Sexualitet Àr ett grundlÀggande behov hos mÀnniskor och pÄverkar individens upplevelse av hÀlsa och vÀlbefinnande. Skolan fungerar som en viktig arena för att frÀmja unga vuxnas sexuella hÀlsa och sex- och samlevnadsundervisningen i skolan kan ha stor betydelse för unga vuxnas utveckling. Sex- och samlevnadsundervisning har varit obligatorisk i svenska skolor sedan Är 1955. Trots det visar en kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen i svenska skolor frÄn Är 1999 att kvaliteten pÄ undervisningen Àr ojÀmn bÄde mellan olika skolor och inom varje enskild skola. Syftet med denna studie var att studera hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i Sörmlands högstadie- och gymnasieskolor.

Med utgÄngspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet Àr att genom moderna teorier och metoder visa hur ett svÄrt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. TillvÀgagÄngssÀttet i uppsatsen Àr analys av text, berÀttande, narration och ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redovisas hur en illustration kan innehÄlla visuella luckor skapade av illustratören, sÄvÀl som en text innehÄller verbala luckor.

Bilder Àr bland det första som fÄngar tidningslÀsarens uppmÀrksamhet och forskning visar att bilder i högre grad Àn den skrivna texten drar till sig uppmÀrksamhet. DÀrav kan bilden av en politiker som framstÀlls pÄ ett ofördelaktigt sÀtt i pressbilder pÄverka publikens uppfattning av denne. I sin tur pÄverkas hur vi som vÀljare tar stÀllning till dennes politik, dÄ vÀljare tar stÀllning i politiska frÄgor ur det som ligger nÀrmast i minnet. En fotografs bilder kan aldrig vara helt objektiva avbildningar eftersom fotografen vÀljer bildvinkel och avgör i vilket ögonblick bilden tas, dock anses bilder som starka bevis. Bilden blir en slags bekrÀftelse av att en hÀndelse Àgt rum nÀr lÀsaren inte sjÀlv kunnat nÀrvara pÄ plats.VÄrt syfte med denna studie var att genom semiotiska bildanalyser av bilderna som publicerats i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet undersöka den visuella framstÀllningen av Socialdemokraternas partiledare HÄkan Juholt och partiets tidigare ledare Mona Sahlin.

SammanfattningExamensarbetets syfte Àr att undersöka barnens samspel under bildskapande tillfÀllen och forskningsfrÄgan lyder; Hur samspelar barnen med varandra dÄ de bildskapar gemensamt?Bildskapandet Àr en stor del av förskoleklassens vardag, sÄ stor att det ibland kallas för att ?jobba? och det bör dÀrför uppmÀrksammas. Tidigare forskning visar att flickor och pojkars bildskapande skiljer sig Ät och att barnens bilder kan ge indikationer för hur lÄngt barnet kommit i sin utveckling. I det hÀr examensarbetet kommer jag att bortse frÄn barnens bilder som objekt och har istÀllet valt att fokusera pÄ bildskapandet som en process.  I litteraturgenomgÄngen redogörs för det sociokulturella perspektivet. Kulturen i samhÀllet och det sociala samspelet med andra mÀnniskor Àr avgörande för hur mÀnniskan utvecklas.

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning av hur tvÄ lÀrare verksamma i Ärskurs ett och tre pÄ tvÄ olika skolor undervisar. Syftet Àr att undersöka vilka metoder tvÄ olika lÀrare anvÀnder sig av för att lÀra ut kunskap till sina elever och hur de anvÀnder sig av sina metoder. FrÄgestÀllningarna Àr följande: Vilka metoder för lÀrande anvÀnder lÀrarna? Hur anvÀnder sig de tvÄ lÀrarna av sina metoder i undervisningen? Mycket tidigare forskning kopplat till undersökningen presenteras och det beskrivs flera olika metoder som lÀrare kan anvÀnda sig av i sin undervisning. Den största tyngden i den tidigare forskningen ligger pÄ erfarenhetslÀrande, dialogiskt klassrum och learning by doing.

En fallstudie dÀr en serie lÀroböcker i engelska för grundskolans senare Är har granskats med syfte att upptÀcka vilka normer och vÀrderingar som förmedlas genom bilder och hur det förhÄller sig till lÀroplanen, Lgr 11. Vidare undersöktes det hur engelsktalande lÀnder representerades genom bilder för att avgöra om kurmÄlen i engelska gÀllande kultur, möts.Till granskningen av böckerna Happy, frÄn Gleerups förlag, valdes en innehÄllsanalys dÀr bildmaterialet kodades, rÀknades och sedan sammanstÀlldes för att sedan bli Älagt ett normkritiskt synsÀtt.  Det framkom att lÀroböckerna Happy var heteronormativa med en manligt vit hegemoni samt uteslutande av mÀnniskor med funktionsnedsÀttninga och stÀmmer dÀrmed inte överens med skolplanens vÀrdegrund eller de kursmÄl i engelska som rör engelsktalande lÀnders kultur. .

Syftet med denna uppsats Àr dels att belysa kartans möjliga dimensioner i undervisningen, se hur eleverna upplever kartarbetet samt se vad lÀroplanen och kursplanerna sÀger om kartarbetet. DÄ lÀroplaner och kursplaner Àndras med tiden var det ocksÄ intressant att se om det har skett nÄgon förÀndring över tid gÀllande kartografin. För att nÄ mitt syfte genomförde jag en empirisk undersökning. Totalt 60 elever fick genomföra en enkÀtundersökning samt en kartuppgift. Elevernas undervisande geografilÀrare intervjuades dÀrefter, detta för att fÄ en djupare förstÄelse för hur eleverna hade svarat pÄ undersökningen.

Denna studie syftar till att undersöka hur elever lÀser bilder.FrÄgestÀllningen som undersöks Àr Vilka olika sorters inferenser göreleverna nÀr de kommunicerar kring lÀsta bilder? Empirin som Àr hÀmtadi en Ärskurs tvÄ och tre analyseras genom en kvalitativ innehÄllsanalys. Detframkom sex underkategorier av inferenser; Inferens genom kopplingar tillegna erfarenheter, Inferens genom kopplingar utanför och mellanbilderna, Inferens genom att förutspÄ och förklara handling, InferensutifrÄn tolkning av karaktÀren, Inferens genom koppling mellan fantasioch verklighet och Inferens genom att koppla bild till onomatopoetiska ordsamt ord i text. Studiens slutsats Àr att elever spontant gör olika sortersinferenser och att det finns mÄnga faktorer som pÄverkarinferensskapandet. Studien visar Àven att eleverna behöver stöd i form avfrÄgor nÀr de ska utveckla inferensförmÄgan samt att de förhÄller sig tillbildmaterialet pÄ olika vis..

I vÄr vardag utsÀtts vi hela tiden för bilder av olika slag, vissa pÄverkar oss pÄ ett medvetet plan medan andra verkar gÄ oss obemÀrkt förbi. Vad Àr det som gör att vissa bilder pÄverkar oss mer Àn andra? Vad sÀtter bilderna igÄng inom oss? Vi tolkar allt vi ser utifrÄn vÄra egna referensramar vilket gör att en bild kan ha otaliga betydelser, allting ligger hos betraktaren. Jag vill undersöka detta och se hur olika mÀnniskor kan tolka en och samma bild och försöka förstÄ varför den tolkas pÄ sÄ olika sÀtt. En bild kan vÀcka vÀldigt starka kÀnslor hos en person samtidigt som nÄgon annan inte ens reflekterar över motivet.Jag har anvÀnt mig av bilder som jag sjÀlv har valt ut av olika orsaker, vissa för att provocera fram starka kÀnslor och vissa för att de helt enkelt tilltalar mig personligen.

Denna rapport har sammanstÀllts i syfte att beskriva vilka faktorer i undervisningen som kan vara viktiga nÀr det gÀller elevers mÄluppfyllelse pÄ gymnasiets programmeringskurser. Med utgÄngspunkt frÄn gjord textanalys har frÄgestÀllningar om vad programmering innebÀr, elevers syn och förvÀntningar pÄ en programmeringskurs, hur kursen kan utformas för att bÀttre möta elevernas individuella sÀtt att lÀra sig samt hur elevers kunskapsutveckling kan pÄverkas pÄ ovannÀmnda kurs behandlats. En enkÀtstudie bland gymnasielÀrare i programmering gjordes Àven för att fÄ deras syn pÄ frÄgestÀllningar kring val av programmeringssprÄk och dess eventuella pÄverkan. Studien visar att en framgÄngsfaktor Àr motiverade elever. Motivationen kan ibland pÄverkas av vilket programmeringssprÄk som anvÀnds i undervisningen.

Med utgÄngspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet Àr att genom moderna teorier och metoder visa hur ett svÄrt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. TillvÀgagÄngssÀttet i uppsatsen Àr analys av text, berÀttande, narration och ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redovisas hur en illustration kan innehÄlla visuella luckor skapade av illustratören, sÄvÀl som en text innehÄller verbala luckor.

Sex ? och samlevnadsundervisningen har varit obligatorisk i svenska skolor sedan 1955 och har genom Ärens gÄng haft olika syften och utföranden. I den hÀr uppsatsen ligger fokus pÄ hur lÄg- och mellanstadielÀrare hanterar frÄgor kring barns sexualitet och sex- och samlevnadsundervisning. Den teoretiska referensramen innefattar ett socialiseringsperspektiv, genussystemet, heteronormativitet samt ett perspektiv dÀr lÀrares subjektivitet i undervisningen diskuteras. Resultatet baseras pÄ intervjuer med just lÄg- och mellanstadielÀrare dÀr jag i analysen har sökt efter Äterkommande mönster i svaren.

I mitt examensarbete har jag undersökt ungdomars anvÀndande av kameramobilen. Jag vill visa pÄ vilka sÀtt de anvÀnder den. Vilka fotografier de tar med mobilen, hur de ser pÄ dem och pÄ fotografi och hur anvÀndandet kan ingÄ i konstruerande av dem sjÀlva. Kameramobilen ingÄr i den nya teknologin och dÀrför vill jag Àven synliggöra vad den tekniska apparaturen kan innebÀra för praktiker och för ungdomars syn pÄ fotografi. I och med att mÄnga ungdomar nu har en kamera stÀndigt tillgÀnglig finns det anledning som blivande bildpedagog att skapa förstÄelse för hur praktiken kring den fungerar.Genom intervjuer med ungdomar och kategorisering av deras bilder, har det visat sig att anvÀndandet av kameramobilen Àr en del av en kommunikation och ett betydelsefullt berÀttande om sjÀlvet.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om anvÀndningen av digital teknik i undervisningen har en positiv effekt pÄ elevers motivation, vilka för- och nackdelar undervisningen med IKT kan ha med hÀnsyn till inlÀrningens effektivitet och om pedagogens roll i klassrummet förÀndras nÀr digitala medier anvÀnds. Jag har upprÀttat en kunskapsöversikt med relevant litteratur för att belysa undersökningens frÄgestÀllningar. Undersökningen av litteraturen har visat att digital teknik kan ha en positiv inverkan pÄ elevernas motivation, men att det ofta Àr den yttre motivationen som gynnas, och inte den inre som ger en större inlÀrningseffekt. Arbetet med IKT i undervisningen har mÄnga fördelar, bl.a. Àr möjligheten att arbeta med olika sinnen stor och att det gynnar olika inlÀrningstyper.

Vi har undersökt tvÄ olika skolmiljöer, undervisningen ute pÄ skolgÄrden och i klassrummet. Syftet var att jÀmföra skolgÄrdsmiljön med klassrumsmiljön och dess pÄverkan pÄ undervisningen. Vi har Àven undersökt olika undervisningssÀtt för att fÄ veta hur man kan göra lÀrandet lustfylld bÄde i klassrummet samt ute pÄ skolgÄrden. I den hÀr undersökningen har vi observerat en klass i en stor stadsdel i en stor stad i SkÄne. Klassen delades i halvklass dÀr ena halvklassen skulle vara i klassrummet och andra halvklassen ute pÄ skolgÄrden för att se hur undervisningen ser ut i respektive miljö.