Att skönlitteratur Àr en viktig del av mÀnniskors liv och utveckling, det tycks det rÄda stor enighet om, Àven om Äsikterna kan gÄ isÀr gÀllande vilken typ av litterÀra verk som bör lÀsas. Men, vad Àr det dÄ, mer exatkt, som vi förvÀntas lÀra oss genom att lÀsa skönlitteratur? Syftet med föreliggande examensarbete Àr dels att studera varför skönlitteratur skall ingÄ i svenskundervisningen pÄ gymnasiet, dels att undersöka hur verksamma lÀrare upplever sin egen kompetens rörande anvÀndning av skönlitterÀra verk i undervisningen. Undersökningen grundas pÄ rÄdande forskning kring skönlitteraturens potential som kunskapskÀlla samt pÄ en empirisk studie av nio svensklÀrares syn pÄ skönlitteraturens plats i undervisningen och hur de upplever sin egen kompetens gÀllande arbete med skönlitteratur. I anknytning till detta kommer Àven styrdokument för bÄde gymnasieskolan och lÀrarutbildningen att granskas för att se vilken betydelse skönlitteraturen ges i dessa dokument..

Syftet med denna uppsats var att genom en genusvetenskaplig och socialkonstruktivistisk ansats undersöka hur kvinnor framstÀlls i de svenska hÄrdrocksmagasinen Close-Up Magazine och Sweden Rock Magazine. DÄ majoriteten av den genusrelaterade medieforskningen har intresserat sig för reklam- och modebilder finns en kunskapslucka kring hur kvinnor framstÀlls i bilder inom genrer vid sidan av dessa.Denna studie avsÄg att genom semiotisk textanalys undersöka bilder i dessa magasin, för att identifiera de kvinnliga stereotyperna i dem och sedan jÀmföra dessa med etablerade stereotyper som tidigare forskning pÄvisat. Sammanlagt analyserades 28 bilder i 15 magasin frÄn 2013 utifrÄn feministisk blickteori och Goffmans teori om könsframstÀllning.Tre tydliga kvinnliga stereotyper framtrÀdde i resultatet. Dessa benÀmnde vi som Den hÄrda, Den medkÀnnande och Den objektifierade. De tvÄ sistnÀmnda Àr vÀl kÀnda sedan innan inom forskningssammanhang medan Den hÄrda kvinnan, som bland annat uppvisar tecken pÄ aggressivitet, avsky och överlÀgsenhet, inte pÄtrÀffats i liknande studier innan.

Friluftsliv Àr ingen specifik aktivitet, snarare handlar det om upplevelser som olika utemiljöer erbjuder. Dem olika upplevelserna erbjuder en möjlighet för lÀrande att uppstÄ, utifrÄn individens egna villkor. Ett individuellt lÀrande Àr precis det gymnasi- esÀrskolan skall skapa för sina elever, en individanpassad utbildning utifrÄn indivi- dens egna förutsÀttningar. Syftet med denna studie Àr att belysa synen pÄ momen- tet friluftsliv inom idrott och hÀlsa undervisningen för gymnasiesÀrskolan. Semi- strukturerade intervjuer genomfördes med tre pedagoger samt gruppintervjuer med en elevgrupp dÀr datamaterialet analyseras via innehÄllsanalys.

Pensionen berör oss alla! DÀrför har syftet med mitt examensarbete varit att skapa en lÀttillgÀnglig broschyr som ökar förstÄelsen av hur pensionssystemet fungerar. Den hÀr rapporten redogör för hur jag gick till vÀga nÀr jag arbetade fram broschyren SÄ funkar det ? din Älderspension. Broschyren Àr ett informationsmaterial bestÄende av bearbetad text med visuella förstÀrkningar.NÀstan allt informationsmaterial bestÄr av text, ibland tillsammans med bilder. Alla mÀnniskor lÀser inte text automatiskt och utan anstrÀngning.

Skolverket har instiftat ett antal IT-inriktade kurser för gymnasieskolan, men olika teorier beskriver att denna traditionella undervisning Àr lÄngt ifrÄn pedagogiskt fullÀndad. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur IT-undervisningen i dagens gymnasieskola Àr upplagd och om lÀrarna upplever nÄgra problemsituationer i undervisningen. Genom att intervjua sex gymnasielÀrare i en medelstor svensk stad har undervisningsmetoder och problemsituationer kartlagts. TvÄ lÀrare anvÀnder sig av genomgÄngsfas och dÀrefter uppgiftsfas, en lÀrare anvÀnder PBL som undervisningsmetod, en lÀrare vÀljer att slÄ ihop genomgÄngsfas och uppgiftsfas och slutligen vÀljer tvÄ lÀrare att undervisa med hjÀlp av ett interaktivt inlÀrningsprogram (I-point). NÀr det gÀller hjÀlpmedel i undervisningen anvÀnder samtliga lÀrare sig av projektor kopplad till dator för att visa genomgÄngar pÄ projektorduk.

Syftet med vÄr studie var att undersöka nÄgra pedagogers tankar och erfarenheter kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) i klassrumsundervisningen. Vi ville ta reda pÄ pedagogernas syfte med IKT-arbetet i undervisningen, hur pedagogerna arbetar med IKT för att frÀmja elevernas lÀrande samt vilka pÄverkansfaktorer pÄ IKT-anvÀndningen pedagogerna beskriver. Enligt vÄra tidigare erfarenheter anvÀnds inte datorn i sÄ stor utstrÀckning i tidigare Ären, dÀrför var det av stort intresse för oss att fÄ en förstÄelse för tidigarelÀrares pedagogiska synsÀtt kring IKT i undervisningen. Metoden som anvÀndes bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att samla in data. Respondenterna bestod av tre klasslÀrare i Är 1-3, en speciallÀrare tillika IT-resurs samt tvÄ rektorer.

I denna studie intervjuas mÀnniskor som Àr verksamma inom undervisning om hÄllbar utveckling i Malmö. VÄrt syfte med undersökningen Àr att studera LÀrande för hÄllbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010. Denna plan Àr ett medel för hur hÄllbar utveckling skall efterstrÀvas inom bÄde det formella men Àven informella verksamheten. Fördelar med Verksamhetsplan 2010 Àr att den skapar möjligheter att prova nya metoder och alternativ i undervisningen. Syftet Àr att öka elevers kunskap om hÄllbar utveckling samt förbÀttra undervisningen av den i skolan.

Syftet med detta arbete har varit att belysa i vilken mÄn deliberativa samtal eller deliberativa inslag förekommer i undervisningen och om det i sÄ fall kan vara en vÀg att lösa skolans dubbla uppdrag avseende kunskaps- och demokratiuppdraget. Fallstudien har genomförts vid en gymnasieskola, dÀr ett arbetslag frÄn industriprogrammet och ett frÄn samhÀllsprogrammet har medverkat i dels en öppen enkÀt, dels i en fokusgruppsdiskussion. Studien visar att deliberativa samtal och deliberativa inslag förkommer i varierande grad i undervisningen, vilket ger underlag för att dra vissa slutsatser. Resultatet visar övervÀgande positiva effekter genom elevernas ökade engagemang, ett förbÀttrat klassrumsklimat, en ökad kvalité pÄ undervisningen, elevernas positiva personliga utveckling samt underlÀttandet för utveckling av en demokratisk kompetens. SvÄrigheter som kan identifieras med arbetssÀttet Àr elevers bristande sprÄkkompetens, elever utan samtals och diskussionstradition, tidsbrist och avsaknaden av metoden genom hela skoltiden..

I jÀmförelsen mellan förslagets samt kyrkohandbokens nattvardsböner har flera olika typer av Gudsbilder framkommit. Undersökningsresultaten har visat pÄ maskulina, feminina samt könsneutrala Gudsbilder. De maskulina Gudbilderna innefattar dels bilder som bygger pÄ en maskulin metafor som Herre eller Fader och dels bilder som har grammatiskt maskulin form t ex evige. Dessa Gudsbilder Àr otvetydigt maskulina. Det förekommer Àven tvetydigt maskulina Gudsbilder d v s bilder dÀr maskuliniteten kan diskuteras.

   I internationella tester sÄsom TIMSS och liknande kan man se en nerÄtgÄende trend i resultaten frÄn de svenska eleverna. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i sin undervisning arbetar för att hjÀlpa elever med matematiksvÄrigheter. För att ta reda pÄ det har jag intervjuat lÀrare i Ärskurs ett och tvÄ. Mitt resultat visar att det viktigaste arbetet inte handlar om att hjÀlpa enskilda individer utan om att förÀndra undervisningen för alla elever. Undervisningen behöver bli mindre lÀroboksbaserad och innehÄlla mer inslag av konkretisering, diskussioner och samarbete elever emellan.

Abstract Titel: ?Det Àr roligt med matte, för dÄ fÄr vi jobba mycket? - En studie om lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt i undervisningen. Författare Anna Johansson & Anneli Nilsson Johansson, A & Nilsson, A (2006). ?Det Àr roligt med matte, för dÄ fÄr vi jobba mycket? Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Under vÄr lÀrarutbildning pÄ Malmö högskola har vi fÄtt uppleva olika typer av tillvÀgagÄngssÀtt för vÄr inlÀrning av kunskap. Det finns mÄnga olika pedagoger och forskare som var och en har sin uppfattning om hur undervisningen i skolan bör genomföras.

Previous research has shown that children with multiple disabilities have been able to learn to make choices. Practising choice making is a good way to introduce an intervention using Alternative and Augmentative Communication (AAC). Choice making with objects should then be trainded before choice making with pictures. The present study is a single subject experimental design and was accomplished at a center for children with disabilities in Tanzania during 12 weeks. The primary purpose was to examine if the number of choices made by two boys with cerebral palsy increased after communicationintervention with objects and pictures.

Bakgrund: Enligt Skolverkets rapport LÀromedlens roll i undervisningen (2006) anvÀnder lÀrare i grundskolan lÀromedel, ofta en lÀrobok, som huvudsakliga utgÄngspunkt i planeringen av undervisningen, men Àven som verktyg i sjÀlva undervisningen. I samma rapport framgÄr att lÀrare ofta anser att om de bara följer en lÀrobok sÀkerstÀller det att undervisningen följer lÀro- och kursplaner. Att lÀroböcker ges en sÄpass hög legitimitet av lÀrare skapar intresse av att undersöka om det Àr lÀmpligt. Enligt Thomas Englund (2005) skapas lÀroplaner i en politisk kamp mellan olika ideologier och slutresultatet kan klassas som ideologiskt. Det Àr dÀrmed av intresse att bedriva forskning inom omrÄdet och göra en jÀmförande ideologisk analys av Lgr 11 och lÀroböcker.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra ideologin sÄ som den uttrycks i SamhÀlle i dag 9 (2013) med ideologin sÄ som den uttrycks i Lgr 11.Metod: UtifrÄn Ball & Daggers (2011) ideologidefinition och med hjÀlp av centrala begrepp sÄ som demokrati och mÄngkultur och med stöd i tidigare forskning genomförs en kvalitativ textanalys dels av grundskolans viktigaste styrdokument, samt SamhÀlle i dag 9 Fokus (2013)Resultat: Analysen visar att lÀroboken pÄ mÄnga punkter följer den ideologi som uttrycks i Lgr 11 men Àven avviker frÄn den vid ett flertal punkter.

Syfte: I vÄra svenska tidningar har bilderna fÄtt ta mer och mer plats och fÄr dÀrmed större möjlighet att pÄverka lÀsaren med egna tolkningar av bilden. Det har lett till en debatt kring hur bilder anvÀnds för att gestalta vÄra politiker pÄ nyhetsplats. En grupp journalister som kallar sig Den allierade journalisten uppmÀrksammade att det, enligt dem, fanns en skillnad i hur Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt portrÀtterades i bild under valspurten 2010. Senare redovisade journalistprofessor Kent Asp att vissa tidningar varit extra hÄrda i sin bevakning av Mona Sahlin i nyhetstexter. Med anledning av detta finner vi det intressant att undersöka och analysera  tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens bilder av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt de sista veckorna innan valet 2010.

I dagens samhÀlle har vi som lÀrare mÄnga olika kulturer att ta hÀnsyn till. Elever med annat modersmÄl Àn svenska Àr en vÀxande grupp. Dagens skola Àr en multikulturell mötesplats som ska garantera en likvÀrdig utbildning för alla elever, enligt Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2006). Syftet med studien Àr att undersöka hur de ordinarie klasslÀrarna ser pÄ betydelsen av elevernas modersmÄl och i hur stor utstrÀckning det ges utrymme till elevernas modersmÄl i den ordinarie undervisningen. Litteraturen tar upp olika faktorer som Àr betydelsefulla för elever med annat modersmÄl Àn svenska, samt vad styrdokument rÄder oss till.