Tidigare forskning har pÄvisat en förÀnderlig arbetsmarknad som kÀnnetecknas av allt mer flexibla organisations-och anstÀllningsformer och individbaserade arbetsvillkor. TidsbegrÀnsat anstÀllda Äterfinns inom de mest otrygga anstÀllningarna, med sÀmre arbetsförhÄllanden och villkor i jÀmförelse med tillsvidareanstÀllda. Arbetsegenskaperna skiljer sig Ät pÄ sÄ sÀtt att den ekonomiska kompensationen Àr lÀgre inom visstidsanstÀllningar, inflytandet i arbetssituationen Àr mer begrÀnsad och anstÀllningstryggheten sÀmre. Dessutom Àr arbetsmarknaden vÀldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegrÀnsade anstÀllningar har fÄtt olika konsekvenser pÄ mÀn respektive kvinnor. Kön fyller sÄlunda en viktig funktion i detta sammanhang dÄ kvinnor Àr överrepresenterade inom de mest otrygga anstÀllningsformerna visstidsanstÀllningar.

Högskolorna utbildar fler journaliststudenter, men antalet arbetstillfÀllen i branschen ökar inte alls i samma takt. För att belysa det hÀr förhÄllandet har fyra företrÀdare för olika journalistutbildningar pÄ högskolenivÄ intervjuats ? vid Göteborgs universitet, Högskolan i Kalmar, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Intervjuerna har genomförts genom en halvstrukturerad metod. HuvudfrÄgorna i de halvstrukturerade intervjuerna har varit journalistutbildningens uppgift och ansvar, vad journaliststudenterna bör kunna och hur vÀl de Àr anpassade för arbetslivet samt vilken attityd studenterna har till sin utbildning.

Uppsatsen undersöker hur utbud stÀmmer överens med efterfrÄgan pÄ högutbildad arbetskraft pÄ den svenska arbetsmarknaden. DÀrefter granskas allokeringen av de högutbildade samt deras arbetslöshet och löneutveckling. Resultaten visar tendenser i riktning mot ett överskott pÄ högutbildade, trots en överensstÀmmelse mellan utbud och efterfrÄgan. Detta i form av ökad överutbildning, högre arbetslöshet bland högutbildade som inte motsvaras av samma ökning hos lÀgre utbildade grupper samt sÀnkta löner för nyexaminerade akademiker. Efter uppdelning i Äldersgrupperna 25-44 Är respektive 45-64 Är visar det sig att överutbuds-tendenserna frÀmst Äterfinns bland de yngre.

Outsourcing av IT Àr nÄgot som kom igÄng i slutet pÄ 90-talet och Àr idag ett utbrett fenomen. Tillverkningsindustrins outsourcing till lÄglönelÀnder har pÄgÄtt lÀnge, men utvecklingen inom teknologi och global kommunikation innebÀr Àven att mÄnga tjÀnster numera kan transporteras stora strÀckor med liten, eller ingen, försÀmring av kvalitet, nÄgot som gjort att outsourcingen av IT kunnat vÀxa sig stor. Utvecklingen har ocksÄ inneburit att distinktionen mellan kvalificerade- och okvalificerade jobb inte lÀngre avgör om de ska outsourcas till lÄglönelÀnder eller inte. TjÀnstejobb kan alltsÄ precis som jobb inom tillverkning numera utsÀttas för konkurrens frÄn lÄglönelÀnder och flytta. Företag som outsourcar IT till lÄglönelÀnder kan öka fokus pÄ kÀrnverksamheten och fÄr tillgÄng till bÄde en bred kompetenspool och specialister, ofta till lÄga och flexibla lönekostnader.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan offentlig sektor och civilsamh?llet. Teori: F?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan civilsamh?llet och offentlig sektor tar denna studie avstamp i nyinstitutionell teori. F?r att diskutera och analysera det samverkande arrangemanget har forskning om tv?rsektionell samverkan och projektifiering av relevans anv?nts f?r att diskutera och besvara v?ra forskningsfr?gor. Metod: Vi har genomf?rt en fallstudie av ett samverkande arrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet som h?r utg?rs av en statlig myndighet, en kommun och flera Arbetsintegrerade sociala f?retag (ASF). Den huvudsakliga datainsamlingen f?r studien ?r semistrukturerade intervjuer vilket genomf?rts med akt?rer ur samverkansarrangemanget.

För att pÄ ett bra sÀtt förbereda elever för en övergÄng frÄn skola till arbetsliv ska samhÀllets snabba utveckling och förÀndring ocksÄ speglas inom skolans vÀrld. Merparten av de svenska ungdomarna gÄr idag en gymnasieutbildning, innan de kommer i kontakt med arbetsmarknaden utanför skolan. Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur skola och företag kan samarbeta kring APU, den arbetsplatsförlagda utbildningen, som ska förbereda ungdomarnas möte med arbetslivet. Att ur ett arbetsplatsperspektiv förmedla intryck av APU som en fruktbar lÀnk mellan skola och arbetsliv. APU Àr ett instrument för gymnasieskolan att bygga broar till arbetsmarknaden. Tidigare forskares syn pÄ utbildning och kunskap har gett mig en bild av hur olika komponenter kan pÄverka den arbetsplatsförlagda utbildningen.

Det senaste decenniet har konkurrensen pĂ„ arbetsmarknaden ökat ochefterfrĂ„gan pĂ„ talanger blivit allt vanligare. Arbetet med att attrahera, rekrytera, utveckla och behĂ„lla sina medarbetare har dĂ€rför fĂ„tt stort fokus bland företag och kan bland annat göras genom Talent Management-processen. Employer Branding(EB) Ă€r en vanlig strategi inom detta som innebĂ€r att som företag attrahera talanger genom ett starkt varumĂ€rke. Även arbetstagare lĂ€gger större fokus pĂ„ att marknadsföra sig sjĂ€lva genom bland annat Self Marketing (SM). Oundvikligen bygger bĂ„de arbetsgivare och arbetstagare upp förvĂ€ntningar om vad dessa kan bidra med till motsvarande part och frĂ„gan Ă€r hur dessa förvĂ€ntningar infrias?Syftet med denna uppsats Ă€r att visa hur förvĂ€ntningarna mellan arbetsgivare och arbetstagare som Ă€r berörda av Talent Management kan se ut och hur dessa förvĂ€ntningar pĂ„verkar relationen mellan parterna.I syfte att svara pĂ„ vĂ„r frĂ„gestĂ€llning har vi valt att genomföra en kvalitativ studie med en deduktiv ansats.

Vi har gjort en kvalitativ studie som syftar till att sprida en ny bild av de unga mÀnnen med utlÀndsk bakgrund i Angered. Vi vill förÀndra de stereotypa förestÀllningar som florerar i samhÀllet och synen pÄ förorten som media upprÀtthÄller. ForskningsfrÄgorna vi har anvÀnt oss av Àr som följer: Hur sysselsÀtter de sig? I vilken utstrÀckning Àr de integrerade i det svenska samhÀllet? och Vilka svÄrigheter möter de vad gÀller integrationen? Materialet insamlades genom Ätta enskilda semi-strukturerade intervjuer. Vi analyserade resultatet med hjÀlp av meningskodning och tolkade det sedan med hjÀlp av den postkoloniala teorin.

Att söka arbete idag kan vara en komplicerad och frustrerande process. Mycket vikt ligger i vem du Àr som person och inte bara i vilka meriter eller vilken utbildning du har. Det finns dessutom olika förutsÀttningar för dig att bli anstÀlld beroende pÄ vilken grupp i samhÀllet du tillhör. För arbetsgivarna ligger det bÄde tid och pengar i att skaffa nya medarbetare. Dessutom Àr det viktigt att hitta rÀtt person till jobbet dÄ det kan bli kostsamt att anstÀlla ?fel?.

Det senaste decenniet har konkurrensen pĂ„ arbetsmarknaden ökat ochefterfrĂ„gan pĂ„ talanger blivit allt vanligare. Arbetet med att attrahera, rekrytera, utveckla och behĂ„lla sina medarbetare har dĂ€rför fĂ„tt stort fokus bland företag och kan bland annat göras genom Talent Management-processen. Employer Branding(EB) Ă€r en vanlig strategi inom detta som innebĂ€r att som företag attrahera talanger genom ett starkt varumĂ€rke. Även arbetstagare lĂ€gger större fokus pĂ„ att marknadsföra sig sjĂ€lva genom bland annat Self Marketing (SM). Oundvikligen bygger bĂ„de arbetsgivare och arbetstagare upp förvĂ€ntningar om vad dessa kan bidra med till motsvarande part och frĂ„gan Ă€r hur dessa förvĂ€ntningar infrias?Syftet med denna uppsats Ă€r att visa hur förvĂ€ntningarna mellan arbetsgivare och arbetstagare som Ă€r berörda av Talent Management kan se ut och hur dessa förvĂ€ntningar pĂ„verkar relationen mellan parterna.I syfte att svara pĂ„ vĂ„r frĂ„gestĂ€llning har vi valt att genomföra en kvalitativ studie med en deduktiv ansats.

Examensarbetet har gÄtt ut pÄ att sjÀlvstÀndigt jobba som 3D-generalist och fÄ kunskap och erfarenheter ute pÄ arbetsmarknaden. Jag har jobbat i samarbete med ett TV-företag pÄ en vinjett som kanske skulle anvÀndas. Det har varit ett hÄrt och stressigt arbete. Det har funnits saker som inte gÄtt att slutföra, en deadline som överskridits. Det har funnits Àndringar idémÀssigt samt osÀkerhet.

Sverige, och övriga Europa, stÄr inför en demografisk omvandling som inte bör, eller kan, ignoreras. Den Äldrande befolkningen, det senare intrÀdet pÄ arbetsmarknaden och den minskade fertilititeten gör det högst aktuellt att hitta ett sÀtt att fÄ den arbetande delen av befolkningen att stanna lÀngre pÄ arbetsmarknaden. Denna studie undersöker sambandet mellan arbetsmiljö och pensionsbeslut genom att titta pÄ den sjÀlvskattade pensionsavgÄngen. TvÀrsnittsdata frÄn Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar frÄn Ären 2005, 2007, 2009 och 2011 anvÀnds för att undersöka detta samband. En binÀr logistisk regressionsanalys utförs dÀr frÄgan ?Tror du dig kunna arbeta fram till ordinarie pensionsÄlder i ditt nuvarande yrke?? utgör den beroende variabeln.

Syftet med uppsatsen Àr se om positiv etnisk sÀrbehandling kan införas och vilka för- och nackdelar det kan innebÀra. För att kunna se möjliga för- och nackdelar görs en redogörelse av hur rÀtten ser ut vad gÀller positiv sÀrbehandling i dagslÀget. En del av analysen Àr skriven med analysinstrumentet intersektionalitet. Med hjÀlp av intersektionalitet belyses skÀrningspunkterna och sambanden mellan olika kategorier i form av kön, klass, sexualitet mm. Uppsatsen Àr skriven med juridisk metod och ett samhÀllsvetenskapligt perspektiv.RÀtten för positiv sÀrbehandling Àr snÀv och utgÄr frÄn EU-regleringar.

Att söka arbete idag kan vara en komplicerad och frustrerande process. Mycket vikt ligger i vem du Àr som person och inte bara i vilka meriter eller vilken utbildning du har. Det finns dessutom olika förutsÀttningar för dig att bli anstÀlld beroende pÄ vilken grupp i samhÀllet du tillhör. För arbetsgivarna ligger det bÄde tid och pengar i att skaffa nya medarbetare. Dessutom Àr det viktigt att hitta rÀtt person till jobbet dÄ det kan bli kostsamt att anstÀlla ?fel?.

Examensarbetet syftar till att undersöka enskilda personers upplevelser av att arbeta i ett yrke som till antalet domineras av det motsatta könet. Vi har studerat de möjligheter och hinder som upplevs i den dagliga yrkesverksamheten, samt omgivningens bemötande och reaktioner pÄ av yrkesvalet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning i form av 8 samtalsintervjuer med personer, verksamma i ett arbete dominerat av det motsatta könet. Genom kunskaper om hur det Àr att bryta könsmönster pÄ en segregerad arbetsmarknad samt hur man upplever sin plats i yrket hoppas vi att studien kan bidra till att fler fÄr chansen att bryta ett traditionellt könsmönster pÄ arbetsmarknaden. Vi har anvÀnt oss av teorier och forskning som beskriver ett könssocialiserat samhÀlle, en könssegregerad arbetsmarknad med könsmÀrkningsprocesser dÀr mannen utgör norm.