Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur ett antal pedagoger pÄ olika Tragetoninspirerade skolor resonerar kring sitt arbetssÀtt vid datorn i elevernas skriv- och lÀsinlÀrning samt hur pedagogerna vÀrderar samarbetet som metod vid elevers textproduktion. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. FrÄgorna har berört datorn i undervisningen, samspelets betydelse vid datorn, skrivundervisning vid datorn respektive handskrivning, pedagogernas upplevelser kring elevernas skriv- och lÀsfÀrdigheter samt pedagogernas roll i undervisningen. Av resultatet framgÄr det att pedagogerna ser positivt pÄ metoden, Skriva sig till lÀsning. Det finns flera fördelar med datorn i elevernas skriv- och lÀsinlÀrning, exempelvis kan eleverna koncentrera sig mer pÄ innehÄllet och sprÄket i berÀttelserna Àn att forma bokstÀver för hand.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lÀrarna i idrott och hÀlsa definierar hÀlsa samt hur de arbetar med hÀlsoaspekten i undervisningen. Vi valde att göra undersökningen pÄ grund av att ohÀlsa Àr ett stort samhÀllsproblem. Samt att lÀrarna i idrott och hÀlsa har chansen att nÄ ut till alla Sveriges ungdomar. Vi anser att hÀlsoaspekten Àr viktig i vÄr framtida yrkesroll och vi vill dÀrmed lyfta fram och synliggöra hÀlsans roll i undervisningen.I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod. DÀr vi gjorde semistrukturerade intervjuer med sex gymnasielÀrare i idrott och hÀlsa.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare verksamma i Är 1 till 5 anvÀnder sig av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen. Vi vill ta reda pÄ deras avsikter med datoranvÀndningen och om de kan se nÄgra fördelar respektive nackdelar med IKT. Studien tar upp de satsningar som har gjorts pÄ IKT i skolan frÄn 1970-talet fram till idag, samt hur anvÀndandet har sett ut i skolor bÄde nationellt och internationellt. Studien har en sociokulturell teoretisk utgÄngspunkt dÀr vi valt att fokusera pÄ Vygotskijs teori.Studien Àr av kvalitativ art och vi har anvÀnt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat fem lÀrare som Àr verksamma pÄ fyra olika skolor och som arbetar i skolÄr 1-5.Studien visar hur fem lÀrare anvÀnder sig av IKT i undervisningen och orsaker till varför, samt hur de skulle vilja arbeta.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lÀrare planerar för, iscensÀtter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. UtifrÄn studiens ansats vÀljs tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lÀrsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. LÀrarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte pÄ vilken roll de sprÄkliga uttrycken har.

Denna studie gÄr ut pÄ att se hur tvÄ svenska som andrasprÄkslÀrare pÄ IVIK arbetar och stöttar sina elevers sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ detta har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lÀrare och elever samt observationer.Resultatet visar att tvÄ behöriga svenska som andrasprÄkslÀrares undervisning bÄde har likheter och olikheter. InnehÄllsmÀssigt ser undervisningen ganska likartad ut medan lektionsupplÀggen kan i viss mÄn skiljer dem Ät. NÀr det gÀller stöttande av elevernas sprÄkutveckling, brinner lÀrarna för sina yrken och gör allt för att hjÀlpa eleverna att utvecklas.Studien har gjort mig medveten om att man som svenska som andrasprÄkslÀrare kan anvÀnda sig av olika metoder men fortfarande gynna elevernas sprÄkutveckling. Det viktigt att alltid individualisera undervisningen efter varje enskild elevs kunskaper, behov och förutsÀttningar.

Denna uppsats undersöker hur identitet kan reproduceras genom Instagram. Studien utgÄr frÄn kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem stycken unga vuxna studenter som anvÀnder Instagram i sin vardag. Studien Àr deduktiv men grundar sig i en fenomenologisk ansatts, vilket innebÀr att det Àr respondenternas meningskapande som stÄr i fokus. Analysen grundar sig i delar av Goffmans (2009) teori om intrycksstyrning, Swanns (1987) teori om identitetsförhandling och Giddens (2008) tankar om identiteten som ett reflexivt projekt.Respondenternas svar tyder pÄ att publiken eller de som följer dem pÄ Instagram har betydelse för hur de vÀljer att presentera sig sjÀlva i bild eller i filmklipp. Respondenterna vÀljer att ha privata konton som gör det möjligt för dem att styra vilka som fÄr och inte fÄr följa dem pÄ Instagram.

Alla mÀnniskor har pÄ nÄgot sÀtt en relation till musik. Musikens sprÄk Àr universellt. I ungdomars livsvÀrld Àr musiken en viktig faktor i sökandet efter den egna identiteten. Musik skapar gemenskap, hjÀlper en i svÄra situationer och bidrar med glÀdje och hopp. Dessa musikens funktioner korrelerar ocksÄ med de funktioner religionen har.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

I den hÀr studien försöker jag lÀmna en redogörelse pÄ hur lÀrare kan arbeta didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen, i kursen kultur och idéhistoria pÄ gymnasiet. Via en kvalitativ intervju-undersökning med elva elever som lÀser kultur och idéhistoria pÄ klippans gymnasium, och kopplingar till didaktisk forskning i Àmnet har jag lyft fram olika förhÄllningsÀtt att anvÀnda spelfilm. För att lÀrare ska förhÄlla sig didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen krÀvs det att lÀrare Àr insatta i Lpf 94, kursmÄlen och följer upphovsrÀtten. Det krÀvs Àven att lÀrare har didaktisk kunskap om hur en spelfilm i undervisningen bör förbehandlas och efterbehandlas med eleverna. Det Àr Àven betydande att lÀrare Àr medvetna om mediareception, att elever kan lÀsa av spelfilmer olika beroende hur lÀrare vÀljer att visa spelfilmer..

AbstraktSyftet med min undersökning Àr utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillÀgnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan anvÀnda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar pÄ eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt dÄ jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete Àr att elever ska kunna anvÀnda sin medvetenhet vid tillÀgnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmÄgor bildÀmnet syftar till att de skall fÄ.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillÀgnande av bilder. Jag har dÀrför valt att anvÀnda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgÄngsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna anvÀnda mina kunskaper i en lÀrandesituation med elever, har jag valt att anvÀnda mig av ett litet antal informanter som fÄtt lÀsa och tolka tvÄ fotografier.

Denna uppsats handlar om alfabetiseringsundervisning av vuxna andrasprÄksinlÀrare. Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ nÄgra lÀrares pedagogiska val i sin alfabetiseringsundervisning, vad dessa val grundar sig pÄ samt vad lÀrarna anser vara befrÀmjande undervisning för dessa elever. Undersökningen har en fenomenologisk infallsvinkel och bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Resultatet visar att lÀrarna anser det vara viktigt med hemklassrum, att de utgÄr ifrÄn elevernas verklighet och anvÀnder helst autentiskt material och bilder, samt betonar att repetition och konkretisering Àr viktiga pedagogiska metoder liksom förmÄgan att sÀtta sig in i elevernas situation. LÀrarna anser att det som befrÀmjar elevernas inlÀrning Àr tillgÄng till modersmÄlslÀrare och speciallÀrare, en trygg arbetsmiljö och att lÀrarna ser eleverna som kompetenta individer.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Denna  undersökning  har  studerat  kameraperspektiv  i  spel,  med  fokus  pÄ  survial horror-genren.  Studien har  undersökt  hur  förvÀntningar  om  ett tÀnkt  spel  förÀndras beroende  pÄ  om  spelet  ses  ur  ett  förstapersonsperspektiv  eller  ett tredjepersonsperspektiv.  Studien  har  riktats  till  stor  del  mot  förvÀntningar  kring  ett spels fokus pÄ action eller mer ickevÄldslösningar.För  att  undersöka  detta  har  totalt  sex  bilder  skapats  med  skiftande  miljö  och kameraperspektiv.  Dessa  bilder  har  sedan  presenterats  för  totalt  Ätta  respondenter som intervjuats. Undersökningen har fokuserat pÄ respondenter med tidigare spelvana men  inkluderade  Àven  tvÄ  respondenter  utan  spelvana.  Detta  för  att  studera  hur saknaden av spelvana pÄverkade deras tankar kring kameraperspektiv i spel. Av  de  slutsatser  som  gick  att  dra  av  undersökningen  var  det  tydligt  att  bÄda perspektiven har  olika för och nackdelar.  MÄnga tyckte att förstapersonsperspektivet var bÀttre för inlevelsen. Medans andra ansÄg att förmÄgan att se hela sin karaktÀr ur tredjepersonsperspektiv bidrog mer till spelet..

Vi har uppmÀrksammat den variation av individer som finns i en grupp och framförallt sett elever med behov av sÀrskilt stöd i undervisningen pÄ yrkesprogrammen. Att individualisera undervisningen innebÀr att den ska anpassas för elevernas individuella behov och förutsÀttningar. Det finns mÄnga individuella skillnader hos elever med inlÀrningssvÄrigheter, en del av inlÀrningssvÄrigheterna kan bero pÄ olika diagnoser hos eleverna. Ett bra omrÄde att titta pÄ det hÀr nÀrmare Àr pÄ nya yrkesintroduktionen dÀr det inte finns specifika kursmÄl eller studieplaner..

Att vara kvinna och att vara kvinnlig Àr inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebÀr att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten bestÄr av rÄder det delade uppfattningar om. Varje gÄng vi anvÀnder ordet kvinnlig sÄ ger vi det ett innehÄll som Àr större Àn bara det kön som en person Àr född med. Vad detta innehÄll bestÄr av beror pÄ hur vi förhÄller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgÄr frÄn syftet att utforska hur samtida feministiska konstnÀrer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrÄn en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrÄgasÀtts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.