UndersysselsÀttning eller ofrivillig deltidsarbetslöshet Àr vanligt förekommande pÄ arbetsmarknaden i Sverige idag. Liksom deltidsarbete domineras Àven ofrivillig deltidsarbetslöshet av kvinnor. Men Àven mÀn Àr bÄde deltidssysselsatta och ofrivilligt deltidsarbetslösa. Syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka grupper som Àr ofrivilligt deltidsarbetslösa samt hur fenomenet pÄverkas av arbetslöshetsersÀttningen. Data som anvÀnds i uppsatsen Àr frÄn Statistiska centralbyrÄns arbetskraftsundersökningar samt statistik frÄn Arbetsmarknadsverket.

Att personer kan fÄ studie- och yrkesvÀgledning i skolan vet de flesta, men var vÀnder sig vuxna som redan har ett arbete? Syftet var att undersöka vad personer, som varit anstÀllda pÄ samma arbetsplats i minst 15 Är, som har eller haft en önskan om förÀndring, kÀnner till om vuxenvÀgledning. Att intervjupersonerna skulle haft denna lÄnga anstÀllningstid pÄ samma arbetsplats var för att vi ville undersöka om de var arbetsplats- eller yrkesinlÄsta eller ?stannare? pÄ arbetsmarknaden men ocksÄ för att sÀkerstÀlla att de haft tankar pÄ att förÀndra sin arbetssituation men inte genomfört nÄgon förÀndring. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar och genom kvalitativa intervjuer tar vi del av varför de stannade kvar, vilka upplevelser de hade av vuxenvÀgledning, vad de skulle behöva stöd i, var och pÄ vilket sÀtt de tycker att vuxenvÀgledning ska bedrivas. Resultatet redovisas utifrÄn tre teman som bygger pÄ vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar.

Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.

Vi har i arbetet med denna uppsats studerat hur och i vilken utstrÀckning före detta studenter frÄn Södertörns högskolas fyra journalistprogram etablerar sig pÄ den journalistiska arbetsmarknaden.  Med hjÀlp av en enkÀt har vi intervjuat 149 personer tvÄ respektive fem Är efter att de avslutat sina studier. Snarlika undersökningar har genomförts vid tre tidigare tillfÀllen, och vi har Àven kunnat anvÀnda resultaten av dessa i vÄr analys. Vi har undersökt mÄnga olika faktorer, till exempel vilket program respondenterna gÄtt, hur gamla de Àr, och i fall de studerat nÄgot annat utöver journalistik. Vi har ocksÄ stÀllt frÄgor om vilka kompetenser respondenterna sjÀlva upplever sig ha nytta av i sitt journalistiska arbete, och huruvida de önskar att utbildningen hade innehÄllit mer eller mindre undervisning inom dessa omrÄden. Vi har Àven studerat vilka elever som etablerar sig inom de till journalistik nÀrliggande branscherna PR och kommunikation.Vi har kunnat konstatera ett antal olika samband.

Syfte: Studiens syfte Àr att granska hur en organisation kan Àndra attityden hos Ähörare genom effektiv marknadskommunikation.Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi i form av en fallstudie med en induktiv forskningsansats. Intervjuer, enkÀter och deltagande observationer anvÀndes som metod i undersökningen. EnkÀterna besvarades av 107 personer och intervjuerna utfördes med fyra anstÀllda pÄ LO-distriktet i Stockholms lÀn som bestod av ett subjektivt urval. De anstÀllda som intervjuades valdes p.g.a. att de arbetar aktivt med marknadskommunikation för LO-regionen i Stockholm.

I början av Ärhundradet arbetade mÄnga under ett uppdragsliknande förhÄllande för att i efterkrigstiden förÀndras till att den form de flesta arbetade i och strÀvade efter var en anstÀllning. Hela den arbetsrÀttsliga lagstiftningen bygger pÄ att skydda de anstÀllda och utgÄr ifrÄn att alla har en tillsvidare anstÀllning. Arbetsmarknaden har de senaste Ärtiondena förÀndrats drastiskt. En faktor som bidragit till denna förÀndring Àr till exempel den tekniska utvecklingen. Andra faktorer Àr att fler vÄgar ta steget att starta ett eget företag medans andra vill ha flera anstÀllningar för att fÄ omvÀxling i arbetet.

Den svenska arbetsmarknaden Àr könssegregerad. PÄ arbetsmarknaden utgör kvinnor med utbildning frÄn social omsorg alternativt socionomutbildning 85 procent av arbetsdeltagarna. Detta Àr bakgrunden till studiens syfte som Àr att undersöka vad som pÄverkat studenternas yrkesval och vilka förestÀllningar som förekommer om yrket. Vidare Àr syftet att undersöka om det finns likheter och skillnader i mÀnnens och kvinnornas tankar och upplevelser om yrkesvalet. En kvalitativ metod har tillÀmpats i undersökningen.

Den Svenska modellen har gÄtt frÄn en omfattande lagregleringsreform pÄ 70-talet, till ett stadigt tillstÄnd dÀr bland annat rÀttigheter sÄ som förenings- och förhandlingsrÀtt, rÀtten till information samt fredsplikt skyddas genom kollektivavtal.Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebÀr att staten har överfört beslutsmakt till unionen och dess institutioner, vilket gör att unionen har en överstatlig karaktÀr dÀr unionsrÀtten gÄr före nationell rÀtt vid en konfliktsituation.Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har den Svenska modellen och framför allt kollektivavtalens stÀllning fÄtt en annan betydelse. En av orsaken till detta att de svenska kollektivavtalen inte uppfyller unionens krav vid implementering av direktiv, dÄ direktiven skall omfatta alla arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalen i Sverige binder endast de parter som avtalet Àr slutet mellan. DÄ kollektivavtalen inte kan anvÀndas som ett implementeringsinstrument mÄste Sverige implementera direktiv frÄn unionen genom lagstiftning, som dÄ inbegriper alla parter pÄ arbetsmarknaden. Det medför en ökad lagstiftningsprocess, som innebÀr att beslutsbefogenheterna tas frÄn arbetsmarknadsparterna och ges till staten.Inom mÄnga lÀnder i Europa anvÀnds sÄ kallade allmÀngiltiga kollektivavtal.

AbstractTitel: Diskriminering och rekrytering - En studie om rekryteringsföretagens legitimitetsbalansering.Författare: Marlene NordlanderHandledare: Bengt-Åke GustafssonKurs: Sociologi 41-60 poĂ€ng, ht 2006, VĂ€xjö Universitet.Invandrare har det svĂ„rt att finna arbete pĂ„ den svenska arbetsmarknaden. Det finns dock sektorer pĂ„ den svenska arbetsmarknaden dĂ€r invandrare Ă€r överrepresenterade; en av dessa sektorer Ă€r bemanningsbranschen (Andersson & Wadensjö, 2004:231). Jag fann det dĂ€rför intressant att undersöka hur rekryteringsföretag hanterar diskrimineringsproblematiken och om sĂ€ttet de vĂ€ljer att hantera problemet pĂ„verkar legitimiteten, vilket ocksĂ„ Ă€r studiens syfte. Uppsatsens huvudsakliga frĂ„gestĂ€llning lyder: Hur hanterar rekryteringsföretag diskrimineringsproblemet och hur pĂ„verkar detta rekryteringsföretagens legitimitetsstrĂ€van?Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod dĂ€r intervjuer har stĂ„tt för den största delen av informationsinhĂ€mtningen.

Intresset för svensk handboll Àr just nu enormt efter stora framgÄngar för landslagsverksamheten pÄ internationell nivÄ. De idrottsliga resultaten har bidragit till en positiv ekonomisk utveckling och medfört att förutsÀttningarna för handbollens verksamhet har förÀndrats Àven ur ett juridiskt perspektiv dÄ utövande pÄ elitnivÄ stÀller höga krav pÄ prestation och engagemang. Förevarande uppsats undersöker vad utvecklingen innebÀr för svenska handbollsspelares arbetsrÀttsliga stÀllning, vilka rÀttigheter som kan aktualiseras för spelarna och vad det kan fÄ för konsekvenser för klubbarna. Sammantaget visar utredningen att handboll pÄ elitnivÄ utgör arbete i ett juridiskt avseende och att elithandbollspelare Àr arbetstagare i arbetsrÀttslig mening. Det innebÀr att klubbarna Àr spelarnas arbetsgivare och att de arbetsrÀttsliga lagarna skall tillÀmpas pÄ parternas anstÀllningsförhÄllande.

Det Àr idag en stor andel individer som vÀljer att lÀsa vidare efter gymnasiet. Ofta krÀvs det attstudenten satsar bÄde tid och pengar. MÄnga som vÀljer att lÀsa vidare gör detta för att fÄtillgÄng till en allt mer kvalificerad arbetsmarknad. Denna studie avser att undersöka hurövergÄngen frÄn akademiska utbildningar till arbetsmarknaden ser ut. För att kunna studera?övergÄngen? kommer denna studie att undersöka vad som krÀvs av tidigare studenter nÀr dekommer ut pÄ arbetsmarknaden, om de fÄtt de rÀtta förkunskaperna samt om de valt att göranÄgot extra sÄ som volontÀrarbeten, föreningsaktiviteter eller dylikt under sin studietid.Studien syftar Àven till att studera om det föreligger nÄgra skillnader eller likheter mellan enteknisk samt en samhÀllsvetenskaplig utbildning.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrÄn en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anstÀlla personen i frÄga. De oberoende variablerna var etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller kvinna) och visades av namnet pÄ den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering Àgde rum..

Bakgrund Inom de nÀrmsta tio till femton Ären kommer den stora gruppen av 40- och tidiga 50-talister att gÄ i pension. Detta kommer att resultera i en brist pÄ arbetstagare och en generationsskiftning pÄ arbetsmarknaden. Att en ny generation Àr pÄ vÀg in pÄ arbetsmarknaden, kan innebÀra nya krav pÄ arbetsgivaren. Detta medför att företag mÄste fundera över hur de ska bli mer attraktiva. De nya arbetstagarna mÄste motiveras till att stanna kvar i företaget, sÄ Àven de befintliga.

Denna uppsats behandlar hur arbetsgivare och fackföreningar agerar vid uppsÀgningar av tjÀnstemÀn inom den privata sektorn. Syfte Àr att visa pÄ vilka sÀtt man som arbetsgivare kan göra avsteg ifrÄn turordningsregeln, ?sist in först ut?, samt att klargöra hur arbetsmarknadens parter stÀller sig till den tillÀmpning av turordningsreglerna som finns idag.I avsnittet om teoretisk utgÄngspunkt redogörs för de lagar och avtal som den svenska arbetsmarknadens parter har att förhÄlla sig till, vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist. FrÀmst gÀller det Lagen om anstÀllningsskydd och dess 22§, dÀr reglerna kring turordningen finns. I avsnittet teori redogörs för arbetsmarknadens parter och deras förutsÀttningar, samt hur det Àr möjligt att kategorisera arbetsmarknadens spelregler utifrÄn begreppet industriella relationer.Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning och insamlandet av data har skett dels genom intervjuer med parter pÄ arbetsmarknaden och dels genom analyser av domar frÄn arbetsdomstolen.I resultatredovisningen och analysen framkommer att det finns fem sÀtt att göra undantag frÄn turordningsregeln sist in först ut.

Studiens syfte handlade om att ge en ökad insikt i hur livssituationen ser ut för ungdomar som genomgÄtt gymnasiesÀrskolans nationella program, speciellt med avseende pÄ arbete/sysselsÀttning och deras möjligheter pÄ arbetsmarknaden. FrÄgestÀllningar som aktualiserats Àr: Hur ser professionella yrkesföretrÀdare pÄ de ungas situation och möjligheter till arbete/sysselsÀttning? Hur ser de unga sjÀlva pÄ sin situation och sina möjligheter? Vilket stöd och insats Àr betydelsefullt för de ungas möjligheter till upplevelse av delaktighet i arbete och samhÀlle? Vi har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ ansats dÀr vi anvÀnt oss av intervjuer och genom detta fick vi möjlighet att möta mÀnniskor som önskar finna en meningsfull plats i samhÀlls och arbetslivet. Studien bygger pÄ fyra intervjuer med olika berörda yrkesföretrÀdare samt fyra intervjuer med unga vuxna vilka har en sÀrskolebakgrund. FrÄn intervjuerna har de viktigaste aspekterna kring de ungas förutsÀttningar, möjligheter och det önskvÀrda stöd som behövs lyfts ur och analyserats.