NÀr man som utrikes född akademiker kommer till Sverige Àr det lÀtt att hamna i en migrationsprocess som kan ta lÄng tid. Det immigrerar individer till Sverige med en akademisk examen i bagaget samtidigt som Sverige lider brist pÄ vissa akademiska yrkesgrupper. De som kommer skulle kunna avhjÀlpa bristen pÄ akademisk arbetskraft men de har svÄrt att ta sig in pÄ den svenska arbetsmarknaden. VÄrt syfte med denna studie har varit att undersöka och analysera utrikes födda personer med en lÀrarexamen och deras vÀg till ULV (utlÀndska lÀrares vidareutbildning). Vi har studerat vilka förvÀntningar de har pÄ utbildningen och om de ser skillnader pÄ sin yrkesroll i Sverige jÀmfört med det tidigare hemlandet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur chefer pÄ den svenska IT-arbetsmarknaden ser pÄ fenomenet högutbildade utlandsföddas svÄrigheter att fÄ kvalificerade jobb i Sverige. Problematiken som ligger till grund för studiens Àmne Àr att efterfrÄgan pÄ IT-kompetens Àr stor men trots det gÄr mÄnga högutbildade utlandsfödda utan kvalificerat arbete. Min ambition Àr att förmedla chefernas syn pÄ varför det Àr viktigt att ha goda kunskaper i svenska, i en bransch dÀr det kan tyckas att teknisk kompetens bör ha företrÀde. Studien Àmnar Àven ge en djupare förstÄelse för vad det innebÀr att vara socialt kompetent, och huruvida det överensstÀmmer med tidigare forskning att social kompetens Àr kopplad till Sverigespecifikt humankapital. Slutligen söker jag fÄ en förstÄelse för chefernas uppfattningar om huruvida diskriminering kan vara en bakomliggande faktor till utlandsföddas svÄrigheter att fÄ kvalificerade IT-jobb i Sverige.

Den hÀr uppsatsen undersöker pÄ vilket sÀtt ekonomiska faktorer som anstÀllningskontrakt och arbetslöshet pÄverkar kvinnors intentioner att skaffa barn inom tre Är. MÄnga tidigare studier har undersökt hur sambandet ser ut mellan ekonomisk osÀkerhet och fertilitet, men desto fÀrre har koncentrerat sig pÄ att titta pÄ sambandet mellan anstÀllningskontrakt och barnintentioner.Uppsatsen baseras pÄ tvÀrsnittsdata frÄn European Social Survey, som samlades in Är 2004 och 2010. Sex logistiska regressionsanalyser har utförts för att undersöka hur detta eventuella samband skiljer sig inom Ären samt mellan kvinnor som Àr barnlösa och kvinnor som har ett barn sedan tidigare. Flera kontrollvariabler har inkluderats i modellerna.De slutsatser som kan dras frÄn analyserna Àr att barnlösa kvinnor som hade en ostabil arbetssituation Är 2004, var mindre benÀgna att planera för att skaffa barn inom tre Är Àn kvinnor som hade fast anstÀllning. För kvinnor som hade ett barn sedan tidigare hade istÀllet egenföretagare och övriga utanför arbetsmarknaden en större sannolikhet att skaffa ett andra barn Àn de med fast anstÀllning.

"Att skapa bra arbetsplatser för bÄde kvinnor och mÀn, mammor och pappor Àr en överlevnadsfrÄga för svenska företag. Vi stÄr inför en brist pÄ arbetskraft i takt med att de stora fyrtiotalistkullarna börjar gÄ i pension om nÄgra Är. Framsynta företag inser att bÄde pappor och mammor blir förÀldrar." Citatet ovan Àr hÀmtat ifrÄn en rapport gjord av Svenskt NÀringsliv. I rapporten behandlas olika goda exempel frÄn arbetslivet pÄ hur arbetsgivare kan underlÀtta ledighet för förÀldrar. Detta menar rapporten Àr sÀrskilt viktigt för kvinnor dÄ dessa generellt tar mer ansvar för familjen.

Studien syftar till att undersöka 86 sent anlÀnda ungdomars resultat i form av betyg och taxerad inkomst av tjÀnst. Studiens kvantitativa deskriptiva del problematiseras genom en pedagogisk kunskapsfilosofisk diskussion.Fler kvinnor Àn mÀn har valt teoretiska studier medan fler mÀn satsar pÄ yrkesinriktade studier. Kvinnorna studerar i större omfattning vidare inom vuxenutbildningen Àn mÀnnen. Det Àr fler mÀn Àn kvinnor som har en taxerad inkomst av tjÀnst pÄ över 100 000 tusen kronor. Det gÄr inte att dra nÄgra lÄngtgÄende slutsatser nÀr det gÀller de sent anlÀnda ungdomarnas resultat i form av betyg och egen försörjning dÄ den viktigaste variabeln tidigare utbildning saknas och heller inte gÄr att fÄ fram.

Sverige kommer inom en snar tid att stÄ inför stora förÀndringar pÄ arbetsmarknaden gÀllande generationer. Baby boom generationen kommer att gÄ i pension och arbetsmarknaden tas över av generation X och Y. Genom att baby boomers lÀmnar arbetslivet och tar med sig sina kunskaper, blir det ett stort tomrum som kan vara svÄrt att fylla av de nÀstkommande generationerna. Emellertid har generation X och Y andra kunskaper som baby boomers saknar. Karakteristiska vÀrderingar Äterfinns hos de olika generationerna, exempelvis vÀrdesÀtter baby boomers hÄrt arbete och lojalitet.

Hartz-reformen inleddes 2003 och förÀndrade mycket i den aktiva arbetsmarknadspolitiken och systemet för den ekonomiska ersÀttningen vid arbetslöshet stramades till stor del Ät. MÄnga regleringar rörande lÄginkomsttagare skrevs om och hela arbetsmarknaden verkade vÀndas upp och ner. Innan den ekonomiska krisen slog till i Europa var Tyskland ett land med hög arbetslöshet och statistiken sÄg inte alls bra ut. Vid 2005 vÀnde detta, och nÀr mÄnga EU-lÀnder sÄg en kraftig ökning av arbetslösheten fortsatte Tyskland att reducera sin arbetslöshet.I Sverige kan vi se mÄnga förÀndringar som liknar reformen eller syftar till att ÄtgÀrda samma problemomrÄden. Exempel pÄ detta Àr subventioner pÄ vissa grupper av arbetstagare, motverkan av svart husarbete och liknande arbetsmarknadspolitiska program genom arbetsförmedlingsstjÀnster för att hjÀlpa arbetssökande in pÄ marknaden.De mest betydande faktorerna som spelat in i Tysklands höga sysselsÀttning bland ungdomar, Àr till synes en vÀlutvecklad övergÄng mellan skola och arbetsliv samt en kulturell instÀllning och sedvÀnja bland företagarna att stötta ungdomar och leda dem in pÄ arbetsmarknaden.

Bakgrund: Inom politik och media beskrivs unga arbetslösa som oengagerade, lÄgutbildade och socialt inkompetenta. Denna uppfattning förstÀrks nÀr allt fler unga inte lyckats komma in pÄ arbetsmarknaden och blir lÄngvarigt arbetslösa. För att ÄtgÀrda problemet att ta sig in pÄ arbetsmarknad, sÀtts de in pÄ arbetsmarknadsÄtgÀrder. StÀmmer medias bild över verkligheten? Hur ser ÄtgÀrderna egentligen ut och hur pÄverkas de unga vuxna över tid som arbetslös? Ligger ansvaret för arbetslösheten pÄ personerna sjÀlva eller finns det andra bakomliggande faktorer? Hur kan systemet eventuellt förbÀttras? Metod: För att ta reda pÄ svaren har vi gjort en systematisk litteraturstudie dÀr vi anvÀnt oss av 29 artiklar.

Den strukturella arbetslösheten har legat pĂ„ 2% under hela perioden 1940-1990. Även efter lĂ„gkonjunkturen i början pĂ„ 1980-talet gick den tillbaka till denna nivĂ„. Dock ökade lĂ„ngtidsarbetslösheten, vilket tyder pĂ„ att mĂ„nga av de personer som blev arbetslösa under lĂ„gkonjunkturen hade problem att ta sig tillbaka in pĂ„ arbetsmarknaden, trots ökad efterfrĂ„gan. Efter 1990-talskrisen ökade bĂ„de den strukturella arbetslösheten och lĂ„ngtidsarbetslösheten kraftigt. Om den ökade lĂ„ngtidsarbetslösheten beror pĂ„ lĂ„g efterfrĂ„gan pĂ„ lĂ„ngtidsarbetslösa eller pĂ„ att arbetsmarknaden Ă€r ogynnsam för alla grupper Ă€r oklart.

ÖREBRO UNIVERSITY Department of behaviour, social and legal science Social works C-essay 41-60 p Autumn term 2006 Title: Obstacle to employment on the labour market. Grown-up people with mentally retardation. Authors: Hansen Mikael & Sjöberg Marita Instructor of study: Antonson Sivert ABSTRACT The purpose of this paper is to try tofind out how persons with mentally retardation, working in the municipally daily activities develop and participate in everyday life. We especially want to find explanations for why there are so few among the retarded persons who are taking part in the regularly labour market. What will the instructor within the municipally activities achieve with his/her work? In what way will a retarded person have a possibility to participate in society and to take part in daily activities? Trough observations and semi structured interviews havr information and experience been collected.

Denna rapport har som syfte att reda ut vilka olika utbildningsvÀgar det finns in i frisöryrket idag. Den tittar ocksÄ pÄ de samhÀllseffekter som kommer av det antagningssystem som gymnasiet anvÀnder för att anta elever pÄ hantverksprogrammet med inriktning frisör. Rapporten söker förslag pÄ alternativa antagningsmetoder, den försöker ocksÄ att belysa hur arbetsmarknaden ser ut för frisörer. Författaren presenterar i bakgrunden material frÄn frisörföretagarna, handelsanstÀlldas förbund, ?frisörskolors? hemsidor, Christina CangemarkŽs uppsats, FG-IntagŽs statistik, Arbetsförmedlingen prognos, Arbetsförmedlingen statistik, LÀrarnas riksförbund, Regeringsutredningarna SOU 2008:27 samt SOU 2008:69 dÀrtill SCB statistik. Författaren har Àven genomfört sex kvalitativa halvstrukturerade telefonintervjuer, till sin hjÀlp har hon haft en intervjuguide. Intervjuerna har gjorts med företrÀdare för frisörföretagarna, handelsanstÀlldas förbund, arbetsförmedlingen, en kommunal gymnasieskola, en gymnasialfriskola samt en godkÀnd betalskola De viktigaste resultaten Àr att: Det finns Ätta vÀgar in i frisöryrket, men det gÄr inte att sÀga vilken vÀg/utbildning som alltid Àr bÀst, beroende pÄ var eleven bor, var eleven i framtiden vill jobba, vilka kontakter eleven har, var utbildningen Àr belÀgen och hur höga grundskolebetyg eleven har, varierar elevens ?bÀsta frisörutbildning?.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur timanstÀllda inom Àldreomsorgen upplever sinarbetssituation och förhoppningen Àr att genererar en förstÄelse för hur det kan vara att arbetamed en ?a-typisk? anstÀllning i ett emotionellt arbete. Studien baseras pÄ 6 kvalitativasemistrukturerade intervjuer, varav fyra av dessa Àr intervjuer med timanstÀllda, entillsvidareanstÀlld samt en omrÄdeschef inom Àldreomsorgen. Dessa intervjuer har analyseratsmed hjÀlp av socialpsykologiska teorier sÄ som Asplunds teori om social responsivitet,Collins interaktionsritualer, Hochschilds teori om emotionellt arbete, Hirdmans teori omgenussystemet och genuskontrakt samt Allvin m.fl. perspektiv pÄ den nya arbetsmarknaden..

Generationsskiftet pÄ arbetsmarknaden har under ett antal Är fÄtt stor plats i media. De sÄkallade 40-talisternas dramatiska uttrÀde frÄn arbetsmarknaden förutspÄs föra med sigoroande konsekvenser. Media har belyst nÄgra av de konsekvenser som vÀntas komma,bland annat arbetarbrist och försörjningsbörda, men vi har valt att ta fasta pÄ denkompetensdrÀnering som skiftet skulle kunna innebÀra. Bank- och finansvÀrlden Àr enkompetensstark bransch dÀr individuell reell kompetens utgör en nyckelfaktor vilket kangöra att de kan drabbas hÄrt. Ytterligare en faktor att ta med i ekvationen Àr att mÄnga iden hÀr branschen tillhör den Àldre generationen.

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur arbetsintegreringen pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden kan se ut för personer med lindriga intellektuella och neuropsykiatriska funktionshinder. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur metoden Supported employment anvÀnds eller kan anvÀndas i SverigeFrÄgestÀllningar? Hur fungerar arbetsintegreringen för personer med lindriga intellektuella eller neuropsykiatriska funktionshinder i Göteborg?? AnvÀnder man sig av metoden Supported employment och i sÄ fall hur?? Hur kan ekonomin se ut för den enskilde och hur förÀndras den av en eventuell anstÀllning? Metod Till studien valdes en kvalitativ ansats dÄ detta passade syftet bÀst. Vi genomförde 5 intervjuer med sammanlagt 8 personer inom kommunen, arbetsförmedlingen och försÀkringskassan.Resultat Resultatet presenterades utifrÄn 3 valda teman och analyserades med hjÀlp av tidigare forskning samt valda teorier; Empowerment och KASAM.Kommunen, Arbetsförmedlingen och FörsÀkringskassan samverkar och pÄbörjar kartlÀggningsarbetet med den funktionshindrade redan under gymnasietiden för att underlÀtta steget ut i arbetslivet. Supported employment Àr en evidensbaserad metod som har visat sig fungera för flera grupper som stÄtt utanför arbetsmarknaden.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att studera hur identitetsskapande sker för enskilda normbrytande individer pÄ den svenska arbetsmarknaden och deras egna upplevelser av att arbeta i ett mansdomsinerat yrke. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr följande: ?hur identifierar sig kvinnliga vÀktare med sin yrkesroll??. För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi studerat individernas egen uppfattning om sin yrkesroll, eventuella hinder och möjligheter som upplevs i arbetet samt hur interaktion och förvÀntningar föreligger med kollegor och omgivning. Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ studie dÀr vi genomförde 6 kvalitativa intervjuer med kvinnliga vÀktare.