Sökresultat:
1772 Uppsatser om Rörlig och fast lön - Sida 42 av 119
VĂ€gen mot flexibilitet : En studie av Sex Sigma och lean production inom industrin
This paper is about the new methods and metrics used in industry and business today striving for better revenues and larger market shares. It investigates the relations between the old fordistic and tayloristic way of manufacturing and compares it to the models used in industry today for being competitive, seeking to please customers and becoming more flexible. More specific the paper is about if Six Sigma and lean production are the key for succeeding these days. SKF:s factory in Gothenburg and other companies will make an example for how these methods are used in practice.The aim is to try to answer if these systems with inherited tools and methods are the right way to get the flexibility that is needed for being able to deliver the right goods to customers and market. For a company to be flexible decisions must be made fast and needed changes must be able to be done easy and without too large costs and investments.
Studerandes kunskap och kompetens : En kvalitativ studie om lÀrares syn pÄ valideringsarbete
Validering Àr ett eftertraktat sÀtt att fÄ sin kunskap och kompetens bedömd. PÄ dagens osÀkra arbetsmarknad Àr det Àven ett sÀtt att höja sin kompetens och dÀrmed kunna öka chanserna att erhÄlla en fast anstÀllning. Vanligast Àr att validering sker inom vÄrd- och omsorgsarbetet men Àven andra yrkesorienterade Àmnen finns representerade. Denna uppsats utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv med syftet att belysa perspektiv pÄ validering och validander i olika situationer som till exempel valideringsprocessen, bedömning av kunskap och lÀrares kompetens. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ intervjuundersökning med syfte att utifrÄn frÄgestÀllningarna fÄ ett djup och mening.
SkattemÀssiga skillnader mellan regelverken K1, K2 och K3
Ă
r 2004 pÄbörjade BokföringsnÀmnden ett projekt kallat K-projektet. Projektet innebÀr att företag delas in i fyra olika kategorier K1,K2, K3 och K4 dÀr var kategori har sina specifika redovisningsregler. Regelverken skall ocksÄ enligt BFN tillÀmpas i sin helhet utan avvikelser. I Inkomstskattelagen förekommer det pÄ vissa stÀllen hÀnvisning till redovisningen samt till god redovisningssed. Resultatet ska berÀknas enligt bokföringsmÀssiga grunder, detta framgÄr av 14 kap.
Detektering av krypterade filer
In contemporary encryption the vast amount of text subject to cracking has brought about the demand for methods distinguish files more likely to be encrypted. The encryption software Truecrypt can encrypt files that are not possible to identify with a file signature. To solve the detection problem, an algorithm sensitive to the absence of structure in the very code of files was developed. The program was written in the programming language EnScript which is built into the forensic software suite EnCase. The essential part of the algorithm therefore deployes the statistic of a chi-square test for deviance from a uniform distribution to distinguish files with contents that appear to be random.
Hoten mot lÀnsstyrelsen - En analys av dess agerande i en förÀnderlig omgivning
The purpose with this master thesis is to analyze how the Swedish County Administrative Board (LĂ€nsstyrelsen) acts in an environment that changes fast with more regional actors than ever before. There are also proposals regarding new public authorities and eventually a reduction of the Swedish County Administrative Board.By studying a report issued by the Board in December 2005 the aim is to find their intentions and actions for the future. By using three diverse theoretical concepts - the public organisation, the instrumental perspective and two separate perspectives from new institutionalism - the expectation is that I will have the possibility to analyze the intentions of the organisation in many different ways.In this case study I also want to take into consideration the central discourses in the regional debate, shall we decentralize or shall we keep on having a strong state even in the future? What kind of regional policy does the Swedish County Administrative Board prefer?The result shows that the Swedish County Administrative Board struggles for a strong state even in the future, but it does not propose any huge changes. In many ways it seems like they act as they are supposed to - as an instrument for the government - but despite that it is obvious that the Swedish County Administrative Board tries to show that it has the traditions and knowledge.
 Radhus pĂ„ höjden :  ĂgarlĂ€genheter- en ny Ă€gandeform pĂ„ bostadsmarknaden
 Denna uppsats syftar till att undersöka den nya bostadsformen Ă€garlĂ€genhet och de befintliga Ă€gandeformerna bostadsrĂ€tt och smĂ„hus. En komparation har gjorts mellan dessa tre Ă€gandeformer gĂ€llande juridiska och ekonomiska frĂ„gor. VĂ„ra nordiska grannlĂ€nders Ă€garlĂ€genheter har ocksĂ„ undersökts. ĂgarlĂ€genheten Ă€r enligt lagstiftaren ett "radhus pĂ„ höjden", det vill sĂ€ga en lĂ€genhet i ett flerbostadshus som betraktas sĂ„ som ett smĂ„hus. För att undersöka Ă€garlĂ€genheten har den rĂ€ttsvetenskapliga metoden anvĂ€nts. Litteratur inom omrĂ„det har behandlats med propositionen till lagĂ€ndringarna gĂ€llande Ă€garlĂ€genhet (2008/09:91) som frĂ€msta grund. Skillnaderna mellan bostadsrĂ€tten, smĂ„huset och Ă€garlĂ€genheten varierar beroende pĂ„ sakfrĂ„ga.
EN SKOLA FĂR ALLA : - En studie i hur mĂ„ngfald tas till vara av pedagoger i dagens skola
I det globaliserade samhÀlle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mÄngfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar pÄ ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.
KÀrnan och StjÀrnan - om att kommunicera kÀrnvÀrden : en studie i Barack Obamas retorik
Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.
NÀr bilder rör sig och fÄr liv: Med bild som utgÄngspunkt för att skapa dans
Bild och dans Àr bÄda visuella sprÄk och icke verbala uttrycksmedel. De Àr konstarter och har funnits med oss sedan lÄngt tillbaka i tiden. I detta temaarbete har barn arbetat med bilder och dans. Till bilderna har de fÄtt göra en analys. De ord som eleverna anvÀnt i analysen av bilderna har sedan varit ett hjÀlpmedel för dem i skapandet av koreografin.
Rektors pedagogiska ansvar i korstryckssituationen mellan ideologiska och ekonomiska intressen
Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.
Modig rektor sökes! : Skolchefers, rektorers och pedagogers tankar om mod i ett skolledarskap
Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.
JÀmförelse av vingfundament och betongfundament
Sedan början pÄ 1900-talet har tekniken med vingförsedda stolpar utvecklats och anvÀnts till olika föremÄl och ÀndamÄl. För tre Är sedan grundades svenska företaget Vingfundament Terrawing AB utav Roland Johansson och Johnny Mattsson. De utvecklar och tillverkar vingfundament för mindre konstruktioner som t.ex. vÀgskyltar och bullerskÀrmar. Peab i VÀxjö har pÄ ett projekt i SkÄne pÄ Revingehed anvÀnt sig utav vingfundament dÄ de grundlagt huskulisser, detta Àr ett av de större projekten som utförts med just vingfundament.
Faktorer för urvalet inom historieundervisningen : I grundskolans senare Är
SammandragSyftet med undersökningen Àr att se pÄ vilka faktorer som pÄverkar urvalet inom historieundervisningen pÄ grundskolans senare Är.Vad Àr det som styr urvalet inom historieundervisningen?LÀroplaner?Elevgruppens sammansÀttning?Diskussioner i lÀrarlaget?Genus?Skoltraditioner?Hur ser det vardagliga arbetet med urvalet i undervisningen ut för lÀrarna? Detta var den bakgrund som jag har haft till min undersökning. Undersökningen Àr genomförd med intervjuer och litteratur.Min slutsats Àr att lÀrarna anvÀnder sig i olika grad av olika faktorer men att elevgruppen Àr den dominerande faktorn för flertalet. De olika styrdokumenten finns i bakgrunden likasÄ de diskussioner som har förs i lÀrarlagen. Genus som pÄverkande faktor kunde jag inte finna var av sÄdan karaktÀr inom undervisningsÀmnet historia.
Internationell utslÀppshandel : En studie av Kyotoprotokollets verkan pÄ vÀxthusgasutslÀpp
Ă
r 1997 skrevs Kyotoprotokollet under av 84 lÀnder som senare avsÄg att ratificera protokollet. Kyotoprotokollet Förbinder Annex I lÀnderna att totalt sÀnka sina utslÀpp med 5 procent av 1990Ärs nivÄ under perioden 2008-2012. NÀr den perioden Àr till Ànda tyder mycket pÄ att Kyotoprotokollet ska ersÀttas av ett nytt protokoll som eventuellt inkorporerar ej Annex I lÀnder och som Àven ger dessa lÀnder utslÀppsmÄl. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr huruvida försök att minska vÀxthusgasutslÀppen bör ske med internationell utslÀppshandel av vÀxthusgaser som ett instrument. Teorin som uppsatsen Àr avgrÀnsad till ger stöd till att en internationell utslÀppshandel Àr optimal om de berörda lÀnderna inte har varu- eller tjÀnstehandel (autarki) mellan sig.
SKOLAN SOM ARENA FĂR FYSISK AKTIVITET : En studie om skolans betydelse för att motivera fysiskt inaktiva elever till att vara fysiskt aktiva.
I det globaliserade samhÀlle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mÄngfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar pÄ ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.