Att bilden Àr ett kommunikativt Àmne Àr nÄgot som lÀroplaner framhÀvt Ànda sedan 80-talet. Tidigare studier har dock visat att bildundervisningen i praktiken haft större fokus pÄ bildframstÀllning Àn bildens kommunikativa aspekter och bildanalys vilket Àr problematiskt för bildÀmnets utveckling. Sedan den nya lÀroplanen trÀdde i kraft har fÄ eller inga undersökningar gjorts om lÀrares syn pÄ kommunikativa aspekter av bildÀmnet idag.Syftet med denna studie var att undersöka lÀrares uppfattningar om bildÀmnets kommunikativa aspekter i Ärskurserna 1-3. För att samla in ett empiriskt material anvÀndes samtalsintervjuer som metod dÀr sex lÀrare deltog. ForskningsfrÄgorna handlade om vilken grundlÀggande syn lÀrarna hade pÄ kommunikation med bilder och bildanalys i undervisningen.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för vilka faktorer som pÄverkar sjundeklassares motivation gÀllande lÀsning. Detta görs genom att fÄ en uppfattning om elevers resonemang kring lÀsning och en inblick i hur de hanterar svÄrigheter och motgÄngar relaterade till lÀsning.Det genomfördes sex individuella intervjuer med sjundeklassare och intervjuerna var utformade som samtal. Eleverna som intervjuades delades in i tvÄ grupper, pojkar och flickor för att sedan delas upp i tre undergrupper: svaga lÀsare, starka lÀsare och elever som varken utmÀrker sig som svaga eller som starka lÀsare. Eleverna lÀmnades stort utrymme att tala fritt om sina relationer till lÀsning. Materialet som samlades in sammanstÀlldes sedan, analyserades och diskuterades i förhÄllande till teorier om lÀsning och motivation.Resultatet av intervjuerna visar att eleverna har skilda uppfattningar om böcker och lÀsning.

BAKGRUND: Vi har i vÄr bakgrund tagit upp aktuell forskning kring olika sÀttatt bedriva matematikundervisning i grundskolan. Vi har valt att sepÄ detta ur ett sociokulturellt perspektiv nÀr det gÀller eleverslÀrande.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om nÄgra lÀrares ochelevers uppfattningar om den egna undervisningen i matematik.METOD: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ fallstudie, dÀr vi gjort vÄrdatainsamling genom kvalitativa intervjuer, med tvÄ pedagogeroch 12 elever uppdelat pÄ tvÄ klasser pÄ en skola.RESULTAT: Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att undervisningen imatematik Àr vÀldigt lÀromedelsstyrd och att undervisningen sÀllaneller aldrig varieras. Undervisningen kopplas inte till elevernasvardag i den utstrÀckning som Àr önskvÀrt. Eleverna har svÄrt attuttrycka meningen med matematik och visar upp stora brister i attförklara varför och nÀr de anvÀnder matematik. PedagogernakÀnner att de saknar tillrÀcklig kompetens i Àmnet matematik ochskulle behöva en kompetensutveckling..

Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka hur estetiska aktiviteter inaturvetenskapsundervisning kan pÄverka elevers lÀrande i grundskolans lÀgre Äldrar. För att sökasvar pÄ detta har observationer av elevers arbete med de estetiska aktiviteterna bildskapande ochmodelltillverkning utförts. För att analysera insamlad data har en metod av praktiska epistemologieranvÀnts. Studien utgÄr frÄn Deweys pragmatiska teorier och definition av estetiska erfarenheteroch Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande och undervisning. Centrala begrepp förstudien Àr estetiska erfarenheter, estetiskt vÀrdeomdöme och metaforer.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildsprÄket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhÀvs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelÀrare samt en grundskolelÀrare. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts. Arbetets innehÄll Àr koncentrerat till skolÄr F-2.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers uppfattning av lekens roll i pedagogiken samt hur leken anvÀnds i undervisningen i Ärskurs ett. Vi har undersökt om det förekommer problem för pedagogerna nÀr det gÀller att anvÀnda sig av lek i undervisningen. Vi har ocksÄ undersökt vilka problem som i sÄ fall kan uppstÄ. Vi har gjort en kvalitativ studie som Àr byggd pÄ intervjuer och observationer. Studien har genomförts pÄ en skola och vi har intervjuat fyra pedagoger i Ärskurs ett samt rektorn.

Studien syfte var att undersöka hur elever i Ärskurs sju upplever undervisningsmiljön i Àmnet idrott och hÀlsa. Studien omfattade tvÄ klasser i Ärskurs sju pÄ en innerstadsskola i en mindre kommun. FrÄgestÀllningarna i studien var vilken instÀllning eleverna hade till Àmnet idrott och hÀlsa? Vilka aktiviteter bör enligt eleverna ingÄ i undervisningen inom Àmnet idrott och hÀlsa? Hur skall undervisningen genomföras för att eleverna skall erhÄlla en stimulerande undervisningsmiljö? Denna studie Àr en kvantitativ studie med inriktning av kvalitativa semistrukturerarde intervjuer. Den skola som valdes ut för denna studie Àr en kommunal F-9 skola dÀr eleverna kommer frÄn medel och övre medelklass.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka praktiskt kontra formellt arbetssÀtt i matematikundervisningen pÄ högstadiet. Den praktiska undervisningen Àr en undervisningsform som bottnar i det sociokulturella perspektivet, dÀr kunskap föds genom den kommunikativa processen. Den formella undervisningen med ursprung i Associationismen fokuserar dÀremot pÄ drill och övning. Meningen var att undersöka vilka effekter praktisk respektive formell undervisning fÄr resultatmÀssigt och hur de olika arbetsformerna uppfattades av eleverna. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs sex och en Ärskurs sju med sammanlagt trettio elever. För att undersöka mina frÄgestÀllningar genomförde eleverna tre olika prov inom statistikomrÄdet och besvarade en enkÀt.

Flera av Skolverkets rapporter visar att antalet elever som har svÄrigheter i matematik ökar. Vad kan det bero pÄ?Jag har inför min studie studerat vilka orsaker forskare anser kunna finnas till att elever hamnar i svÄrigheter i matematik. Jag har förstÄtt att det Àr ett mycket komplext problem med mÄnga sammanhÀngande orsaker. Flera forskare lÀgger dock en stor vikt vid undervisningen och att den till och med kan bidra till att elever fÄr svÄrigheter i matematik.Mitt syfte med min studie var, att ur lÀrares beskrivningar om deras undervisning diskutera om sÄdana brister i undervisningen finns, som forskarna menar kan leda till att elever fÄr svÄrigheter i matematik..

MÄlet med detta arbetet har varit att om möjligt fÄ reda pÄ hur elever uppfattar sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en enkÀtundersökning, djupintervjuer i Ärskurserna 7 och 9 samt lÀst tidigare undersökningar om Àmnet. Jag har genom mitt arbete kommit fram till att undervisning i detta Àmne stÀller höga krav pÄ den som undervisar och lÀrarutbildningen mÄste förbÀttras inom detta omrÄde. Eleverna tycker mÄnga gÄnger att undervisningen Àr trÄkig, de vill ha mer förberedelse inför lektioner och framförallt fÄ mer tid till att diskutera och fundera. Flickor och pojkar har olika Äsikter om undervisningen och det kan bero pÄ att flickorna ofta hunnit lÀngre i sin utveckling Àn pojkarna.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att genom en fallstudie i miniatyrformat undersöka hur en utvald lÀrare arbetar sprÄkutvecklande med andrasprÄksundervisning samt hur hennes tankar om sprÄkutveckling tar form i det konkreta klassrummet i skolÄr 4. Den teoretiska bakgrunden lyfter fram för undersökningen centrala tankar inom omrÄdena: organisering av undervisningen, relation mellan sprÄk och innehÄll samt centrala andrasprÄksteorier. Materialet Àr insamlat genom intervjuer av lÀraren och observationer av arbetssÀtt i klassrummet vid olika arbetspass. Resultatet visar att lÀraren i stora delar av undervisningen har ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt och att hennes tankar om sprÄkutveckling i undervisningen i hög grad förverkligas i klassrummet. LÀrarens undervisning bygger i hög grad pÄ samtal och undervisningen överensstÀmmer med hennes tankar om sprÄkutveckling. DÀremot visar undersökningen att det sprÄkutvecklande arbetet inte följer med till de Àmnen som ligger utanför temaundervisningen, vilket lÀraren till viss del Àr medveten om.

Mitt mÄl med detta arbete var att ta reda pÄ hur elever lÀr sig pÄ olika sÀtt. Detta för att kunna individanpassa undervisningen efter olika elevers behov. I litteraturgenomgÄngen tar jag kortfattat upp hur hjÀrnan fungerar samt Howard Gardners teorier om olika intelligenser. Vidare skriver jag om olika inlÀrningsstilar. Jag har valt att koncentrera mig pÄ holistiskt, sekventiellt, kinestetiskt, auditivt och visuellt lÀrande.

I denna studie har vi genom observationer undersökt tvÄ pedagogers val av metoder gÀllande lÀsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslÀrare i Ärskurs tre för att pÄ sÄ sÀtt kunna fokusera pÄ de mÄl som finns i kursplanen i svenska för just Ärskurs tre. Syftet med undersökningen var sÄledes att se hur dessa lÀrare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi pÄ hur samtal och samspel anvÀndes i undervisningen. Vi antog dÄ ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi anser att eleverna lÀr sig bÀst i samspel med varandra.UtifrÄn de frÄgestÀllningar vi hade, dÀr vi frÄgat oss vad för lÀsmaterial som anvÀnds, hur litteraturen anvÀnds i undervisningen samt huruvida elever och lÀrare samtalar kring det lÀsta, fann vi att det sÄg olika ut frÄn lektion till lektion.

Studien handlar om hur elever uppfattar illustrationer i lÀroböcker och hur deras förstÄelse eventuellt pÄverkar vilken typ av bilder de föredrar. För att fÄ reda pÄ vad elever i Ärskurs nio tycker Àr en bra illustration av vÀxthuseffekten gjordes intervjuer pÄ fyra olika skolor.Eleverna ombads berÀtta vad de visste om vÀxthuseffekten innan de fick vÀlja ut den bÀsta av sex olika bilder. Eleverna svarade ocksÄ pÄ vad som var bra med bilderna och vad som inte var bra med bilderna. De skulle ocksÄ förklara vÀxthuseffekten utifrÄn den bild de valt som bÀst.Resultatet visar att oavsett elevernas förkunskaper vill de ha en vÀlritad, avancerad bild med förklarande text i bilden och pilar som visar vad som hÀnder. Undersökningen visar ocksÄ att eleverna har svÄrt att skilja mellan ozonlagrets och vÀxthuseffektens betydelse..

I detta arbete har vi sökt och erhÄllit kunskaper om hur lÀrare fÄngar dagen i undervisningen i Gambia, genom kvalitativa metoder bestÄende av intervjuer och observationer. Vi vill ta hem kunskaperna till Sverige, ta lÀrdom och bygga broar för att dels kunna utveckla vÄrt eget lÀrande och dels knyta till oss kunskaper om den gambiska kulturen. Vi har studerat genom ett etnografiskt synsÀtt eftersom vi befann oss mitt i denna annorlunda kultur under vÄr sista verksamhetsförlagda utbildning. LÀrarna i vÄr undersökning tycker att de fÄngar dagen i undervisningen bland annat nÀr de ser samtliga elevers engagemang och motivation, nÀr lÀraren Àr ÀmnesmÀssigt kunnig och förberedd, nÀr lÀraren anpassar undervisningen pÄ rÀtt nivÄ, nÀr dagen avslutas positivt och nÀr de ser gott resultat och uppförande hos eleverna. De menar Àven att lÀraren mÄste vara mycket engagerad, vÀl förberedd bÄde mentalt och ÀmnesmÀssigt, motiverad, anvÀnda kroppssprÄket och rösten..