i alternativa diskurser och hur man ser pÄ sjukdom..

Att förstÄ skolans faktatexter i Är 9 : En studie om nÄgra elevers lÀsförstÄelse av obearbetad och bearbetad lÀrobokstext.

Syftet med vÄr studie Àr att, inom skolÀmnet SO, undersöka huruvida bearbetade lÀrobokstexter kan underlÀtta lÀsförstÄelsen hos elever i Är 9.För att uppnÄ vÄrt syfte har vi, i vÄr undersökning, anvÀnt oss av flera forskningsmetoder. Vi har gjort en s.k. triangulering bestÄende dels av en kvantitativ upprepad mÀtning och dels en kvalitativ hermeneutisk metod med enkÀtfrÄgor. VÄrt urval har bestÄtt av 6 elever i Är 9 frÄn en 6-9 skola. De deltagande eleverna har ej uppnÄtt godkÀnd nivÄ gÀllande lÀsförstÄelse i Nationellt prov i svenska för Är 9.Resultatet pekar pÄ att skolans faktatexter kan göras mer tillgÀngliga för eleverna om texterna bearbetas med olika sprÄkliga faktorer, sÄsom t.ex.

Myndighetsutövning, suicid och skadestÄnd

SammanfattningEtt frihetsberövande i form av hĂ€ktning torde vara en av de mest ingripande Ă„tgĂ€rder den svenska staten kan företa gentemot en enskild individ. Olyckligtvis hĂ€nder det ibland att den frihetsberövade av olika anledningar vĂ€ljer att ta sitt liv. RĂ€ttslĂ€get rörande det allmĂ€nnas ansvar vid liknande skadesituationer och de nĂ€rstĂ„ende och anhörigas möjligheter till ersĂ€ttning Ă€r mycket osĂ€kert. I ett fall som i skrivande stund Ă€r pĂ„ vĂ€g upp i Högsta domstolen hade en man begĂ„tt sjĂ€lvmord med hjĂ€lp av en livrem som han enligt rĂ„dande bestĂ€mmelser inte borde ha fĂ„tt inneha. TingsrĂ€tten tilldömde den avlidnes söner skadestĂ„nd nĂ„got som senare Ă€ndrades av hovrĂ€tten.Kan dĂ„ det allmĂ€nna göras skadestĂ„ndansvarigt vid liknande situationer och om sĂ„ Ă€r fallet vilka möjligheter till ersĂ€ttning har den avlidnes nĂ€rstĂ„ende och anhöriga?Ända fram till 1900-talet saknades ett skadestĂ„ndsansvar för det allmĂ€nna.

INNOVATIONER OCH RELATIONER : En studie av rumslig interaktion vid etablering av entreprenöriella avknoppningsföretag

SammanfattningEtt frihetsberövande i form av hĂ€ktning torde vara en av de mest ingripande Ă„tgĂ€rder den svenska staten kan företa gentemot en enskild individ. Olyckligtvis hĂ€nder det ibland att den frihetsberövade av olika anledningar vĂ€ljer att ta sitt liv. RĂ€ttslĂ€get rörande det allmĂ€nnas ansvar vid liknande skadesituationer och de nĂ€rstĂ„ende och anhörigas möjligheter till ersĂ€ttning Ă€r mycket osĂ€kert. I ett fall som i skrivande stund Ă€r pĂ„ vĂ€g upp i Högsta domstolen hade en man begĂ„tt sjĂ€lvmord med hjĂ€lp av en livrem som han enligt rĂ„dande bestĂ€mmelser inte borde ha fĂ„tt inneha. TingsrĂ€tten tilldömde den avlidnes söner skadestĂ„nd nĂ„got som senare Ă€ndrades av hovrĂ€tten.Kan dĂ„ det allmĂ€nna göras skadestĂ„ndansvarigt vid liknande situationer och om sĂ„ Ă€r fallet vilka möjligheter till ersĂ€ttning har den avlidnes nĂ€rstĂ„ende och anhöriga?Ända fram till 1900-talet saknades ett skadestĂ„ndsansvar för det allmĂ€nna.

Servicekvalitet och tjÀnsteleverans vid köpcenter : En kvantitativ studie pÄ Mitt i City

SammanfattningEtt frihetsberövande i form av hĂ€ktning torde vara en av de mest ingripande Ă„tgĂ€rder den svenska staten kan företa gentemot en enskild individ. Olyckligtvis hĂ€nder det ibland att den frihetsberövade av olika anledningar vĂ€ljer att ta sitt liv. RĂ€ttslĂ€get rörande det allmĂ€nnas ansvar vid liknande skadesituationer och de nĂ€rstĂ„ende och anhörigas möjligheter till ersĂ€ttning Ă€r mycket osĂ€kert. I ett fall som i skrivande stund Ă€r pĂ„ vĂ€g upp i Högsta domstolen hade en man begĂ„tt sjĂ€lvmord med hjĂ€lp av en livrem som han enligt rĂ„dande bestĂ€mmelser inte borde ha fĂ„tt inneha. TingsrĂ€tten tilldömde den avlidnes söner skadestĂ„nd nĂ„got som senare Ă€ndrades av hovrĂ€tten.Kan dĂ„ det allmĂ€nna göras skadestĂ„ndansvarigt vid liknande situationer och om sĂ„ Ă€r fallet vilka möjligheter till ersĂ€ttning har den avlidnes nĂ€rstĂ„ende och anhöriga?Ända fram till 1900-talet saknades ett skadestĂ„ndsansvar för det allmĂ€nna.

Mjölk, nÄgon? -en uppsats om kunskap, kausalitet och identitet

Hur blir vetenskapligt producerad kunskap legitimerad? Vilken betydelse har vetenskapligt sÀkerstÀlld kunskap för mÀnniskans möjligheter att konstruera sin identitet? Som svar pÄ dessa frÄgor presenteras en modell som belyser nödvÀndigheten av social legitimering av vetenskapligt producerad kunskap, vidare företas en fördjupad analys av denna legitimeringsprocess och dess betydelse för hur mÀnniskan konstruerar sin identitet. För att belysa och visa pÄ giltigheten i den modell, de argument och begrepp som presenteras i teoridelen följer en fallstudie som behandlar ett sÄ vardagligt ting som mat. Genom att generellt undersöka vilken betydelse maten har i vÄra liv och specifikt vilken betydelse mjölken har fÄr man en inblick i betydelsen av vetenskapligt sÀkerstÀlld kunskap rörande livsmedel..

????Att lösa reglertekniska problem med Modelica

Modelica is a multi-domain and equation-based modeling language. Modelica is based on object-oriented principles and non-causal modeling. The language is constructed to facilitate reuse and decompose models. The models and the modellibrary can modified to design a new nonlinear components.Object-oriented modeling is an excellent way to analyze and study large complex heterogeneous physical systems. The object-oriented modeling approach build on reusing and decomposition of models and non-causal modeling.Modeling physical systems often leads to a DAE system with index 2 or 3.

LÀtt lÀrobokstext? : En studie i möjligheterna i att förenkla faktabaserade lÀroböcker med textbearbetning.

UtgÄngspunkten för det hÀr arbetet Àr studier som visar att elever i svenska skolor har blivit allt sÀmre pÄ att ta till sig faktatexter (PIRLS 2011 i Skolverket 2012). Att Äterge enkla former av faktatexter Àr ett kunskapskrav redan i Ärskurs 3 (Skolverket 2011), men en del barn vÄgar inte ens ge sig pÄ texter av rÀdsla för att misslyckas. Detta kan ha sin grund i möten med texter som inte varit anpassade efter elevernas förmÄga (Lundberg 2006 s. 16?18 och Taube 2004 [1987] s.

FrÄn "djÀvulsfrö" till "Ànglakorn"? : Syn pÄ barn i barnlitteratur frÄn 1930-2001

Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap om hur synen pÄ barn reflekteras genombarnlitteratur frÄn Ären 1930-2001. Mer specifikt har fyra olika bilderböcker analyserats:Hattstugan (1930), KÀnner du Pippi LÄngstrump (1947), Till vildingarnas land (1967) ochGittan och fÄrskallarna (2001). Analysen har rört böckernas personskildringar, berÀttarröstersamt tid, rörelse och kausalitet. De frÄgestÀllningar som har anvÀnts Àr: Hur framstÀllsbarnkaraktÀrerna i dessa fyra barnböcker? Och vilken syn pÄ barn gestaltas genom dessakaraktÀrer? Resultatet av analysen blev att ingen av böckerna förmedlar endast en syn pÄ barnutan barnkaraktÀrerna framstÀlls pÄ flera olika sÀtt.

Institutionella förutsÀttningar för lÄngsiktig ekonomisk vÀlfÀrd : en empirisk undersökning av institutionernas roll i tillvÀxttteorin

Jag anvÀnder ett frÄn VÀrldsbanken nyligen utkommet datamaterial över institutionell kvalitet i vÀrldens lÀnder för att i en replikeringsstudie undersöka sambandet mellan institutionell utveckling och ekonomisk tillvÀxt. Modellen har med framgÄng redan tidigare anvÀnts, men i detta arbete Àr tidsperioden en senare och datamaterialet enligt min bedömning av högre kvalitet. För att kunna göra det senare uttalandet och analysera resultaten pÄ ett uttömmande sÀtt, innefattar arbetet en översiktlig presentation av institutionella teorier. Eftersom undersökt samband i utgÄngslÀget antas uppvisa dubbelriktad kausalitet, anvÀnder jag ett ekonometriskt tillvÀgagÄngssÀtt innehÄllande instrumentering för att trygga validiteten. Sammantaget visar resultaten en enkelriktad, positiv kausaleffekt frÄn institutionell kvalitet till ekonomisk tillvÀxt.

SkuldsÀttningsgradens effekt pÄ lönsamhet : En kvantitativ studie betrÀffande bolag noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholm

Lönsamhet utgör fundamentet för samtliga företags fortlevnad. Det finns en rad faktorer som kan tÀnkas pÄverka företags lönsamhet. Bland dessa faktorer Äterfinns kapitalstruktur, tillika skuldsÀttningsgrad. Viss forskning finns att tillgÄ frÄn sÄvÀl vÀstvÀrlden som utvecklingslÀnder betrÀffande skuldsÀttningsgradens pÄverkan pÄ lönsamhet. Likafullt medför marknadsskillnader mellan lÀnder att utlÀndska resultat inte kan anses generaliserbara till den svenska marknaden.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->