Bakgrund: En intensivvĂ„rdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas pĂ„ ett mindre sjukhus, vilket gör att mĂ„nga barn vĂ„rdas pĂ„ allmĂ€n IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vĂ„rdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 Ă„r, pĂ„ en allmĂ€n IVA. Det finns stora skillnader mellan att vĂ„rda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar pĂ„ en allmĂ€n IVA kan sakna de kunskaper som krĂ€vs för att vĂ„rda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvĂ„rdssjuksköterskors upplevelser av att vĂ„rda barn pĂ„ en allmĂ€n IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i Ă„tta kategorier och ett tema. Studien genomfördes pĂ„ ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en kĂ€nslomĂ€ssig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

Barns fysiska uppvÀxtmiljö har genom förskolan homogeniserats. NÀstan 90% av alla 1-5Äringar vistas i förskola merparten av sin vakna tid. DÀrför Àr det angelÀget att kritiskt granska vad denna miljö erbjuder barn. Uppsatsen fokuserar pÄ vÀxtmaterialet barn klÀttrar i pÄ förskolor. Studien omfattar vÀxtmaterial med klÀtterslitage pÄ 65 förskolor i Lund. I studien har en metod att vÀrdera vÀxtmaterial efter barns klÀtterslitage uppfunnits och implementerats. Resultatet av studien har konkretiserats i en sammanstÀllning av anvÀndbara arter.

Syftet med arbetet var att skapa en naturvetenskaplig faktabaserad sagobok  för barn.Vi ville göra detta eftersom vi ansÄg att det behövs mer naturvetenskapliga lÀromedel anpassade för barn i yngr Äldrar. Med denna bok var vÄr förhopp.

Beredskapsenheten pÄ lÀnsstyrelsen i VÀrmland driver ett projekt om risk och sÄrbarhetsanalyser i lÀnet som benÀmns ?SÀkerhet i VÀrmland?. Detta examensarbete studerar skogsbrÀnder utifrÄn ett riskperspektiv och Àr ett led i projektet. MÄlen med studien Àr att Ästadkomma en riskmodell för skogsbrÀnder som kan anvÀndas vid planering pÄ lokal- och regional nivÄ i samhÀllet. Studien delas upp i tvÄ delar.

Syftet med undersökningen har varit att fördjupa förstÄelsen för hur pedagoger arbetar för att integrera barn i behov av sÀrskilt stöd i förskoleverksamhet samt vilka faktorer som kan pÄverka integreringen. FrÄgestÀllningar var: Vilka barn anser pedagogerna Àr i behov av sÀrskilt stöd?  Hur planerar och arbetar pedagoger för att integrera barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd i verksamheten? Vilka faktorer kan pÄverka integreringen av barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd? Den metodiska ansatsen har varit kvalitativ och data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att integrering av barn i behov av sÀrskilt stöd kan se olika ut beroende pÄ förskola samt hur lÀnge pedagogerna arbetat inom yrket. Det framkom Àven att pedagogernas förhÄllningssÀtt har stor betydelse vid integrering eftersom detta pÄverkar hur villiga pedagogerna Àr att se barnens begrÀnsningar och styrkor, huruvida de Àr benÀgna att göra förÀndringar i förskolans miljö och arbetssÀtt för att anpassa verksamheten till alla barn.

Studiens syfte Àr att se huruvida OMX Stockholm 30 Àr svagt effektiv. Studien bygger pÄ de kurser Stockholmsbörsen publi-cerar för OMX Stockholm 30. Vi har valt en strikt de-duktiv ansats. UtgÄngspunkten Àr Famas teorier om den effektiva marknaden, dÀr vi valt att inrikta oss pÄ den svaga formen av effektivitet. Vi genomför ett antal tester för att se ifall vi kan urskilja ett mönster i index-kurserna eller om priserna följer en ?random walk?..

Lekarbete/lek som specialpedagogisk metod anvÀnds bland annat för att hjÀlpa splittrade, otrygga och okoncentrerade barn, barn i sorg och barn med negativ sjÀlvuppfattning, genom att leka i nÀrvaro av en intresserad vuxen i ett speciellt lekrum. Barn som upplever skilsmÀssa kan fÄ dessa reaktioner som behöver bearbetas och vi ville ta reda pÄ om det gÄr att hjÀlpa dessa barn med lekarbete. Vi ville undersöka hur lekarbete kan stödja skilsmÀssobarn i Äldern 4-7 Är samt om lekpedagogernas förhÄllningssÀtt har betydelse för barnets bearbetning. Vi ville lyfta fram lekpedagogers erfarenheter och hur de upplever sitt förhÄllningssÀtt. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer av lekpedagoger. Studien visar att lekarbete Àr stödjande för barn i Äldern 4-7 Är som upplevt förÀldrars skilsmÀssa. Barnet kan i lekarbete skapa förstÄelse och fÄ ordning pÄ sina tankar. Lekpedagogernas förhÄllningssÀtt har betydelse för barnets bearbetning eftersom de ger barnet total uppmÀrksamhet..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd fungerar i förskolan. ForskningsfrÄgor Àr: Vilka barn kan anses vara i behov av sÀrskilt stöd enligt förskolelÀrarna? Hur upplever förskolelÀrarna kontakten med vÄrdnadshavare och specialpedagog? Detta Àr en kvalitativ studie som Àr grundad pÄ kvalitativa intervjuer och resultaten visar stora variationer bÄde pÄ hur förskolelÀrarna definierar barn i behov av sÀrskilt stöd samt vilka erfarenheter förskolelÀrarna har av vÄrdnadshavare och specialpedagog. En övergripande slutsats som dras Àr att alla informanter, trots olika tid och erfarenheter i yrket har kunskaper men kÀnner behov av ytterligare fördjupning, för att kunna möta barn i behov av sÀrskilt stöd och deras vÄrdnadshavare. En annan slutsats som kan dras Àr att lÀroplanen stÀller stora krav pÄ förskolan och dess anstÀllda förskolelÀrare, om hur de ska arbeta för att stödja alla barn.

Syftet med denna undersökning var att undersöka olika pedagogers uppfattning om vilka behov barn med koncentrationssvÄrigheter har och hur musik kan fylla dessa behov. Sex personer, fyra kvinnor och tvÄ mÀn, intervjuades. De hade alla erfarenhet av bÄde musik och barn med koncentrationssvÄrigheter. Intervjuerna varade i 30-60 minuter. Metoden var löst strukturerade intervjuer och samtalen tolkades pÄ ett hermeneutiskt sÀtt.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. FrÄgestÀllningar var: Vilka ramar gÀller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med förÀldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka Àr i sÄ fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsÀttningarna, kommunens ramar Àr likvÀrdiga för arbetslagen. Det visar sig ocksÄ att pedagogerna ofta inte vet om och i sÄ fall vilken funktionsnedsÀttning ett barn har eftersom symtomen kan vara svÄra att identifiera.

Caran has a strong belief that women leaders affect the financial profitability positive. Since women leaders are intangible resources it is very difficult to calculate its exact value. The authors found that one of their measurement methods canñ€ℱt be used to calculate the value of women leaders. The other measurement method can calculate significance between women and men leaders and provides an index to be compared to other groups. But there is no prove that women are better creating value than their men colleagues, the figures indicate that women add more value due to their lower wages.

Varje Är insjuknar cirka 300 barn i Sverige i nÄgon form av cancer. Det innebÀr ett stort lidande för förÀldrarna. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelse nÀr deras barn fÄtt en cancersjukdom. Studien baserades pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som förÀldrar till barn med cancer skrivit. InnehÄllsanalysen som anvÀndes behandlar textmaterialet i fyra steg.

Inskolning av flersprÄkiga barn pÄ förskolans smÄbarnsavdelning handlar om inskolning i förskola. Examensarbetets syfte Àr att beskriva pedagogernas syn pÄ inskolning och vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr man skolar in flersprÄkiga barn. Det ingÄr Àven i syftet att undersöka skillnader mellan att inskola barn med svenskt modersmÄl och barn med annat modersmÄl Àn svenska. FrÄgestÀllningarna som var grunden för min undersökning Àr: Hur ser ut inskolning pÄ en smÄbarnsavdelning? Vad anser intervjuade pedagoger Àr viktigt att beakta vid inskolningen? Vilka skillnader finns, enligt pedagoger, mellan att inskola barn med svenskt modersmÄl och barn med annat modersmÄl Àn svenska? Uppsatsen belyser pedagogers tankar kring inskolningen.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten dÄ det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte Àr att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förstÄelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende pÄverkar dess förstÄelse hos omgivningen, för barnets sÀtt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade pÄ ett liknande sÀtt nÀr det gÀller barn med ett avvikande beteende.

SAMMANFATTNING: (Abstract)Syftet med studien var att utifrÄn tre lÀrares och en socialsekreterares perspektiv söka en förstÄelse om hur samarbetet med barn som far illa ser ut, vilka tecken ett barn som far illa kan uppvisa och vilka faktorer som avgör om en lÀrare anmÀler ett barn till socialtjÀnsten. Syftet besvarades med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och analys av svaren i förhÄllande till tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter. De viktigaste resultaten i studien var att intervjupersonerna inte kÀnde till alla tecken pÄ att barn far illa, att det finns ett flertal faktorer som pÄverkar om en lÀrare anmÀler ett barn till socialtjÀnsten och att samarbetet mellan skolan och socialtjÀnsten inte Àr tydligt nog. Slutsatsen visade att det behövs mer kunskap för att upptÀcka barn som far illa, att samarbetet mellan skolan och socialtjÀnsten behövs göras mer tydligt. Att lÀrarna behöver fÄ mer möjligheter till stöttning med elever som far illa för att minska faktorer som kan pÄverka lÀrares anmÀlningsbenÀgenhet..