Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syfte och frÄgestÀllningarMitt syfte med studien har varit att ta reda pÄ hur hÀlsoperspektivet i Àmnet idrott och hÀlsa kommuniceras till eleverna. Studien bygger pÄ följande frÄgestÀllningar:1)Vad Àr hÀlsa enligt lÀrarna och hur ser de att hÀlsa kommer till uttryck i undervisningen?2) Hur undervisar lÀrare i idrott och hÀlsa om hÀlsa?3) StÀmmer lÀrarnas syn pÄ sin undervisning överrens med den faktiska undervisningen och styrdokumenten?MetodStudien Àr av kvalitativ art och bestÄr av intervjuer samt observationer. Fem lÀrare frÄn fyra olika skolor har intervjuats och sex lektioner har observerats. Skolorna Àr belÀgna i olika förorter till StockholmResultatResultatet visar att mÄnga av lÀrarna Àr osÀkra pÄ vad begreppet hÀlsa stÄr för samt hur hÀlsoperspektivet ska synliggöras i undervisningen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka sambandet mellan matematikuppgifters utformning och elevernas förmÄga att lösa dem. Detta undersöks i Ärskurs 3. För att undersöka dessa samband har elever i Ärskurs 3 fÄtt lösa ett antal uppgifter pÄ ett test. Uppgifterna kommer ursprungligen frÄn nyare lÀromedel och Àr sedan omformulerade för att testa sambandet mellan uppgifternas utformning och elevernas förmÄga att lösa dem. Det har Àven undersökts hur pojkar, flickor, elever som Àr starka och medelstarka i matematik pÄverkas av uppgifters utformning och vad som fungerar som stöd i textuppgifter i matematik.Undersökningen visar att signalord inte har nÄgon betydelse för eleverna som gjort testen som helhet, oavsett kognitiv nivÄ.

Studien avhandlar hur lÀrare tÀnker kring hÀlsa inom ramen för idrott och hÀlsa. I och med den senaste lÀroplansreformen Gy 11 har betoningen pÄ den fysiska hÀlsan blivit mer framtrÀdande i styrdokumenten. Av den anledningen har studien undersökt lÀrares uppfattningar om hÀlsa och om den senaste lÀroplansreformen Gy 11 har kommit att pÄverka undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa i nÄgon riktning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med 6 stycken gymnasielÀrare. Resultatet visar att det finns en tudelning hur lÀrarna tÀnker kring hÀlsa dÀr patogena och salutogena uppfattningar skiljer lÀrarna Ät hur hÀlsa tolkas och anvÀnds i undervisningen.

Syftet med denna studie Àr att skapa kunskap om elevers och lÀrares upplevelser och erfarenheter av att utforma undervisningen utifrÄn ett inkluderande perspektiv. Studien utgÄr ifrÄn en aktionsforskningsinsats som Àr gjord under en femveckorsperiod vÄrterminen 2015 tillsammans med fyra elever i Ärskurs nio med erfarenheter av undervisning i sÀrskild undervisningsgrupp och en lÀrare. Aktionsforskningsinsatsen ?Ett förÀndrat arbetssÀtt i praktiken? handlade om att genom ett förÀndrat arbetssÀtt skapa möjligheter för dessa elever att deltaga i undervisningen i klassrummet.Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativa halvstrukturerade direkt intervjuer. Metoden valdes för att eleverna och lÀrarens upplevelser och erfarenheter skall kunna Äterges med en god detaljrikedom.

 Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka speciallÀrares erfarenheter med att arbeta med Tidig Intensiv LÀstrÀning och vilka konsekvenser de anser att undervisningen fÄr för lÀssvaga elever. Studien har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka Àr de faktorer som gör TIL-undervisningen framgÄngsrik enligt speciallÀrarna? Vilka svÄrigheter anser speciallÀrarna vara förknippade med att arbeta med TIL? PÄ vilket sÀtt anser speciallÀrarna att TIL-undervisningen skiljer sig ifrÄn den traditionella lÀsundervisningen, fördelar/nackdelar?Insamling av den data som ligger till grund för studien har skett genom 5 kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter som deltar i studien arbetar som speciallÀrare.I de teman som blev synliga under arbetets gÄng och som har behandlats i studien, har det visat sig att speciallÀrarna anser att metoden hjÀlper de flesta eleverna att komma vidare i sin lÀsutveckling. Metoden fungerar bra för de barn som inte har specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter eller andra diagnoser.Möjligheten att pÄ en daglig basis arbeta med att förstÀrka elevernas sjÀlvförtroende genom bekrÀftelse och beröm, men ocksÄ genom att tydliggöra elevernas framsteg anses som en sÀrskilt viktigt för att eleven ska lyckas.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur idrottslÀrare arbetar med hÀlsa i Àmnet Idrott och hÀlsa pÄ högstadiet. Vi har arbetat utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur tolkar idrottslÀrare begreppet hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur utformas hÀlsoundervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa?MetodVi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden intervju. De intervjuade Àr fyra stycken lÀrare som undervisar i Àmnet Idrott och hÀlsa pÄ högstadiet. Materialet som samlats in har bearbetats och analyserats utifrÄn KASAM-teorin och dess begrepp.ResultatResultatet visar att lÀrarna överlag tolkar begreppet hÀlsa i Àmnet Idrott och hÀlsa pÄ likartat sÀtt och att det i slutÀndan handlar om att mÄ bra.

Studien handlar om verksamma pedagogers syn pÄ höglÀsning. Med höglÀsning avser vi nÀr pedagogen lÀser högt ur en text, en bok eller ett lÀromedel. Bakgrunden till studien var att fÄ reda pÄ hur pedagogerna anvÀnder sig av höglÀsning i undervisningen dÄ vi genom egna erfarenheter, frÄn den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) under vÄr lÀrarutbildning, upplever den som tidsfördriv. Vi anser att man som pedagog ska kunna motivera alla val man gör gÀllande all undervisningstid. VÄrt intresse för höglÀsning vÀcktes under en kurs som vi deltog i som behandlade hur barn lÀr sig lÀsa och skriva och en annan kurs som behandlade barn- och ungdomslitteratur. Syftet med studien var att ta reda pÄ pedagogernas intentioner med att anvÀnda höglÀsning i sin undervisning och vad de grundar sina val pÄ.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Genom att lÄta religionskunskapslÀrare delta i en kvalitativ enkÀtstudie Àr detta en undersökning som framhÀver hur man kan arbeta för att motverka fördomar och samtidigt inte förmedla en romantiserande bild av livsÄskÄdningar. Vilka strategier kan lÀrare anvÀnda sig av i sin undervisning för att dels skapa förstÄelse för och dels problematisera företeelser inom livsÄskÄdningar? I litteraturgenomgÄngen presenteras forskning som berör mÀnniskans benÀgenhet att ha en etnocentrisk vÀrldsbild, tanken att det finns olika typer av tolerans samt hur religionsvetenskapliga studier kan göras med bÄde ett fenomenologiskt och etnografiskt perspektiv. I studien framkommer att samtliga Ätta deltagande lÀrare framhÀver vikten av att skapa förstÄelse mÀnniskor emellan, men de metoder som beskrivs för att uppnÄ detta mÄl Àr dock olika och delvis Àven motstridiga. TvÄ lÀrare framhÄller enbart betydelsen av att arbeta just mot mÄlet att skapa förstÄelse, men majoriteten beskriver ocksÄ metoder som anvÀnds i undervisningen för att pÄ olika vis problematisera undervisningsmaterial sÄ att nyanserade bilder ges inom ramen för religionskunskapsundervisningen..

 Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka speciallÀrares erfarenheter med att arbeta med Tidig Intensiv LÀstrÀning och vilka konsekvenser de anser att undervisningen fÄr för lÀssvaga elever. Studien har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka Àr de faktorer som gör TIL-undervisningen framgÄngsrik enligt speciallÀrarna? Vilka svÄrigheter anser speciallÀrarna vara förknippade med att arbeta med TIL? PÄ vilket sÀtt anser speciallÀrarna att TIL-undervisningen skiljer sig ifrÄn den traditionella lÀsundervisningen, fördelar/nackdelar?Insamling av den data som ligger till grund för studien har skett genom 5 kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter som deltar i studien arbetar som speciallÀrare.I de teman som blev synliga under arbetets gÄng och som har behandlats i studien, har det visat sig att speciallÀrarna anser att metoden hjÀlper de flesta eleverna att komma vidare i sin lÀsutveckling. Metoden fungerar bra för de barn som inte har specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter eller andra diagnoser.Möjligheten att pÄ en daglig basis arbeta med att förstÀrka elevernas sjÀlvförtroende genom bekrÀftelse och beröm, men ocksÄ genom att tydliggöra elevernas framsteg anses som en sÀrskilt viktigt för att eleven ska lyckas.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att lyfta fram och öka förstÄelsen för lÀrares roll i skolans visuella kultur. UtifrÄn detta syfte stÀller vi oss tvÄ forskningsfrÄgor: Hur berÀttar lÀrare i Ärskurs F-3 om sitt urval av och arbete med bilder och visuella media? Hur kan vi förstÄ skolans visuella kultur genom deras berÀttelser? I vÄrt arbete utgÄr vi frÄn teorier om visuell kultur. Arbetets undersökning innefattar intervjuer med sju lÀrare verksamma i Ärskurs F-3. I analysen av empirin anvÀnder vi oss av kritisk diskursanalys som metod med fokus pÄ textens ordval och modalitet.

Arbetslösheten i Sverige Àr med historiska mÄtt mÀtt hög och utgör ett samhÀllsproblem som krÀver en lösning. För att om möjligt öka vÄr förstÄelse kring varför vissa fÄr arbete och andra stÀlls utanför arbetsmarknaden inriktade vi oss pÄ att undersöka vilka övervÀganden som rekryterare gör under en rekryteringsprocess. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger pÄ 8 intervjuer med rekryterare pÄ ett större företag i NordvÀstra SkÄne. Resultatet av studien visar pÄ att de intervjuade gör sina övervÀganden och fattar beslut om anstÀllning utifrÄn antaganden baserade pÄ olika bilder som de skapar sig av den sökande under processens gÄng. Vilka dessa antaganden och bilder Àr beror pÄ rekryterarens sociala verklighet och pÄverkas av de sociala institutioner som de rör sig inom.

Syftet med detta arbete har varit att belysa i vilken mÄn deliberativa samtal eller deliberativa inslag förekommer i undervisningen och om det i sÄ fall kan vara en vÀg att lösa skolans dubbla uppdrag avseende kunskaps- och demokratiuppdraget. Fallstudien har genomförts vid en gymnasieskola, dÀr ett arbetslag frÄn industriprogrammet och ett frÄn samhÀllsprogrammet har medverkat i dels en öppen enkÀt, dels i en fokusgruppsdiskussion. Studien visar att deliberativa samtal och deliberativa inslag förkommer i varierande grad i undervisningen, vilket ger underlag för att dra vissa slutsatser. Resultatet visar övervÀgande positiva effekter genom elevernas ökade engagemang, ett förbÀttrat klassrumsklimat, en ökad kvalité pÄ undervisningen, elevernas positiva personliga utveckling samt underlÀttandet för utveckling av en demokratisk kompetens. SvÄrigheter som kan identifieras med arbetssÀttet Àr elevers bristande sprÄkkompetens, elever utan samtals och diskussionstradition, tidsbrist och avsaknaden av metoden genom hela skoltiden..

Uppsatsen a?r en litteraturstudie med fokus pa? psykodynamiska teorier och musik- terapi i grupp. Analysresultaten visar teman som mo?jliggo?r fo?rsta?else av musikens roll och dynamik: Inledningsvis beskrivs hur psykoanalytisk teori kan beskriva musik. Baserat pa? den metod Heidi Ahonen-Eerika?inen (2007) utvecklat, Group Analytic Music Therapy (GAMT), analyseras hur musik kan fungera som en bro mellan medvetna och omedvetna processer i en terapigrupp.