Denna kandidatuppsats undersöker hur ett anvÀndande av sprÄk och bilder i massmedial nyhetsrapportering kan pÄverka sociala dominansrelationer och ojÀmna maktrelationer i samhÀllet. Som exempel undersöker uppsatsen hur svensk dagsmedia presenterade och representerade oroligheterna i Husby sommaren 2013. Undersökningen bygger pÄ kritisk diskursanalys dÀr Norman Fairclough och John B. Thompsons ansatser utgör de teoretiska utgÄngspunkterna. Uppsatsen kommer fram till, att pÄ det sÀtt som bilder och sprÄk anvÀndes, utifrÄn Fairclough och Thompsons teoretiska ansatser kan pÄverka sociala dominansrelationer och ojÀmna maktrelationer i samhÀllet.

VÄrt examensarbete handlar om matematiken med matematiskt sprÄk i fokus. Huvudsyftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ om anvÀndandet av matematiskt sprÄk i undervisning kan hjÀlpa elever i deras matematiska begreppsutveckling och i vilken utstrÀckning lÀrare anvÀnder matematiskt sprÄk i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av intervjuer med lÀrarna och undervisning med observation och diagnostiska test i Ärskurs tre. Vi har sjÀlva undervisat i en sekvens av lektioner och mÀtt elevernas kunskap i begreppsanvÀndning före och efter undervisningen, samt gjort observationer under undervisningens gÄng. VÄrt resultat visar inte nÄgon stor Àndring hos eleverna men alla intervjuade lÀrare anser att matematiskt sprÄk Àr viktigt för begreppsutveckling i matematik..

I studien som gjorts har vi undersökt vilka lÀslÀrandemetoder lÀrarna, i spÄr F-3 pÄ en Bifrostinspirerad skola, arbetar med samt hur de motiverar sina val. Vi har Àven undersökt om och hur lÀrarna anvÀnder sig av estetiska uttrycksformer samt vilka uttryck dessa tar sig i undervisningen. Vi har ocksÄ tagit reda pÄ om och hur lÀsningen integreras i den tematiska undervisningen.

Syfte och FrÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrarna anser att undervisningen pÄverkar dem sjÀlva och eleverna genom tvÄ specifika kategorier: idrottssalen och idrottsmaterialet.PÄ vilket sÀtt möjliggör och begrÀnsar idrottssalens storlek undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa?PÄ vilket sÀtt möjliggör och begrÀnsar tillgÄngen pÄ material undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa?MetodI den hÀr studien har jag anvÀnt mig av delvis strukturerade intervjuer utifrÄn den kvalitativa ansatsen med hjÀlp av en intervjuguide dÀr jag sedan tidigare formerat intervju- och diskussionsfrÄgor som i grund och botten handlar om undervisningen och hur den pÄverkas. Jag har intervjuat tre idrottslÀrare frÄn samma kommun nÄgonstans i Sverige. Jag har jÀmfört deras svar och har, utifrÄn det designteoretiska perspektivet samt litteratur, sammanstÀllt ett resultat, en diskussion och en slutsats.   ResultatLÀrarna tycker det Àr positivt med stor sal och större mÀngd material.Undervisningen pÄverkas av storleken pÄ salen och materialmÀngden.En begrÀnsning blir att idrottslÀrarna inte kan genomföra en uppskattad idrottslektion om det inte finns god tillgÄng till material och idrottssal.Skillnaderna mellan en stor idrottssal och en liten idrottssal Àr att undervisningen i en stor hall blir enklare att genomföra och att eleverna fÄr arbeta pÄ sin egen nivÄ.SlutsatsLÀrarna anser att de kan genomföra en bÀttre idrottslektion om det finns stort utbud av material och en ordentlig idrottssal. Undervisningen blir dÄ bÀttre samt att lÀrarna tror eleverna blir mer tillfreds med undervisningen vid mer materialmÀngd och större sal..

Syftet med studien Àr att utifrÄn tvÄ skolor lyfta lÀrares och elevers syn pÄ betydelsen av estetiska uttrycksformer som hjÀlpmedel i undervisningen och hur lÀrare planerar sin undervisning. Den empiriska undersökningen genomfördes i tvÄ olika skolor genom kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. Resultatet av vÄr studie visade att lÀrare till viss del anvÀnder estetiska uttrycksformer i sin undervisning. LÀrarna skulle vilja anvÀnda sig mer av estetiska uttrycksformer, men kÀnner sig osÀkra i sin egen förmÄga och hur de kan ta in det estetiska i undervisningen. Resultatet av elevernas intervjuer visar att de upplever undervisningen i skolan som trÄkig och de skulle vilja ha mer av estetiken i skolan.

Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa hur elever kan utveckla sitt sprÄk om lÀrare arbetar med boksamtal i undervisningen. Uppsatsen bygger pÄ tidigare forskning kring Àmnet och pÄ en enkÀtstudie.EnkÀtstudien riktade sig till lÀrare som arbetar inom Ärskurserna 1-3 eftersom vÄr uppsats mest fokuserar pÄ dessa Ärskurser. Genom att anvÀnda oss av enkÀtstudie ville vi fÄ fram hur nÄgra lÀrare arbetar med boksamtal och vad de ansÄg gjorde boksamtal kvalitativa. Sedan kunde vi koppla ihop teori med praktik och komma fram till olika sÀtt att arbeta med boksamtal i undervisningen.VÄr förhoppning med denna uppsats Àr att andra lÀrare kan lÀsa detta och fÄ inspiration till att anvÀnda sig av boksamtal i undervisningen..

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lÀrare planerar för, iscensÀtter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. UtifrÄn studiens ansats vÀljs tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lÀrsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. LÀrarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte pÄ vilken roll de sprÄkliga uttrycken har.

Abstract Persson, M (2008). Att arbeta med multipla intelligenserna i praktiken. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om barns vÀg att inhÀmta kunskap pÄ olika sÀtt och hur undervisningen i skolan kan pÄverka detta. Syftet med undersökningen Àr att studera hur undervisningen i en skola som arbetar utifrÄn Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna kan se ut i praktiken. Genom observationer under tre olika arbetspass samt intervjuer av lika mÄnga lÀrare i skolan söker jag svaret pÄ frÄgorna som undersökningen utgÄr ifrÄn. Hur kan en lektion planerad utifrÄn de multipla intelligenserna se ut? Hur ser lÀrarna pÄ undervisningen? Vid observationstillfÀllena framgÄr framförallt arbetsmetoden med arbetsschema, vilka utgÄr ifrÄn de ursprungliga sju intelligenserna.

Syftet med arbetet Àr att fÄ ökad förstÄelse för hur elever pÄ gymnasiet tolkar och pÄverkas av könsrollsstereotypa och könsrollsavvikande bilder hÀmtade i massmedia, samt att utreda hur man kan anvÀnda sig av dessa tolkningsmönster för att arbeta med bildanalys i skolan. ForskningsfrÄgorna som besvaras Àr hur elever uppfattar att mÀn och kvinnor gestaltas i media, hur elever tolkar könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilder samt vad deras bildtolkning betyder för skolans undervisning i bild och för elevers lÀrande. Kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes med elva elever som studerar vid det estetiska programmet med inriktningen bild. Bildanalys anvÀndes ocksÄ som metod vid analyserandet av de könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilderna. Resultatet visar att eleverna först tolkar det som avviker frÄn normen i en bild och dÄ ofta i negativ bemÀrkelse och sÀrskilt gÀllande den bild som gestaltar berörda elevers egen könstillhörighet.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att skildra hur lÀrare för de tidiga Ären avlÀser och bemöter elevers olika behov i klassrummet, samt vilka svÄrigheter detta medför. Vi valde dÀrför att fokusera pÄ hur lÀrare anpassar undervisningen utifrÄn elevers olika behov samt om det finns en viss inlÀrningsstil som missgynnas i undervisningen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning dÀr vi gjorde semi-strukturerade intervjuer med sex lÀrare för de tidigare Ären, vars svar ligger till grund för vÄr analys. Resultatet visade i huvudsak att lÀrarna var medvetna om att alla elever lÀr pÄ olika sÀtt och att variationen i undervisningen dÀrför Àr viktig. Problematiken kring detta var enligt lÀrarna brist pÄ tid, pengar och resurser vilket medförde svÄrigheter med att tillgodose alla elevers olika behov.

BerÀttande har genom alla tider varit en del av mÀnniskans sÀtt att kommunicera information, Äsikter, vÀrderingar och tro. Denna studie undersökte kvalitativt berÀttarsituationens innehÄll, i syfte att förstÄ vad som hÀnder mellan lyssnare och berÀttare sett ur den erfarne berÀttarens perspektiv, varför man blir fÄngad av en berÀttelse, vad som underlÀttar uppkomsten av inre bilder samt hur man kan göra berÀttarsituationen till en positiv upplevelse. Intervjuer genomfördes med sju i Sverige verksamma berÀttare. Materialet analyserades med induktiv tematisk analys, utifrÄn ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Resultatet visade att berÀttarsituationens dragningskraft bestÄr i ett möte mellan de inblandade och berÀttelsen, att berÀttande upplevs som icke-konfrontativt, samt att lyssnarnas kreativitet engageras genom de inre bilder berÀttandet frammanar.

Bakgrunden till denna uppsats Àr ett eget intresse för vilka normer och outtalade regler som styr och ligger till grund för vÄr identitetsutveckling och vÄra relationer. I mitt blivande yrke som förskollÀrare kommer jag att möta och bemöta ett stort antal barn och min förhoppning Àr att jag kommer göra det utan att reproducera normerande och stereotypiserande kategorier pÄ barnen. Syftet med arbetet Àr att, genom en bildsemiotisk analys, belysa kulturella normer och vÀrderingar som bilder i barnböcker frammanar. Samt undersöka om det gÄr att utlÀsa nÄgon skillnad mellan litteratur vald av en förskola som uttalat arbetar utifrÄn en normkritisk pedagogik och mellan barnlitteratur som anvÀnds av förskolor utan uttalad normkritisk ambition. För att genomföra detta har jag valt ut fyra stycken böcker, tvÄ som representerar den normkritiska litteraturen och tvÄ som representerar litteratur vald av förskolor utan normkritisk ambition.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka vad som karakteriserar religiositeten i Sverige, vilka prioriteringar som görs i religionsundervisningen samt hur undervisningen i religion överensstÀmmer med religiositeten i samhÀllet. För att besvara vÄr frÄgestÀllning utförde vi en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade sex religionskunskapslÀrare i gymnasiet. För att pÄ ett tydligare sÀtt belysa intervjusvaren har vi anvÀnt oss av litteratur som först och frÀmst beskriver religiositeten i samhÀllet samt litteratur som pÄ ett kritiskt sÀtt granskar religionsundervisningen. UtifrÄn litteraturen kan vi utlÀsa att kristendomen tappar sitt fotfÀste i samhÀllet och att allt fler söker sig till nyandliga rörelser. I undervisningen prioriterar lÀrarna vÀrldsreligionerna eftersom det stÄr i kursplanen och dÄ eleverna i viss mÄn förvÀntar sig det.

Barnens uppvÀxtÄr Àr en tid i livet som kÀnnetecknas av snabba förÀndringar i bÄde kropp och beteende. I Sverige har andelen överviktiga skolbarn fördubblats frÄn 1980- talets mitt till 2000- 2001. Vanor som har betydelse för hÀlsan resten av livet grundlÀggs i unga Är. Om barn vÀljer en hÀlsosam livsstil beror pÄ omgivningen, som till exempel skolan. Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan, vilket medför att skolan har en central roll i det hÀlsofrÀmjande arbetet.

AndrasprÄksinlÀrning med visuellt berÀttande Àr en undersökning dÀr frÄgan om hur visuellt berÀttande kan frÀmja sprÄkinlÀrningen för andrasprÄkselever behandlas. FrÄgan om hur andrasprÄkselevernas sprÄk skiljer sig Ät dÄ de skriftligt berÀttar med och utan bild kommer ocksÄ att undersökas. Syftet med att undersöka den första frÄgan Àr att se hur visuellt berÀttande kan frÀmja sprÄkinlÀrningen för elever med svenska som andrasprÄk. Syftet med den andra frÄgestÀllningen Àr att se om sprÄket skiljer sig Ät dÄ andrasprÄkseleverna skriver med eller utan bild och i sÄ fall hur det skiljer sig Ät. Det som motiverar studien Àr behovet av att hitta arbetssÀtt som Àr bildpedagogiska och samtidigt sprÄkutvecklande.