Denna studie har utgÄtt frÄn ett sociosemiotiskt perspektiv, vilket innebÀr att kommunikationssÀtten stÀndigt utvecklas. Detta leder till att nya semiotiska resurser skapas och frÀmjar kommunikationen. Syftet med denna studie Àr att analysera layout i olika lÀroböcker i matematikÀmnet som anvÀnds i skolor idag. Syftet Àr Àven att analysera lÀroböckerna utifrÄn ett perspektiv som gynnar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (NPF).  FrÄgestÀllningarna som stÀlls Àr: ? Hur samspelar bilder och skrift i böckerna? ? Vilka funktioner fyller de olika bilderna och hur mycket utrymme tar de i böckerna? ? Hur ser layouten ut i förhÄllande till vad elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar behöver? Analysmodellen som anvÀndes var baserad pÄ olika frÄgor som stÀlldes till lÀroböckerna.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur Afrika gestaltas genom bilder i lÀroböcker i samhÀllskunskap för grundskolans senare Är. För att kunna urskilja den övergripande framstÀllningen av Afrika har en kvantitativ bildanalys anvÀnts. Dessutom har en kvali-tativ bildanalys enligt semiotisk modell gett oss redskap för ett förtydligande av vÄra iakttagelser. Som stöd för vÄr analys och slutsats av de framkomna resultaten har vi hÀmtat stöd frÄn tidigare forskning och teorier inom den postkoloniala diskursen. VÄr undersökning har resulterat i olika slutsatser. Vi kan konstatera att det finns fördomar och rester frÄn den koloniala tiden som skildras i ett skapande av vi och dem.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

SammanfattningVi har undersökt ett antal grundskollÀrares syn pÄ anvÀndningen av digitala lÀromedel och lÀroverktyg i undervisningen. VÄrt syfte med undersökningen Àr att synliggöra lÀrarnas uppfattningar om digitala lÀrresurser genom deras didaktiska val. Som undersökningsmetod har vi anvÀnt oss av intervju. Informanterna har alla en positiv instÀllning till den digitala resursundervisningen. De anser att det Àr ett konkret och perfekt verktyg för att nÄ sÄ mÄnga elever som möjligt i undervisning.

Mitt syfte med examensarbetet Àr att undersöka vilken syn pedagogen i det tvÄsprÄkiga klassrummet har pÄ att anvÀnda tvÄ sprÄk i undervisningen. För att kunna göra detta har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare. Dessa intervjuer har sedan analyserats med utgÄngspunkt frÄn teorier som berör tvÄsprÄkig undervisning. De problemstÀllningar jag har velat ha svar pÄ i anslutning till detta Àr: ? Vilka faktorer i och utanför klassrummet anser pedagogen spelar in nÀr det gÀller elevens studieresultat? ? Vad, enligt pedagogen, Àr det som styr hur sprÄken anvÀnds i undervisningen? ? Tycker pedagogen att mÄlet för undervisningen Àr att eleven ska behÀrska svenska och sitt modersmÄl eller att lÀra eleven svenska genom att modersmÄlet fÄr spela en roll under en begrÀnsad tid? Jag kommer att visa att lÀrarna anser att sociala och kulturella faktorer spelar en stor roll för elevens studieresultat, att mÄlsÀttningen delvis styr hur sprÄket anvÀnds i undervisningen och att det mest realistiska mÄlet för undervisningen Àr att eleven lÀr sig svenska genom att modersmÄlet fÄr spela en roll under en begrÀnsad tid..

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildsprÄket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhÀvs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelÀrare samt en grundskolelÀrare. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts. Arbetets innehÄll Àr koncentrerat till skolÄr F-2.

 Denna undersökning syftar till att spegla förÀndringar över tid i bildlÀrares syn pÄ populÀrkultur. BildlÀrarna kommer till tals genom kvalitativa intervjuer. Genom att relatera hur bildlÀrarna beskriver att de arbetar med populÀrkultur och deras syn pÄ populÀrkultur till en historisk bakgrund, speglas sedan förÀndringar i bildlÀrares syn pÄ populÀrkultur. Det blir dÄ synligt att populÀrkulturens roll i undervisningen inte förÀndrats nÀmnvÀrt, och att bildlÀrarnas syn pÄ populÀrkultur i vissa aspekter Àr oförÀndrad men i andra förÀndrad. Tydligast förÀndringar ligger i bildlÀrarnas mer mÄngfacetterade populÀrkulturbegrepp, den ökade vikten av och överlag positivare instÀllning till populÀrkultur i undervisningen. .

VÀnskap för oss, Madlen Memet och Tina Kronljung, Àr en viktig del av vÄra liv och har alltid varit det, enda sedan barnsben. DÀrför Àr vi övertygade om att vÀnskapens betydelse har en stor inverkan för alla mÀnniskor. Syftet med vÄr studie Àr att bilda oss en större uppfattning och förstÄelse om mÄngfalden i barns vÀnskapsrelationer. VÄrt mÄl Àr att förbÀttra vÄr pedagogiska syn och fÄ en fördjupad kunskap om vÄrt forskningsomrÄde som handlar om Barns vÀnskap. Vi vill ta reda pÄ hur elever uppfattar vÀnner och vÀnskap och hur vÀnskapsrelationer ser ut mellan flickor och mellan pojkar.

Syftet med arbetet var att belysa vilka didaktiska val som ligger till grund för hur fyra ÀmneslÀrare vÀljer fiktionstexter i undervisningen av svenska som andrasprÄk. Jag valde att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer som metod för att fÄ en fördjupad och mer nyanserad bild av intervjupersonernas syften och uppfattningar om olika texturval och deras betydelse. Informanterna bestod av fyra undervisande gymnasielÀrare i Àmnet svenska som andrasprÄk. Resultatet av undersökningen visar att de fyra ÀmneslÀrarnas uppfattningar om vilken litteratur som ska lÀsas och varför den ska lÀsas varierar kraftigt. Samtliga lÀrare följer samma kursplan, men tolkar den pÄ lite olika sÀtt.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lÀrare planerar för, iscensÀtter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. UtifrÄn studiens ansats vÀljs tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lÀrsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. LÀrarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte pÄ vilken roll de sprÄkliga uttrycken har.

Under 2000-talets första hÀlft bytte flertalet svenska dagstidningar format ? frÄn fullformat till det mindre tabloidformatet. Tidigare studier visar att bilderna tar upp en större del av tidningens satsyta i det nyare formatet. Bilderna blev alltsÄ inte mindre till storleken trots att tidningens sidor blev det. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur bildanvÀndningen och bilderna har förÀndrats sedan formatbytet.

Denna studie handlar om hur datorer anvÀnds i trÀ- och metallslöjden samt upplevda för- och nackdelar med anvÀndningen. Undersökningen Àr av kvalitativ art och som metod anvÀnds kvalitativa strukturerade intervjuer med tre lÀrare samt observationer av elever vid sju olika tillfÀllen. I resultatet framkom att de utvalda lÀrarna i huvudsak anvÀnder datorn till att dokumentera elevers arbeten samt till att eleverna fÄr söka inspiration, bilder, arbetsbeskrivningar mm pÄ Internet. En av lÀrarna i undersökningen anvÀnder en egengjord PowerPoint-presentation som beskriver slöjdmoment för eleverna. Deras syften med datoranvÀndning varierar men en gemensam nÀmnare Àr pedagogiska och praktiska vinster.

En studie av lÀrares förhÄllningssÀtt och bedrivande av friluftsliv i den ordinarie undervisningen i idrott och hÀlsa pÄ gymnasienivÄ..

Vilka inramningar anvÀnder sig tidningarna Dagens Nyheter och The Times of India av i bild- och rubriksÀttning av artiklar om klimatförÀndringar? I vilka artikeltyper förkommer dessa artiklar och har antalet bildsatta artiklar och bilder per Är förÀndrats frÄn 2000 till 2009? Dessa frÄgestÀllningar har vi besvarat med hjÀlp av teorier om inramning (framing), bildretorik, semiotik och mediernas pÄverkan pÄ mÀnniskor.Vi valde att jÀmföra en svensk och en indisk tidning eftersom Sveriges och Indiens instÀllningar till klimatförÀndringar skiljer sig Ät. Vi ville se om lÀndernas instÀllningar Äterspeglas i tidningarnas rapportering. DÄ Dagens Nyheter och The Times of India Àr de största dagstidningarna i respektive land sett till upplaga, och informationen i dem dÀrför nÄr mÄnga mÀnniskor, Àr det intressant att se vilka inramningar de anvÀnder sig av i artiklar om klimatförÀndringar.Metoden, vilken Àr en kvantitativ bildanalys, har vi designat med stöd av ovanstÄende teorier. Bildanalysen har bestÄtt av tjugo variabler med tillhörande variabelvÀrden med vilka vi har kategoriserat insamlad data.

PÄ en utstÀllning pÄ Fotografiska museet i Stockholm 2012 visades tvÄ av konstfotografen Maria Fribergs fotosviter tillsammans, Almost There (2000) och The Painting Series (2011). Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida bilderna pÄverkas av varandra. FörÀndras tolkningen och budskapet i bilderna dÄ de visas gentemot varandra? Bildanalyser och en jÀmförande studie mellan serierna utfördes för att komma fram till hur de influerade varandra. Almost There framhÀver starkt frÄgor kring maskulinitet, könsroller och manlig sÄrbarhet.