Idag pÄgÄr debatter i samhÀllet kring den late och oansvarige 90-talisten som bara vill ha kul pÄ jobbet. En förklaring som ges Àr att 90-talisterna Àr den curlade generationen som Àr vana att fÄ problemen undansopade av sina förÀldrar. Dessutom antyder forskning att dagens ungdomar inte har tillrÀcklig kunskap om vad som krÀvs av dem pÄ arbetsmarknaden idag (Gabric & McFadden, 2001). Forskningen har Àven visat att de kvalifikationer som efterfrÄgas mest bland arbetsgivare ocksÄ brister i uppvisandet hos nyutexaminerade studenter som anstÀlls (Hesketh, 2000). Kvalifikationerna som funnits var de mest eftertraktade arbetsmoral, ansvarstagande, problemlösning, kommunikation och teamwork (Gabric & McFadden, 2001:56; Carnevale & Smith, 2013:493; Bennett, 2002:465; Hesketh, 2000:253).

TillfÀlliga anstÀllningar har de senaste 20 Ären blivit allt vanligare pÄarbetsmarknaden till följd av större konkurrens och arbetsgivarenskrav pÄ flexibilitet. Tidigare studier visar att tillfÀlligt anstÀllda kÀnnerett visst utanförskap och missnöje. Huvudsyftet med studien Àr dÀrföratt, med stöd av Social Identity Theory och Parkers modell (2003) ompsykologiskt klimat, testa om tillfÀlligt anstÀllda upplever sÀmrearbetsgruppssammanhÄllning och arbetsattityder Àn fast anstÀllda.EnkÀter skickades ut till 796 sjuksköterskor och sedan gjordesberÀkningar med t-tester för oberoende stickprov. ResultatetbekrÀftade tidigare teori om sambandet mellan psykologiskt klimat ocharbetsattityder dvs. ju bÀttre arbetsgruppssammanhÄllning desto bÀttrearbetsattityder.

Det sker förÀndringar pÄ arbetsmarknaden samtidigt som det sker ett generationsskifte. En ny generation ? Generation Y ? har gjort sitt intÄg. Hur denna generation ser pÄ sin arbetsmotivation och vilka faktorer de drivs av var utgÄngspunkten för denna studie. I studien deltog tio individer anstÀllda inom en sÀljorganisation, dÀr data samlades in med kvalitativa intervjuer.

FörÀndringen av villkoren pÄ arbetsmarknaden har gjort det högst aktuelltatt studera begreppet anstÀllningsbarhet. Att begreppet anvÀnds mellanolika parter utan att en samstÀmmighet finns Àr ett stort problem. Syftetmed denna studie var att undersöka prediktorer för anstÀllningsbarhet.Dessa prediktorer var sjÀlvtillit, kön, utbildning, Älder samtyrkeserfarenhet. JÀmförelsen gjordes mellan 10 olika yrkesomrÄden.Studien baseras pÄ 2080 personer frÄn en arbetslivskohort genomförd avBerntson med kollegor (2005). Resultaten visade dels att prediktorernaskiljer sig Ät mellan yrkesomrÄdena och dels att det finns en huvudeffektav yrkesomrÄden och anstÀllningsbarhet.

Research shows that non-european academics are discriminated in the labor market. The purpose of this study is to examine non- European academics narratives about their Job search process. By applying an intersectional approach, this study aims to demonstrate how the interplay of different aspects such as gender, class and etnicity shape the interviewees experience in swedish labour market. A postcolonial perspective is applied in order to contribute to deeper understanding of the discriminating structures that the interviewees deal with.The analysis shows that colonial conceptions are embedded in the validation system and institutions such as employment service. This mechanism affects the interviewees negatively in their Job search process.

Forskning visar att den svenska skolan brister i sin förmÄga att förbereda eleverna pÄ det vÀntande arbetslivet och pÄ den kravspecifikation arbetsmarknaden stÀller pÄ arbetssökande individer. Detta skapar frÄgor kring hur kreativitet, nytÀnkande och flexibel problemlösningsförmÄga frÀmjas inom skolan och i vilka lÀrandesituationer eleverna fÄr möjlighet att trÀna pÄ dem. Syftet med denna studie Àr att belysa bildÀmnets funktion i gymnasieskolan. Efter genomförda lÀrarintervjuer och elevenkÀter visar resultatet att bildÀmnets instrumentella funktion vÀrderas högt bÄde av lÀrare och elever, men att de intrisikala vÀrdena fÄr större betoning och utrymme i den praktiska undervisningen. Detta förklaras dels med att de instrumentella vÀrdena krÀver tid för reflektion och utveckling och dels med att de instrumentella vÀrdena till stor del Àr omedveten, implicit kunskap som i mÄnga lÀrandesituationer sker utan metakognition..

Syftet var att undersöka hur chefer och medarbetare upplever att stödet Àr anpassat för att hjÀlpa unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning, samt om det behöver förbÀttras för framtiden. Det genomfördes med kvalitativ ansats dÀr tvÄ chefer och tvÄ omsorgsassistenter intervjuades med stöd av en intervjuguide. Intervjuguiden tÀckte de fyra teman normalisering, identitet, utanförskap och socialt tillhörighet. Resultatet analyserades via en induktiv tematiserings metod och via teorierna KASAM och empowerment. Det mest framtrÀdande resultatet var att informanterna Àr ense om att stödet har brister och inte Àr anpassat till den valda mÄlgruppen, speciellt nÀr det kommer till sjÀlvbestÀmmande, familjebildning och arbetsmarknaden..

Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra den struktur som rÄder kring förÀldraförsÀkringen och granska varför mÀn inte tar ut lika mycket förÀldraledighet som kvinnor gör. Uppsatsen undersöker nÄgra av de faktorer och hinder som föreligger och som avgör vilken förÀlder som tar ut mest förÀldraledighet. Uppsatsen visar att uttaget av förÀldrapenning bÄde har sociala och ekonomiska förklaringar. Familjer vÀljer ofta den lösning som medför att familjen förlorar minst pengar. Samtidigt verkar mÀns lön, upp till socialförsÀkringstaket, positivt pÄ deras uttag av förÀldraledighet, vilket Àr förvÄnande med tanke pÄ Gary Beckers teori.

Denna studie syftar beskriva och analysera hur lÄngtidsarbetslösa och korttidsarbetslösa individer upplever sin tillvaro och hur de förhÄller sig till denna. Inom den teoretiska ramen ligger sociologisk tidigare forskning pÄ arbetslöshet samt tillfÀlliga anstÀllningar och sociologiska teorier till grund. Genom 10 intervjuer delges lÀsaren exklusiva utsagor med gemensamma nÀmnare i form av fyra teman av den upplevda tillvaron. Det framkommer dock att olika mentaliteter delvis prÀglar de lÄngtidsarbetslösas och de korttidsarbetslösas resonemang och dÀrmed hanteras den upplevda tillvaron olika. LÄngtidsarbetslösa tenderar att ha en cynisk instÀllning till arbetsmarknadens ansprÄk, dÀrför tillÀmpas gÀrna defensiva strategier sÄsom döljande av arbetslösheten för utomstÄende till exempel.

Uppsatsen tar upp möjligheter och perspektiv pÄ hinder som ungdomar med invandrarbakgrund erfar vid arbetssökning. Forskning visar att ungdomar med invandrarbakgrund diskrimineras i jÀmförelse med inrikesfödda ungdomar. Vi har djupintervjuat Ätta ungdomar, som har erfarenhet av att vara arbetssökande, i en stad i Mellansverige för att fÄ ökad kunskap och förstÄelse inom detta problemomrÄde. Teoretisk utgÄngspunkt var Bourdieus begrepp om ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital, dÀrefter positionering i det sociala rummet och habitus. Kvalitativ metod anvÀndes med hermeneutik som angreppssÀtt.

NĂ€r IT-kraschen intrĂ€ffade under 2001 fick den pĂ„tagliga konsekvenser för svensk ekonomi. TillvĂ€xten, som tidigare varit hög, fick negativa vĂ€rden och sysselsĂ€ttningsökningen avstannade. NĂ€r sedan tillvĂ€xten Ă„terhĂ€mtade sig, efter knappt ett Ă„r, förblev sysselsĂ€ttningsnivĂ„n oförĂ€ndrad. Ännu idag (dec 2005) har sysselsĂ€ttningen inte visat nĂ„gra markanta förbĂ€ttringar. Vi vill med vĂ„r uppsats nĂ€rmare kartlĂ€gga var denna tillvĂ€xt utan nyanstĂ€llningar uppkommer.

En enkĂ€tstudie genomfördes bland arbetslösa i Ă„ldern 18-30 Ă„r som var inskrivna pĂ„ kommunala arbetsmarknadsenheter i syfte att undersöka sambandet mellan skolutbildning och arbetslivserfarenhet för söka-jobb self-efficacy. Resultatet visar ett signifikant samband mellan arbetslivserfarenhet för söka-jobb self-efficacy. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning och bedöms bero bland annat pĂ„ den positiva pĂ„verkan arbetslivserfarenhet har för en individs kontaktnĂ€t pĂ„ arbetsmarknaden samt kunskaper om regler, attityder och normer Det finns Ă€ven ett signifikant samband mellan skolutbildning för söka-jobb self-efficacy. Även detta resultat ligger i linje med tidigare forskning. Studien fann ingen interaktion mellan skolutbildning och arbetslivserfarenhet för söka-jobb self-efficacy.

Uppsatsen behandlar relationen mellan Äldersfördelning och tillvÀxt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det har funnits ett samband mellan dessa historiskt sett. TillvÀxten pÄverkas av makroekonomiska variabler som sparande och investeringar. I uppsatsen undersöks Àven hur dessa variabler pÄverkas av Àndringar i Äldersfördelningen. Med detta som utgÄngspunkt undersöks vidare vad effekten blir pÄ tillvÀxten i Sverige nÀr 40-talister pensionerar sig.

Namnet pÄ uppsatsen Àr Svenska modellen och dess nya utmaningar. FrÄgestÀllningarna jag har Àr om den svenska modellen Àr förenlig med de Ätaganden som den europarÀttsliga reglering, som Sverige genom medlemskap i EU och EuroparÄdet, har att följa. En underliggande frÄga som jag ville undersöka var om modellen klarar av att leverera eller om den Àr ineffektiv, dÄ modellen har beskyllts för att vara oflexibel och dÀrmed inte skapar den tillvÀxt och de nya arbeten som krÀvs. Syftet med uppsatsen Àr att se om de tre politiska mÄlsÀttningarna som stÀllts upp, vÀlfÀrd genom en gemensam marknad, skyddandet av mÀnskliga rÀttigheter genom mÀnniskorÀttskonventionen och vÀlstÄnd genom delaktighet i arbetet Àr förenliga. Genom uppsatsen har jag försökt besvara detta genom att ta utgÄngspunkt i tvÄ konflikter pÄ arbetsmarknaden, Kellermanfallet och Vaxholmskonflikten, som drivits vidare till prövning i Europadomstolen respektive EG-domstolen.

Syftet med denna uppsats Àr att empiriskt testa Browns jÀmviktsmodell, genom att pÄ regionalnivÄ i huvudsak undersöka relationen mellan flöden av arbetskraft och arbetslöshet.Uppsatsen testar Àven för fler variabler för regionala karaktÀristika som i tidigare litteraturanvÀnds för att förklara regional arbetslöshet. Med hjÀlp av poolad regression och upprepadetvÀrsnitt erhÄlls varierande resultat för observationsperioden 2007-2011. Den Ärsvisavariationen i resultatet Àr tydlig dels genom signifikansen hos de Ärsvisa intercepten iregressionen baserad pÄ poolad data, men ocksÄ pÄ hur koefficienter varierar i de upprepadetvÀrsnitten. Detta leder oss till slutsatsen att Browns jÀmviktsmodell varierar i hur vÀl denfungerar empiriskt över observationsperioden. En trolig orsak till de varierande resultaten Àrden exogena chocken, finanskrisen, som nÄdde Sverige Är 2008..