Det förekommer omfattande segregering pÄ svenska arbetsmarknaden pÄ grund av mekanismer som finns pÄ samhÀlls-, struktur- och individnivÄ. Trots förbud mot etnisk diskriminering upplever mÄnga att de blir diskriminerade. Syftet var att undersöka i vilken mÄn utlandsfödda med svensk högskoleutbildning upplevde diskriminering i arbetslivet. Sju personer, fyra kvinnor och tre mÀn, som hade minst tre Ärs svensk högskoleutbildning intervjuades. UtifrÄn en induktiv, tematisk analys framtrÀdde ett antal teman.

I Sverige har hushÄllsnÀra tjÀnster varit föremÄl för intensiva mediediskussioner. PÄ nittiotalet rasade den s.k. ?pigdebatten? och inför valet 2006 vÀckte förslaget om ett nytt skatteavdrag starka reaktioner. Acceptansen för att köpa privat hemstÀdning har varit lÄg, men mycket tyder pÄ en förÀndring.

Trots att Sverige har kommit lÄngt med sitt jÀmstÀlldhetsarbete Àr arbetslivet fortfarande inte jÀmstÀllt. SamhÀllet prÀglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebÀr av att mÀn och kvinnor hÄlls isÀr och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebÀr den att kvinnan Àr underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta Àr kulturellt betingat och uppfattas dÀrför som nÄgot naturligt.

PÄ arbetsmarknaden idag Àr det fortfarande en sned fördelning mellan mÀn och kvinnor, kvinnorna har administrativa arbeten och mÀnnen innehar de högre positionerna. Flera forskare skriver om de rollförvÀntningar som finns pÄ de bÄda könen, kvinnor förvÀntas vara communal medan mÀnnen bör vara agentic. RollförvÀntningarna pÄ mÀnnen Àr mer överensstÀmmande med ledarrollen. Föreliggande undersökning bestÄr av en enkÀt om en hypotetisk rekryteringssituation. EnkÀten bestÄr av tvÄ versioner dÀr innehÄllet Àr detsamma men namnen pÄ de sökande bytts ut.

Det skrivs mycket i media om den nya generationen 80-talisterna som Àr pÄ vÀg in pÄ arbetsmarknaden. De skiljer sig frÄn tidigare generationer genom att vilja sjÀlvförverkliga sig sjÀlva samtidigt som de vill ha en hög lön och ett trivsamt arbete. UtifrÄn Self-Determination teorin som bygger pÄ de tre psykologiska behoven autonomi, kompetens och relaterande Àr syftet med denna studie att undersöka om det som skrivs i media stÀmmer med vad som faktiskt motiverar 80-talister till arbete. En enkÀt genomfördes med 72 undersökningsdeltagare. Resultatet visade pÄ ett signifikant samband mellan yttre motivation och arbetsmotivation.

Arbetsmarknaden och sÄledes anstÀllningsrelationen har under de senaste Ären genomgÄtt en kraftig förÀndring. Ett resultat till följd av detta Àr ett ökat intresse för det psykologiska kontraktet som visat sig ha en avgörande betydelse för organisationens funktion och dess individer. Syftet med denna studie var dÀrför att, med utgÄngspunkt frÄn teorin om det psykologiska kontraktet, utreda hur en svensk organisations chefer definierar ömsesidiga förvÀntningar inom anstÀllningsrelationen samt hur de arbetar med att kommunicera dessa förvÀntningar. Datainsamlingen utfördes genom djupintervjuer med sex chefer inom sÀljbranschen och materialet har bearbetats genom en tematisk analys. Resultatet visade pÄ förvÀntningars gestaltande i form av hÄrda och mjuka förvÀntningar.

Idag stÀlls det höga krav pÄ kompetens och att vi stÀndigt ska lÀra i arbetet. Kraven innebÀr ett stort behov av kompetensutveckling och ett livslÄngt lÀrande. Finns ingen drivkraft att utvecklas Àr det svÄrt att finna en plats pÄ arbetsmarknaden.Syftet med denna studie Àr att beskriva hur chefer upplever sina möjligheter till utveckling och lÀrande i arbetet. Underlag för studien Àr nio intervjuer med chefer i olika branscher i bÄde den offentliga och privata sektorn.Studien visar att respondenterna Àr utvecklingsbenÀgna. De nöjer sig inte med den kompetens de redan besitter, utan strÀvar stÀndigt efter att lÀra nytt.

Idrottsjuridiken Àr ett underutvecklat rÀttsomrÄde i Sverige och inom ÀmnesomrÄdet finns mÀngder av frÄgor som behöver analyseras ytterligare. En sÄdan frÄga Àr omfattningen av fotbollsspelarens arbetsrÀttsliga rÀttigheter och skyldigheter gentemot sin klubb. Fotbollsspelare utgör en speciell grupp pÄ arbetsmarknaden som i mÄnga avseenden skiljer sig frÄn normen av ?vanliga? anstÀllda. NÄgon svensk rÀttspraxis för huruvida fotbollsspelare ska ses som arbetstagare finns ej.

Idag Àr det mÄnga kvinnor som Àr verksamma inom arbetsmarknaden men dem ses inte sÄ framgÄngsrika inom chefspositioner. Det Àr olika företagsfaktorer som Àr avgörande i det fallet. Syftet med det hÀr arbetet Àr att kartlÀgga de mest viktigaste företagsfaktorer som gör det svÄrt för kvinnor till högre chefspositioner. För att uppnÄ syftet i det hÀr arbetet, anvÀnds en kvantitativ undersökning. Eftersom vissa yrke Àr stereotypiskt för mÀn och kvinnor har respondenterna valts i ett teknik baserad företag (manlig stereotyp) och service och kultur baserad företag ( kvinnlig stereotyp).Resultatet av undersökningen visar att i Sverige finns fortfarande stereotypisering av yrke, den Àldre generationen som sitter i företagens lednings grupper har en maskulin kultur, kvinnor förvÀntas inte att agera sÄ auktoritÀra samt att svenska företagens kultur skiljer sig frÄn den svenska nationella kulturen..

Bakgrund:Under de senaste Ären har vi lÀst om hur trycket ökar för varje Är pÄ Sveriges högskolor och universitet. Vad Àr det som gör att en sÄ stor andel individer söker sig till eftergymnasial utbildning? Har tilltron till utbildning övergÄtt till övertro eller Àr det en reaktion pÄ dagens arbetsmarknad och ett försök för individen att hÄlla sig anstÀllningsbar?Syfte:Studiens syfte Àr att belysa vilken instÀllning studenterna ger uttryck för nÀr det gÀller högre utbildning och livslÄngt lÀrande med fokus pÄ anstÀllningsbarhet.Metod:Vi har genomfört nio stycken semistrukturerade intervjuer med ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har anvÀnt ett strategiskt urval och vidare ett snöbollsurval. Respondenterna Àr studenter som lÀser sin första termin vid högskolan.Resultat:Studien visar att respondenterna ser högre utbildning som en intrÀdesbiljett pÄ arbetsmarknaden.

Andelen individer med eftergymnasial utbildning ökar pÄ arbetsmarknaden samtidigt som antalet arbetstillfÀllen inom vissa akademiska yrken inte ökar i samma takt. Denna studie syftade till att undersöka om förekomsten av oro bland högskolestudenter inför eventuell arbetslöshet hade nÄgot samband med sjÀlvkÀnsla och kontrollupplevelse. Studien avsÄg Àven att undersöka huruvida tidpunkt för avslutad utbildning och utbildningsinriktning hade nÄgon betydelse för studenternas nivÄ av oro. En enkÀtundersökning med 101 deltagare mellan 19 och 59 Är genomfördes. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad i orosnivÄn mellan studenter nÀr det gÀllde hur lÄng tid de hade kvar pÄ sin utbildning.

Syftet med vÄr studie Àr att öka förstÄelsen för hur personer inom HR arbetar strategiskt med Employer Branding för att attrahera och sÀkerstÀlla behovet av ingenjörer samt hur arbetet pÄverkar organisationens utveckling.Vi har genomfört en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats och har intervjuat sammanlagt sju respondenter frÄn tre olika ingenjörsföretag. UtifrÄn intervjuerna kunde vi genom hermeneutisk analysmetod kombinerat med tematisk analysmetod utvinna fyra huvudteman med tillhörande subteman.Resultatet visar pÄ att företagen arbetar proaktivt med att attrahera och skapa intresse för ingenjörsyrket. Det har framkommit att vÀrderingarna utgör en viktig del för att differentiera företag pÄ arbetsmarknaden och att dessa bör integreras i företagens Employer Branding arbete.Vidare visar studien att arbetet med Employer Branding ska gÄ i linje med företagets affÀrsstrategi och mÄl och att det ska genomsyra hela organisationen. .

Youth unemployment in Europe is a big problem today. The number of unemployed young people has risen past decades, from 10 % in1980 to over 20 % 2010. The purpose with this thesis is to deal with big cohorts and unemployment rate for young people 20-24 years old in Sweden. I have a look at three different generations, people born:1963-1967 and start working 19871968-1972 and start working 19941988 and start working 2008-2012Did these people from a baby boom face any specific difficulties when entering the labor market 20-24 years later? I have used Easterlin theory in my work and lokked at statistics from SCB (Statsitiska centralbyrÄn) in Sweden.

Omsorgsarbete har traditionellt sett utförts av kvinnor, och den svenska arbetsmarknaden uppvisar mönster pÄ könssegregation, vilket innebÀr att mÀn och kvinnor vÀljer olika yrken. NÀr kvinnor Àr i minoritet visar studier pÄ att de oftast fÄr kÀmpa mer för att bli accepterade, medan mÀn Äker "glashissen" upp i organisationerna. Vi har undersökt om det ser ut pÄ samma sÀtt inom omsorgen för de mÀn som arbetar dÀr. Syftet med vÄr studie Àr att mÀn som arbetar inom omsorgen skall fÄ berÀtta sina upplevelser om hur det Àr att vara man inom ett kvinnodominerat yrke. Teorierna vi anvÀnder för att förklara det som kommer fram ur mÀnnens upplevelser Àr hÀnsyn och emotionssystemet, habitus - fÀlt, genuskontrakt, heteronormativitet.

Titel Den teoretiske medielÀraren - Vad hÀnder efter examen?En studie om de utexaminerade medielÀrarna vid JMG,Göteborgs universitetFörfattare Sara Hanson, Merete Lassen och Evelina LindahlKurs Examensarbete i Medie- och Kommunikationsvetenskap, Institutionenför Journalistik och Masskommunikation vid Göteborg universitetTermin VÄrterminen 2009Handledare Annika BergströmSidantal 43 sidor exklusive bilagorSyfte Syftet med vÄr studie Àr att fÄ kunskap om studenternas sysselsÀttning efter avslutad utbildning och hur de bedömer utbildningens relevans förarbetslivet.Metod Kvantitativa webbenkÀterMaterial WebbenkÀter med tjugotvÄ utexaminerade lÀrarstudenterHuvudresultat Resultatet i vÄr undersökning visar att flertalet av de utexaminerademedielÀrarstudenterna fÄtt en lÀrartjÀnst i sitt andra undervisningsÀmne.Detta innebÀr att inriktningen Mediekunskap pÄ LÀrarprogrammet svarar dÄligt mot vad arbetsmarknaden krÀver och förvÀntar sig av enmedielÀrare. De utexaminerade medielÀrarstudenterna önskar attmedieinriktningen hade varit mer didaktiskt förankrad och haft fler praktiska moment dÄ detta gjort dem mer eftertraktade pÄarbetsmarknaden..