Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad lÀrare och pedagoger anser om effekterna av media, IT och IKT i undervisningen. FrÀmjar eller hÀmmar det elevernas kunskapsinhÀmtande och vilken pÄverkan har den tekniska tillgÄngen pÄ elevernas skriftsprÄk, det vill sÀga hur mycket pÄverkas eleverna av det sprÄk som förekommer i andra informella kontexter sÄ som textmeddelande (sms) via telefonen, bruket av chattsprÄk samt de bloggsidor som de regelbundet besöker. Den variant av tillvÀgagÄngssÀtt jag har valt att grunda undersökningen pÄ Àr av kvantitativ form. PÄverkas elevernas skriftsprÄk nÄgot av den IT som förekommer i undervisningen idag och Ät vilket hÄll i sÄ fall? Som en parallell sÄ pekar tidigare undersökningar pÄ att eleverna vidgar sprÄket med hjÀlp av den teknologi som gÄr att tillgÄ i dagens undervisning.

Tidigare studier av IT i undervisningen har fokuserat pÄ kvantitativ inventering av hur mÄnga datorer skolor har och antalet lÀrare som utbildats för att anvÀnda IT i undervisningen. Jag vill ta reda pÄ vilka möjligheter som finns, hur vi anvÀnder oss av dessa möjligheter i vÄr undervisning och varför vi vÀljer att anvÀnda eller inte anvÀnda dessa möjligheter. Eftersom IT stÀndigt utvecklas borde det vara logiskt att sÀttet vi anvÀnder oss av IT i undervisningen tar jÀmna steg med teknikens utveckling. Syftet Àr att undersöka hur gymnasielÀrare andvÀnder sig av IT i undervisningen, vilka förutsÀttningar som lÀrare upplever finns för IT i undervisningen, vilken kompetensutbildning lÀrarna genomgÄr eller erbjuds och hur lÀrare ser pÄ anvÀndandet av IT i undervisningen. För insamlandet av primÀrdata har jag som metod valt att göra en elektronisk enkÀtundersökning i en av Googles applikationer, Google Drive.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur bra vi Àr pÄ att bedöma Älder pÄ omaskerade och maskerade ansikten. Syftet var Àven att undersöka om det fanns systematiska fel som Àr förknippade med Äldersbedömning av maskerade ansikten.Totalt fick 60 försöksdeltagare, samtliga ungdomar, skatta Äldern pÄ 60 fotografier av 30 maskerade och 30 omaskerade mÀn.  Fotografierna var indelade i tvÄ Äldersgrupper, yngre och Àldre, och samtliga stimulipersoner förekom i bÄde den maskerade och den omaskerade varianten.Resultaten visade att försöksdeltagarna var bÀttre pÄ att skatta Äldern pÄ omaskerade ansikten Àn pÄ maskerade. Inga skillnader i systematiska fel fans mellan maskerade och omaskerade ansikten.Bilder av unga ansikten skattades med högre precision Àn bilder av Àldre ansikten..

Syftet med denna studie var att studera lÀrares undervisningserfarenheter av att anvÀnda podcasting och vilka fördelar de anser att detta kan ha i undervisningen. För att undersöka detta har jag utfört kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare pÄ en skola dÀr podcasting anvÀnds. I de teoretiska delarna redogörs vad podcasting Àr, hur den anvÀnds, vilka möjligheter som finns med podcasting, för och nackdelar och vad forskningen antyder kring Àmnet. Studien visar att det finns möjligheter att förÀndra och utveckla dagens undervisningssÀtt med hjÀlp av podcasting. Viktigt att notera Àr dÄ att podcasting Àr avsett som ett komplement till undervisningen och har inte som syfte att ersÀtta dagens undervisningsmetoder.

I den h?r uppsatsen presenteras en kartl?ggning av vilka teser som drivs i debatten om hur och om AI kan anv?ndas i skolan och undervisningen, och vilken typ av argument som anv?nts f?r att underbygga dessa teser. Det analyserade materialet urg?rs av sex artiklar h?mtade fr?n facktidningen Vi L?rares webbsida, vilarare.se, och behandlar alla ?mnet? AI som en del av undervisningen? p? olika s?tt. Analysen utg?r fr?n de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos, vilka premisser som g?r att identifiera samt huruvida de argument som anv?nds utg?rs av sak- eller v?rdeargument.

Bakgrund: I Lpo 94 stÄr det att skolans uppdrag Àr att inkludera lek i undervisningen. SÀrskilt under de tidiga skolÄren betyder leken mycket för elevernas kunskapsutveckling. Forskare Àr eniga om lekens betydelse för barns lÀrande. LÀrarutbildningen föresprÄkar lek och lustfyllt lÀrande för att frÀmja barns lÀrandeprocess. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi dock inte sett mycket lekpedagogik i undervisningen och vi blev intresserade av varför leken Àr sÄ lite förkommande i skolan.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ insikt i hur man skapar miljöer för lustfyllt lÀrande. Arbetet ger en översikt över teorier kring barns lek, fantasi och kreativitet kopplat till skola och lÀrande. Med hjÀlp av ett undervisningsförsök med handdocka, samt intervjuer och observationer kring ett storyline-tema ville jag undersöka hur det gÄr till nÀr lÀrare ger plats för lust och kreativitet i undervisningen. Resultaten tyder pÄ att handdocka och storyline Àr tvÄ metoder som skapar lustfyllt lÀrande. BÄda metoderna stimulerar barnens fantasi och kreativitet, och eleverna uppfattar undervisningen som lustfylld..

För att sammanfatta mitt examensarbete har jag undersökt vad de bakomliggande faktorerna för en bilds genrekategorisering pÄverkas av, ifall det Àr innehÄllet i bilden som pÄverkar dess effekt eller om det Àr antingen publikskontexten/produktionskontexten som avgör en bilds genre. Till min hjÀlp bestÀmde jag mig för att Äka till Japan och trÀffa en fotograf vid namn Said Karlsson för att genomföra en etnografisk studie och intervjua honom pÄ plats. Dels gjorde jag detta genom att hitta skillnader mellan varandras bilder och att fotografera saker som intresserar mig i Japan som blev en del av min medieproduktion. Vad undersökningen resulterade, med hjÀlp av intervjun och diskussionerna om varandras bilder, var att en bilds genre avgörs inte av innehÄllet i en bild, det Àr i kontextsammanhanget bilden befinner sig inom..

En effektiv och populÀr grafisk effekt för realtidsgrafik Àr Screen-Space Ambient Occlusion(SSAO). Teknikens nackdel Àr brusiga artefakter som kan dÀmpas med blur filtrering. Detta arbete studerar upplevelsen av defekterna i SSAO med en anvÀndarstudie. Arbetet implementerar en renderare som renderar bildrutor frÄn kameraÄkningar och ett visningsprogram som anvÀnds i experimentgenomförandet. Renderade bilder utan och med aktiv blur-filtrering visas för försökspersoner som fÄr beskriva om de ser skillnader mellan bilderna och vÀlja vilken bild de föredrar.

Inom det svenska skolvÀsendet finns det en rad bestÀmmelser som den enskilda skolan skall ha som underlag för den undervisning som skolan erbjuder sina elever. Dessa bestÀmmelser Äterfinns i den dagsaktuella lÀroplanen för obligatoriska skolan, Lpo 94. Varje enskild skola avgör sjÀlv vilket material/lÀromedel som skall anvÀndas i undervisningen, dÄ det finns ett stort utbud av lÀromedel att vÀlja mellan. Det valda lÀromedlet kan vara av stor betydelse i undervisningen. Det Àr dÀrför viktigt att det Àr det mest lÀmpliga lÀromedlet som tas i bruk för att uppfylla de krav som stÀlls pÄ undervisningen..

Ämnet religionskunskap har genomgĂ„tt en omfattande förĂ€ndring frĂ„n den tiden dĂ„ det kallades kristendomskunskap. Skolan skall idag verka pĂ„ ett icke-konfessionellt vis. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur lĂ€rarens religiositet pĂ„verkar denne i undervisningen av de fem vĂ€rldsreligionerna.För att besvara denna frĂ„ga har jag begagnat mig av en enkĂ€tundersökning som kommer att ligga till grund för fördjupande intervjuseminarier kring frĂ„gan. Sammanfattningsvis pĂ„visar bĂ„de enkĂ€tundersökningen samt intervjuseminarierna att eleverna som deltagit i undersökningen anser att lĂ€rarens religiositet inverkar pĂ„ undervisningen av de fem vĂ€rldsreligionerna.De anser att om lĂ€raren lyckas anvĂ€nde sin religiositet för att skapa engagemang för Ă€mnet leder detta till att religiositeten har en positiv inverkan pĂ„ undervisningen. Om lĂ€raren dĂ€remot söker influera elever för att övertyga dem om sanningen i dennes egen religiösa Ă„skĂ„dning anser de att detta pĂ„verkar undervisningen pĂ„ ett negativt vis..

Studiens syfte Àr att undersöka om elever i Är 9 Àr kritiskt granskande mot tidskrifters skönhetsbilder. För att dra paralleller mellan elevernas Äsikter och förestÀllningar och det rÄdande samhÀllet anvÀnds för studien relevanta delar av följande teorier: socialkonstruktivism, kulturteori, postmodernism, vardagslivets estetisering samt kritisk teori. Tillsammans kompletterar dessa teorier varandra för att kunna förklara den verklighet som eleverna lever i. Studiens visuella metod bygger pÄ fyra olika videofilmade fokusgruppsintervjuer med 5-6 elever i varje grupp. Vid bearbetning och analys av materialet anvÀndes Kvales (1997) metod ?ad hoc? samt trippelhermeneutiken (Alvesson och Sköldberg, 1994).

LÀroboken har anvÀnds en del genom tiden, frÄn början var det mest genom den kristna religionen som man började anvÀnda sig av lÀroböcker. De frÀmsta lÀroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. LÀroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till tvÄ perioder: 1500- och 1600- talet dÄ trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900- talet dÄ lÀroboken blev det grundlÀggande redskapet i den organiserade undervisningen.Min undersökning visar att nÀstan alla lÀrare (alla utom en) anvÀnder lÀroboken, vilket ocksÄ stÀmmer bra med litteraturen. LÀroboken anvÀnds dock olika mycket, men den största delen av lÀrarna menar att de anvÀnder den lite mindre Àn halva tiden.LÀroboken anvÀnds som diskussionsunderlag, underlag till egna arbeten, till att svara pÄ frÄgor och inför prov.

Syftet med denna studie Àr att studera relationen mellan elevernas lÀrande och de lÀrandemöjligheter som erbjudits i undervisningen. Sju elever i grundskolans Ärskurs 2 och Ärskurs 3 ingick i studien. Undersökningen genomfördes genom en lektionsserie inspirerad av learning study med en teoretisk förankring i variationsteorin, dÀr det Àr centralt hur individer förstÄr och uppfattar det som ska lÀras (Carlsson, 2002). För att kunna analysera relationen mellan elevernas lÀrande och de lÀrandemöjligheter som erbjudits i undervisningen bearbetades data frÄn inspelade strukturerade samtal, elevtexter (texter producerade av elever) och observation. MÄlet med undervisningen var att utveckla en förstÄelse för: varför atmosfÀren och de gröna vÀxterna Àr förutsÀttningar för liv.

Sverige var för över hundra Är sedan ett utvandrarland. Under 1800-talet lÀmnade i genomsnitt 100 personer landet varje dag. FrÄn och med 1821 fram till 1930-talet utvandrade cirka 1,2 miljoner svenskar, de allra flesta till Amerika. I det nÀrmaste var femte, sammanlagt över 200 000, ÄtervÀnde till Sverige. Dock var det 1 miljon som aldrig ÄtervÀnde.Examensuppsatsen belyser den svenska emigrationen under 1800-talet till Amerika som företeelse och dess förekomst och roll i undervisningen pÄ högstadiet.Studien visar att emigrationen som företeelse inte anvÀnds i undervisningen.