Arbete Àr en central del i individens liv. Dels en ekonomisk försörjning samt att det ger underlag till ett fysiskt liv och social identitet (Höglund 2000). Dock har en del grupper det svÄrt att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden. Tidigare forskning visar att individer som begÄtt brott har det svÄrare att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden dÄ de stigmatiseras (Carter 2009). Idag Àr det vÀldigt vanligt att arbetsgivare begÀr ett utdrag ur belastningsregistret, detta gör att före detta kriminella löper större risk att sÄllas bort i rekryteringsprocesser (Backman 2012).Syftet med denna studie Àr att undersöka hur dömda individer upplever eventuella möjligheter och hinder för att ta sig ur kriminalitet samt att förstÄ vad arbete har haft för betydelse fördem.

Barnmorskor har historiskt sett förknippats med kvinnor, kvinnor som ville hjÀlpa andra kvinnor med sina förlossningar. Detta yrke har sedan dess kallats för att vara ett yrke dÀr de anstÀlldas vilja att arbeta kommer frÄn motivet att hjÀlpa andra, ett kall till yrket. LÄga löner och dÄlig arbetsmiljö har barnmorskor i media vittnat om i dagslÀget, och barnmorskor avslutar sin anstÀllning pÄ grund ut av detta. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur fem barnmorskor upplever sina arbetsvillkor utifrÄn ett genusperspektiv. Ett intresse att försöka förstÄ om de intervjuades arbetsvillkor pÄverkas utav det faktum att arbetsmarknaden Àr könssegregerad och barnmorskeyrket Àr klassats som ett typiskt kvinnoyrke.

Sveriges har under flera Är haft en hög ungdomsarbetslöshet och jÀmfört med andra lÀnder i Europa ligger den pÄ en högre nivÄ Àn genomsnittet. Enligt Statistiska CentralbyrÄn (SCB) berÀknas arbetslösheten bland svenska ungdomar ligga pÄ 26,4 procent vilket Àr högre Àn vad den var under samma period förra Äret. Det finns mÄnga skilda meningar kring varför ungdomar har svÄrt att komma in pÄ arbetsmarknaden och trots de ekonomiska ÄtgÀrder som riksdagen genomfört sÄ fortsÀtter ungdomsarbetslösheten att stiga.Syftet med studien var att söka djupare förstÄelse för vad som pÄverkar rekryterare att anstÀlla eller inte anstÀlla ungdomar. Vilka kvalifikationer och personliga egenskaper söker rekryterare och efterfrÄgas ekonomiska ÄtgÀrder eller vad tror de skulle underlÀtta ungdomars intrÀde pÄ arbetsmarknaden? För att ta reda pÄ detta genomfördes semi-strukturerade intervjuer med tvÄ rekryterare frÄn tre olika branscher, hotell- och restaurangbranschen, IT- och telekombranschen och vÄrd- och omsorgsbranschen.

Uppsatsen presenterar de ekonomiska problem som Àr förenliga med olika rekryteringssystemtill militÀrtjÀnstgöring. Dagens situation i Europa Àr att lÀnder lÀmnar det gamlavÀrnpliktsystemet för att övergÄ till frivilliga rekryteringssystem. Det svenska förslagetinnebÀr ett ökat inslag av frivillighet och försvarsmakten fÄr en mer kostnadseffektivpersonalrekrytering. För individen kommer nuvÀrdet pÄ framtida inkomster stiga eftersom detblir mer tid till sysselsÀttning pÄ den civila arbetsmarknaden, nÀr den obligatoriska tidenkortas ner. Den negativa effekten av det nya förslaget Àr att försvarsmakten hÄller kvarinslaget av vÀrnplikt och individen erhÄller en lön som inte stÀmmer överens medreservationslönen..

Bakgrund: Utsatta grupper som saknar studier eller arbete riskerar att permanenta sin situation i utanförskap. MÄnga i dessa grupper Àr i behov av sÀrskilt stöd och hjÀlp frÄn samhÀllet. ArbetsmarknadsÄtgÀrden AmÄ (fingerat namn) har en sÄdan uppgift. AmÄs syfte Àr att stödja individer i behov av samverkande rehabiliteringsinsatser och att underlÀtta möjligheterna för individer att nÄ egen försörjning.Syfte: Att belysa upplevelser kring stödet som framgÄngsfaktor i AmÄ som bidragit till arbete/studier.Metod: En intervjustudie med fem respondenter som lyckades komma ut i arbete eller studier efter avslutat tid i AmÄ. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer.

Syfte Syftet Àr att ta reda pÄ vilka olika faktorer mÀnniskor som flyttat till Uddevalla kommun under 2009 anser ha varit avgörande för deras val av bostadsort utifrÄn demografisk, socioekonomisk och geografisk indelning.FrÄgestÀllningar Vilka grupper flyttar till Uddevalla kommun?Vilka bakomliggande faktorer som avgjort valet att flytta till Uddevalla kommun?Hur/om de avgörande faktorerna skiljer sig mellan olika grupper?Finns det nÄgra faktorer som Àr unika eller framtrÀdande med Uddevalla kommun jÀmfört med Sverige i stort?Vad kan Uddevalla kommun göra för att stimulera inflyttningen?Metod Kvantitativ studie om migranter till Uddevalla kommun under 2009 och deras preferenser.Resultat Uddevallas inflyttare följer det nationella mönstret och utgörs frÀmst av unga personer och personer med svag stÀllning pÄ arbetsmarknaden. Vad som utmÀrker Uddevalla jÀmfört med landet i stort Àr att mÄnga skattar naturfaktorer högt, sÄsom att Uddevalla Àr havsnÀra, att det finns vacker natur och möjligheten till friluftsliv. Uddevallas migranter lÀgger ocksÄ mindre vikt vid arbets- och studierelaterade faktorer, sociala faktorer och ekonomiska faktorer Àn vad nationella studier har visat. Tittar man pÄ skillnaderna mellan de olika demografiska och socioekonomiska grupperna sÄ Àr det framför allt skillnader i service- och infrastrukturfaktorer som förÀndras beroende pÄ de behov som frÀmst de demografiska och socioekonomiska egenskaperna ger upphov till.I frÄga om hur Uddevalla bör marknadsföra sig sÄ Àr det första steget att se till att samhÀllsservicen och infrastrukturen fyller behoven hos medborgarna.

Forskare menar att unga uppvisar en arbetsattityd som skiljer sig frÄn den Àldre generationen. Tidigare forskning visar pÄ att tillfredstÀllelse i relation till olika variabler, bland annat Älder, förekommer det konkreta skillnader mellan unga och Àldre i deras sÀtt att resonera kring vilka faktorer som Àr viktiga i arbetslivet. Tidigare forskning visar Àven att samhÀllet och arbetsmarknaden prÀglas allt mer av de postmaterialistiska vÀrderingarna dÀr unga i större utstrÀckning prioriterar faktorer sÄsom sjÀlvutveckling och livskvalitet medan de Àldre lÀgger större vikt vid anstÀllningstrygghet och ekonomisk trygghet. Ungas attityd hÀnger samman med de förÀndringar som sker pÄ arbetsmarknaden, det vill sÀga att man gÄr mot en mer postmaterialistiskt marknad dÀr arbetsformerna och arbetstiderna tenderar vara allt mer flexibla och diffusa. UtifrÄn Herzbergs teori om hygienfaktorer och motivationsfaktorer, Àr vÄrt syfte med denna studie att fÄ en uppfattning och förstÄelse av hur nÄgra unga upplever sin arbetstillfredsstÀllelse och prestation i arbetet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ungdomarna med utlÀndsk bakgrund upplever sin arbetslöshet, hur arbetslösheten pÄverkar deras identitet och livsvillkor samt vilken inverkan det sociala nÀtverket har pÄ deras arbetssökning. Eftersom syftet med studien var att generera kunskap baserad pÄ ungdomars subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod intervjuer med sex arbetslösa unga invandrare i Äldern 20 till 30 Är. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en ingÄende detaljbeskrivning av ungdomarnas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter, samt att undersöka hur respondenternas livsvillkor och identitet pÄverkades av att vara arbetslösa och arbetssökande. Samtidigt utforskades andra förhÄllanden som syftade till att se hur respondenternas bakgrund pÄverkade deras förmÄga att komma in pÄ arbetsmarknaden, och vilka förvÀntningar respondenterna hade om framtiden pÄ den svenska arbetsmarknaden.Empirin analyserades mot bakgrund av mitt metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt samt mina teoretiska teorier som har sin utgÄng i bl.a. Bourdieus begrepp om olika kapital, formella och informella kanaler, etnicitet samt stigmateorier.

Generation Y skiljer sig mycket frÄn andra generationer pÄ grund av uppfostran och samhÀllsförÀndring. Deras intÄg pÄ arbetsmarknaden tvingar arbetsgivare att anpassa sig till nya krav och förvÀntningar. Mot bakgrund i detta var studiens syfte att studera generation Ys arbetsmotivation. MÄlsÀttningsteorin tillÀmpades i form av variablerna mÄlsvÄrighet, mÄlspecificitet, sjÀlvbemÀstring och feedback. En enkÀtundersökning med 70 respondenter mellan 20 och 32 Är genomfördes. Regressionsanalyser visade att 34 % av variansen i arbetsmotivation förklaras genom mÄlsÀttning.

Statistik frÄn de 35 största bemanningsföretagen pÄ arbetsmarknaden pÄvisar att bemanningsbranschen vÀxer i en rasande fart och det blir allt vanligare med uthyrd arbetskraft pÄ den svenska arbetsmarknaden. Det blir dÀrför allt viktigare med korrekta och tydliga regleringar för uthyrd arbetskraft. Majoriteten av de idag existerande regleringarna gÀllande arbetsmiljö och ansvaret för denna Äterfinns i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen samt arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dessa regleringar Àr vÀldigt omfattande och vida i sin formulering, frÀmst gÀllande arbetsmiljöansvar.Syftet med denna kandidatuppsats har varit att utreda arbetsgivarbegreppet i relation till arbetsmiljöansvaret samt att undersöka om befintlig lagstiftning i praktiken Àr tillrÀcklig för att tillÀmpas pÄ arbetskraft i bemanningsbranschen. Jag har Àven undersökt bemanningsdirektivet, dess implementering och inverkan pÄ svensk lagstiftning.

SyfteMÀnniskan har genom de senaste decenniernas förÀndringar pÄ den svenska arbetsmarknaden fÄtt en allt viktigare roll i företagens utveckling och kvalitet. Förutom att mÀnniskan fÄtt en viktigare roll har Àven förÀndringarna pÄ den svenska arbetsmarknaden bidragit med en förÀndrad syn hos mÀnniskan.  Idag Àr kraven fler pÄ företaget för att en mÀnniska skall motiveras i sitt arbete.  Det Àr svÄrt som företag att veta vilka faktorer som motiverar ens anstÀllda dÄ mÀnniskans motivationsfaktorer kan variera frÄn person till person dÄ vi vÀrdesÀtter motivationsfaktorer utifrÄn vÄra egna behov och önskemÄl. VÄrt syfte med denna undersökning var att fÄ en större förstÄelse för hur stor betydelse ledaren, kommunikationen och arbetsmiljön har för de anstÀlldas motivation.   MetodVÄr uppsats utgÄr frÄn ett hermeneutiskt perspektiv. Valet av det hermeneutiska perspektivet berodde framförallt pÄ att denna studie prÀglas av personlig anda, dÀr vi försökt förstÄ och tolka hur intervjuobjekten upplever situationen i sin omgivning.

Uppsatsens huvudsyfte var att genomföra en explorativ studie kring de underliggande kausala mekanismer som kan ligga bakom negativa förhÄllningssÀtt till utomnordiska invandrare bland unga svenska killar med skilda klasspositioner, med det underliggande syftet att undersöka huruvida klasspositioner har betydelse och i sÄ fall vilken i förekomsten av sÄdana förhÄllningssÀtt. Syftets formulering ledde till tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka kausala mekanismer kan ligga bakom unga svenska killars negativa förhÄllningssÀtt till utomnordiska invandrare?Har de unga svenska killarnas klassposition nÄgon betydelse, och i sÄ fall vilken i förekomsten av negativa förhÄllningssÀtt till invandrare? Uppsatsen ligger nÀra en etnografisk ansats, inordnad under den kritiska realismens sociala ontologi, omfattandes frÀmst intervjuer, men Àven observationer, med 16 unga killar lÀsandes pÄ tre olika gymnasieprogram. Vid sidan av Archers analytiska dualism har Àven Pierre Bourdieus och Eric Olin Wrights klassmodeller samt teorier inriktade mot negativa förhÄllningssÀtt till invandrare i form av Anders Langes och Charles Westins teorier kring social identitet och stratifierad arbetsmarknad varit centrala. Huvudresultat: Flera olika kausala mekanismer i form av t.ex.

Utbildning ses ofta som en nödvÀndighet för att kunna konkurrera pÄ arbetsmarknaden och ha möjlighet att göra karriÀr. För att bli en lyckad företagare Àr det inte sÀkert att utbildning Àr lika nödvÀndigt. Tidigare forskning tyder pÄ att utbildning minskar sannolikheten att vara företagare. Denna uppsats undersöker hur utbildning pÄverkar sannolikheten att vara företagare och om effekten skiljer sig mellan kvinnor och mÀn. Resultatet tyder pÄ ett negativt samband för bÄde kvinnor och mÀn.

Bemanningsföretagen har sedan legaliseringen 1993 fÄtt fÀste pÄ den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsbranschen innebÀr en förÀndring av det traditionella anstÀllningsförhÄllandet som vanligtvis Àr tvÄpartsrelation till att bli en trepartsrelation. Det har skapat viss problematik, dÄ arbetsrÀttslig lagstiftning frÀmst Àr anpassad efter den tvÄpartsrelation som Ànnu anses vanligast. Den reglering som styr arbetsmiljöfrÄgor Àr frÀmst Arbetsmiljölagen, vilken kom till dÄ trepartsförhÄllande var frÀmmande för den svenska arbetsmarknaden. DÀrmed vÀcktes frÄgan om vilken aktör som bÀr arbetsmiljöansvaret vid uthyrning av arbetskraft samt om arbetsmiljöansvaret skiljer sig vid anlitandet av entreprenad.Syftet blir dÀrför att, genom den rÀttsdogmatiska metoden, utreda gÀllande rÀtt och dÀrigenom fÄ djupare förstÄelse för komplexiteten kring Àmnet.

Friluftspedagogik Àr en form av upplevelsebaserat lÀrande som man kan tillÀmpa under olika typer av friluftsliv. Genom reflektion och bearbetning av friluftsupplevelserna kan man lÀra sig ·om allt frÄn ledarskap och friluftsÀkerhet till att bli en helare mÀnniska. Friluftspedagogikens utgÄngspunkter och fördelar Àr personlig vÀxt, samarbetsinlÀrning, lÀra kÀnna sig sjÀlv, skapa sammanhang och helhet, alternativa livsvÀrden, miljömedvetenhet, natursyn, kunskaper i "vanliga" Àmnen och kunskaper i friluftsliv. Rollen som friluftsledare diskuteras och jÀmförs med friluftslÀrarrollen och folkhögskollÀrarrollen. Det ges ocksÄ i slutet av arbetet nÄgra praktiska tillÀmpningar av friluftspedagogik..