Kvalitet i sĂ€rskolan handlar enligt Skolverket (2001a) om de mĂ„l som formulerats för elevernas undervisning. Syftet med denna studie var att undersöka hur lĂ€rare arbetar med bedömning av elevers kunskapsutveckling i trĂ€ningsskolan. Hur genomförs den pedagogiska kartlĂ€ggningen och dokumentationen? Vilka bedömningsredskap anvĂ€nder lĂ€rarna? Är mĂ„len i de individuella utvecklingsplanerna (IUP) tydligt kopplade till kursplanen? Kvalitativa intervjuer genomfördes pĂ„ tvĂ„ trĂ€ningsskolor i en kommun i mellersta Sverige. De intervjuade Ă€r nio klasslĂ€rare som ansvarar för bedömning av elevers kunskapsutveckling i trĂ€ningsskolan.

Examensarbetet har utfo?rts i samarbete med fo?retaget LVI (Low Vision International) som tillverkar elektroniska hja?lpmedel fo?r synskadade. LVI utva?rderar vid ja?mna mellanrum nya LCD-bildska?rmar fo?r deras produkter. LVI beho?ver metoder samt utrustning fo?r att ma?ta bildska?rmars responstid och latens.

Titel: Är lĂ€rarna dagens hycklare?Kurs: Medie- & kommunikationsvetenskap C-kursFörfattare: Karl Jakobsson & Mattias LindgrenHandledare: Jan StridTermin: VT07Syfte: Att undersöka lĂ€rarnas attityd och förhĂ„llningssĂ€tt till upphovsrĂ€ttenMetod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Respondentintervjuer av fyra yrkesverksamma lĂ€rareHuvudresultat:LĂ€rarna anvĂ€nder sig av en mĂ€ngd olika material. Bortsett frĂ„n kursböcker Ă€r det vanligt att artiklar och tidskrifter brukas frekvent i undervisningen. I övrigt anvĂ€nds Ă€ven film, overheadblad, bilder och fotografier.Om lĂ€rarna följer upphovsrĂ€ttslagen eller inte, beror bĂ„de pĂ„ kunskapsnivĂ„ och pĂ„ resurser.Det finns lĂ€rare som pĂ„ grund av stor okunskap bryter mot lagstiftningen ideligen, samtidigt som det finns lĂ€rare som Ă€r medvetna om lagstiftningen men som vĂ€ljer att stundtals bryta mot lagstiftningen för att tillgodose eleverna.De flesta lĂ€rarna Ă€r dock nöjda med upphovsrĂ€ttslagen trots att de saknar ingĂ„ende kunskaper om den. LĂ€rarna lyfter fram den ekonomiska faktorn som en större kĂ€pp i hjulen nĂ€r det gĂ€ller begrĂ€nsningar i deras yrkesroll.

Ett stort antal studier har gjorts dÀr man konstaterat och ringat in svÄrigheter med att som elev förstÄ undervisning i genetik, och att som lÀrare bedriva densamma. Denna studie har jÀmfört tvÄ grupper av elever som bÄda lÀst kursen genetik & mikrobiologi pÄ Naturbruksprogrammet inriktning djurvÄrd. Med den ena gruppen (1) bedrevs undervisningen pÄ sedvanligt sÀtt enligt skolans traditionella stoffordning och undervisningsmetoder. Med den andra gruppen (2) förÀndrades undervisningen genom att ett antal nya kursinslag skapades. Stoffordningen var dock i stort densamma mellan grupperna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka gymnasielÀrares instÀllning till grammatikundervisning. Metoderna som anvÀndes var fem kvalitativa intervjuer samt en liten enkÀtundersökning. Resultatet visar att lÀrarna tycker att sprÄkriktighet Àr viktigare Àn grammatik i undervisningen. Samtliga ser grammatiken som ett redskap för att förbÀttra sprÄket men ingen av dem vet hur de ska motivera sina elever till att lÀra sig den. LÀrarnas Äsikter skiljer sig Ät gÀllande elevernas bristande kunskaper inom grammatik nÀr de kommer frÄn högstadiet.

Det övergripande syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrares arbete med lÀsförstÄelse hos elever med autism kan fungera och stÀlla det i relation till litteratur och forskning. I litteraturöversikten beskrivs hur aktuell forskning ser pÄ arbetssÀtt, svÄrigheter och hjÀlpmedel samt olika perspektiv pÄ det komplexa och svÄrdefinierade begreppet lÀsförstÄelse. För att kartlÀgga hur arbetande pedagoger ser pÄ sin egen situation ingÄr i studien intervjuer med fyra lÀrare som Àr anstÀllda i klasser med inriktning pÄ elever med diagnosen autism. Intervjuerna ligger till grund för att besvara arbetets tvÄ frÄgestÀllningar; Hur arbetar de studerade lÀrarna med lÀsförstÄelse hos elever med autism? och Hur förhÄller sig arbetssÀtten till det forskningen sÀger om autism och lÀsförstÄelse?.

Mitt syfte med detta arbete Àr att förklara vad avslappning Àr och hur det kan anvÀndas i undervisningen.Jag har inriktat mig pÄ följande problemformuleringar: Hur arbetar lÀrare med avslappning i skolan med barn? Hur reagerar barn pÄ avslappningstrÀningen? Vilka problem kan uppstÄ kring avslappningstrÀningen? För att fÄ svar pÄ mina problemformuleringar har jag lÀst litteratur om avslappning och intervjuat tvÄ personer som arbetar med avslappning och barn. Resultatet Àr en sammanfattning av de intervjuer jag genomfört. LÀrarna arbetar mycket till musik. Barnen gÄr in i en annan vÀrld och skapar bilder, spÀnner och slappnar av musklerna och tÀnker positiva saker om sig sjÀlv.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet pÄverkar valet av lÀsinlÀrningsmetod. Vilka skillnader kan man se mellan mer erfarna lÀrarna och nyutbildade? Vi ville Àven undersöka vilka övriga komponenter det Àr som pÄverkar undervisningen i lÀsinlÀrning.Metoden för vÄr undersökning har varit kvalitativa intervjuer. VÄr mÄlgrupp var lÀrare som arbetat mindre Àn 5 Är och lÀrare som arbetat mer Àn 30 Är.Resultatet pekar pÄ att de erfarna lÀrarnas utbildning fortfarande spelar en stor roll i lÀsundervisningen. För de mindre erfarna Àr skolans undervisningsmetoder den enskilt största faktorn nÀr man vÀljer metod.

Platsmarknadsföring Àr ett vÀxande fenomen internationellt och i Sverige, dÄ det pÄstÄs att ?stÀder tÀvlar mot andra stÀder? om besöksnÀringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika vÀrden, genom att paketera och ?sÀlja? in staden, har blivit mer av en regel Àn ett undantag, dÀr man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?MÄnga kritiska forskare menar att risken Àr att befolkningen i staden inte kÀnner igen bilden av sin stad och dÄ kÀnner sig Äsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar dÄ sin styrka. DÀrför blir ocksÄ intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumÀrke °Karlstad med tillhörande platsvarumÀrkesmaterial.

Syftet med föreliggande studie Àr att belysa bÄde pedagogers och elevers tal kring höglÀsningen i undervisningen i en Ärskurs 2. Detta gör vi genom att undersöka pedagogiska metoder kring höglÀsning i undervisningen och pedagogernas uppfattning om höglÀsningens effekter. Arbetet grundar sig pÄ ett sociokulturellt perspektiv och genomsyras av psykologen Vygotskijs tankar om lÀrande. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka metoder kan anvÀndas kring höglÀsning i undervisningen?, Vilka effekter anser pedagogerna att höglÀsningen kan ha? samt Hur upplever eleverna höglÀsningen och arbetet kring denna? Undersökningen baseras pÄ intervjuer med en klasslÀrare och en fritidspedagog i den aktuella klassen för att kunna belysa hur deras tal om effekterna av de metoder som anvÀnds under arbetet med höglÀsningen.

Landskapsarkitekturen kommuniceras idag i de flesta fall med hjĂ€lp av bilder. Bilden Ă€r ett oexakt kommunikationsmedel dĂ„ den tolkas utifrĂ„n personliga erfarenheter. Detta innebĂ€r att kommunikationen av landskapsarkitektur Ă€r uppbyggd av personliga tolkningar. Uppsatsens syfte Ă€r att uppnĂ„ en djupare förstĂ„else för hur landskapsarkitekturen pĂ„verkas av att anvĂ€nda bilden som medel för kommunikation. Detta uppnĂ„s genom att i en litteraturstudie undersöks de konsekvenser som följer dĂ„ landskapsarkitektur kommuniceras med hjĂ€lp av bilder. Litteraturstudien har visat att landskapsarkitekten Ă€r verksam i en vĂ€rld som Ă€r uppbyggd av representationer. Ända frĂ„n det att vi fĂ„r ett uppdrag till att det Ă€r fĂ€rdigstĂ€llt sĂ„ kommunicerar, diskuterar och arbetar vi oss fram med hjĂ€lp av representationer. Representationer Ă€r att betrakta som tolkningar och utelĂ€mnar dĂ€rmed alltid information, men de hjĂ€lper oss ocksĂ„ att förstĂ„ komplexa sammanhang. Landskapsarkitekturen rymmer subjektiva och objektiva vĂ€rden, de subjektiva vĂ€rdena Ă€r de vi har svĂ„rt att sĂ€tta ord pĂ„ medan de objektiva för oss Ă€r lĂ€ttare att kommunicera.

Jag intresserar mig i stort för berÀttande av olika slag och vems berÀttande som fÄr ta plats. En del berÀttelser omvÀrderar vÄr förstÄelse av vÀrlden, medan andra förstÀrker den förstÄelse och ordning som redan finns. Mediers bilder spelar en roll dÄ de kan ses som förebilder som vi förhÄller oss till nÀr vi skapar vÄra Äsikter och vÀrderingar. I mitt examensarbete har jag undersökt serien Klass 9A som har visats pÄ SVT under vÄren. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för vilka bilder av lÀrare som visas i media.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka bilder av mÀn och maskulinitet barn möter i bilderböcker. Detta har undersökts genom en analys av 11 utvalda bilderböcker. Bilderböckerna har valts ut via ett urval dÀr kriterierna har varit att böckerna skulle vara vÀllÀsta av barn samt att dÀr skulle finnas med vuxna mÀn/manskaraktÀrer. Studien utgÄr frÄn ett poststrukturalistiskt synsÀtt, med fokus pÄ genusteorier och kritisk mansforskning. Resultatet visar att mÀnnen i böckerna har fÄtt ett flertal olika positioner och bÀr pÄ en mÀngd olika egenskaper. Vissa gemensamma mönster har funnits att hitta. MÄnga av mÀnnen har portrÀtterats pÄ ett stereotypiskt manligt vis, med ett fysiskt och utÄtagerande uttryck med mycket aggressivitet.

Syftet med studien Àr att undersöka genus inverkan pÄ undervisningen i skolÀmnet idrott och hÀlsa. Fokus har legat pÄ att genom kvalitativa intervjuer med sju behöriga gymnasielÀrare fÄ insikt i hur de tÀnker och resonerar kring könsmönster och villkor kopplade till dessa, samt deras strategier för att lösa eventuella problem som uppstÄr i relation till detta. Teorin som denna studie vilar pÄ Àr dels en genusteori och dels en jÀmstÀlldhetsteori. Resultatet i studien visar att lÀrarna tydligt kunde urskilja könsmönster bland eleverna, dÄ de uppfattade killar som mer dominanta i Àmnet och tjejer som mer restriktiva generellt sett. De ansÄg dock inte att Àmnesplanen eller undervisningens utformning gynnade nÄgot av könen i större bemÀrkelse utan att det snarare har att göra med klassamansÀttningar och individernas personligheter.

Syftet med denna utredning var att vÀlja ut och utveckla kommunikationsövningar under det första stadiet av en gestaltningsprocess mellan landskapsarkitekt och brukare. Genom att undersöka olika metoder/övningar sÄsom att svara pÄ en enkÀt och att se pÄ bilder framkom det att övningarnas styrka lÄg i att de var flera och kombinerades pÄ olika sÀtt.