Hur vida företag skiljer sig från mängden och förmedlar en tydlig bild av sig själva och vad de står för är avgörande för deras överlevnad. Företag som inte lyckas att förmedla sin identitet till allmänheten på ett tydligt sätt riskerar att försvinna i den stora massan av företag. Att förmedla en tydlig bild av företaget via företagets hemsida, vilket granskas i denna studie, har blivit en allt viktigare uppgift då Internet växt och kommit att bli ett allt mer betydelsefullt medium för informationssökning. Problemet är att det finns lite kunskap om hur företags identitet förmedlas via en hemsida och dess design, varför många företag misslyckas med att skapa en verklighetstrogen och tydlig bild hos de målgrupper de vänder sig till. Det finns även ett ?hål? inom vetenskapen då det vid detta arbetes författande inte fanns några studier som behandlar detta ämne.

I syfte att undersöka vilka konsekvenser om vad det nya allmänna rådet för små aktiebolag får för företagen och om de kan uppnå en rättvisande bild mot dess intressenter tar studien fokus på två problemområden. Detta är två områden inom redovisningen som redan idag utgör problem att visa en sanningsenlig bild av företagens ekonomiska ställning. Ett problem med studien var att företagare inte har någon vetskap om de nya kategorierna och vad de innebär. Intervjuerna utgick därför ifrån revisorer och deras åsikter. I studien tillämpas en kvalitativ metod och semistrukturerade individuella intervjuer gjordes med två revisorer för att kunna påvisa vad konsekvenserna för företagen kan komma att bli.

Denna uppsats är en fallstudie av Söderhalls Renhållningsverk AB (SÖRAB):s miljöredovisning. Deras motiv till att miljöredovisa är att deras intressenter ska kunna se vad de har för miljöpåverkan. SÖRAB:s miljöredovisning innehåller ingen finansiell information vilket gör det svårt att skapa sig en bild av miljöarbetets ekonomiska effekter. Även KPMG har intervjuats för att ge en allmän bild av miljöredovisning. Avsaknaden av enhetliga regler och det stora utbudet av olika rekommendationer gör det inte lätt att få klarhet om vad som ska tas med i en miljöredovisning.

Magisteruppsats i svenska språket, 15 hpSV2140, VT 2013Handledare: Andreas Nord och Karin Helgesson.

Dagens föränderliga värld har medfört att en stor del av det värde som skapas i företag idag sker i de immateriella tillgångarna som företagen har. Varumärken har funnits sedan långt tillbaka och dess ursprungliga funktion var att locka till sig icke läskunniga arbetare som skickades ut för att göra hushållens inköp. Under medeltiden började varumärket användas för att särskilja en tillverkares produkter från andras. Denna funktion är en av varumärkets viktigaste även idag då konkurrenter snabbt kan kopiera framgångsrika produkter och detta medför att varumärket har ett stort värde för företagen. Det blir därför viktigt för intressenter att få tillgång till information om varumärken då de har en väsentlig betydelse för företagen och det blir därför nödvändigt att varumärket värderas samt redovisas i årsredovisningar.

Målet med detta projektarbete var att hjälpa Eskilstuna Elektronik Partner AB(EEP) att demonstrera sin nya produkt, vinkelgivaren, på bästa möjliga sätt. Företaget ville att deras produkt skulle fästas på en leksaksgrävmaskin som därefter skulle skaka i en periodisk svängning ochpå så sätt visa framtida kunder att deras nya produkt fungerar. EEP ville även ha en demonstrationsmonter för att vis upp sin produkt. Problemet som projektgruppen ställdes mot var hur man skapar periodiska svängningar i en leksaksgrävskopa samt hur man skapar n estetiskt tilltalande monter som ska locka till sig kunder. För att ta reda på detta gjordes en produktutvecklingsprocess där olika metoder tillämpades för att få en bättre bild av vad sm behöver göras och hur.

Entreprenöriellt lärande (EL) är en pedagogisk form baserad på bl.a. arbetspsykologi och entreprenörskapsteori som anammats av en mängd skolor i Sverige på senare år. Eftersom EL innebär en övergripande reform av skolverksamheten kan matematikämnet i längden inte stanna kvar i gamla mönster. Denna uppsats söker knyta det entreprenöriella lärandets teori till vedertagen matematikdidaktisk forskning samt skapa en bild av hur matematikundervisning kan bedrivas ur ett EL-perspektiv med hjälp av en grupp lärares beskrivningar av sitt eget arbete. Genom att bjuda in matematiklärarna på John Bauergymnasierna att delta i en onlineenkät med öppna frågor ämnade vi skapa en verklighetsbaserad bild av den entreprenöriella pedagogiken.

Syftet med studien är att undersöka hur insatsen/kriget i Afghanistan framställs på fotografisk bild i dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige), The Times (Storbritannien) och Politiken (Danmark). Tidningarna är ledande i respektive land och bilderna de publicerar når många läsare. För att närma oss en förståelse för hur insatsen/kriget framställs på bild i respektive tidning har vi använt oss av delfrågor som: I vilken omfattning har bilder från insatsen/kriget i Afghanistan publicerats i de tre tidningarna? Vilka teman, aktörer, källor och nationaliteter går att finna till bilderna i respektive tidning? Hur framställs soldater/civilbefolkning/elitpersoner på bild i de tre tidningarna? Finns det likheter och skillnader mellan de tre tidningarna.Undersökningen är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie. Som grund har vi den kvantitativa delen för att inventera och ge en överblick över det publicerade materialet. Det visar bland annat vilka aspekter av kriget/insatsen och aktörer som förekommer och i vilken frekvens och omfattning.

Många elever i de svenska skolorna har svenska som andraspråk och har mer eller mindre knapphändiga kunskaper i svenska och därmed svårt att kommunicera. En del är nyanlända och kan inte kommunicera alls på det nya språket. En väg ut ur dilemmat är att hitta andra sätt att uttrycka sig och kommunicera på.Uppsatsen undersöker möjligheter till att ge dessa elever de bästa förutsättningarna för en positiv språkutveckling genom undervisning i ett utvidgat språk- och textbegreppsperspektiv. En konstnärlig process i fråga om skapande är en av utvecklingsvägarna.Frågeställningen berör integration mellan bild och svenska som andraspråk som pedagogisk metod.Eleverna måste få lära sig att använda nya redskap och synsätt för att tillgodogöra sig aktuell kunskap. Det är viktigt att tänka sig språkutveckling i ett utvidgat språkbegrepp och integration mellan ämnen är ett sätt att sätta fokus på kunskap ur flera perspektiv.Resultatet tar upp undervisningens utformning, vad som händer vid en integration, vad den leder till och hur eleverna reagerar på det.Integration mellan bild och svenska som andraspråk har positiva effekter.

Detta arbete syftar till att undersöka vad bilder, gestaltande religiösa berättelser, kanförmedla om den religiösa kontext där de har sitt ursprung. Hur väl dessa bilder kantjäna som hjälpmedel till att förklara centrala aspekter av respektive religion iundervisningssammanhang är även en del som kommer att undersökas. Det aktuellabildmaterialet består av två bilder hämtade ur den kristna och den buddhistiskabildtraditionen. För att behandla aktuella bilder används en kvalitativ observationsmetodi form av en egen bildanalys-anpassning som inkluderar delar av både den ikonologiskaoch semiotiska analystraditionen. Resultatet av dessa analyser visar att den aktuellatypen av bilder kan, under gynnsamma omständigheter, förmedla information om sinreligiösa kontext och på sätt även tjäna som ett didaktiskt hjälpmedel..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett starkt varumärke byggs upp. För att få svar på denna fråga har författarna valt att undersöka H&M, då de har byggt upp ett så starkt och känt varumärke. Vilka egenskaper är de främsta? Vidare vill författarna även granska vilken bild som H&M förmedlar till omvärlden och se om den överensstämmer med kundernas uppfattningar.Uppsatsen är baserad på en enkätundersökning av 120 personer i varierande ålder, från ca 20-40 års ålder. Respondenterna är av olika kön dock är majoriteten kvinnor.

Vårt syfte var att undersöka hur medias bild av Biskopsgården påverkar identitets-skapandet hos ungdomar som bor där. Vi använde oss av en kvalitativ forsknings-metod och genomförde sex individuella intervjuer med ungdomar mellan 15 och 18 år. Efter en genomförd meningskoncentrering och tematisering av våra data, analy-serade vi dem med hjälp av Jenkins teori om identitet, Goffmans stigmatiseringsteori, samt med Bourdieus begrepp fält, habitus och kapital. Vi fann att våra informanter inte tycktes identifiera sig med medias bild av Biskopsgården, utan att de tyckte att media överdriver eller förvränger bilden av stadsdelen. Det var även tydligt att de separerade medias bild från sina egna bilder, som präglades av gemenskap och en positiv identifikation.

Syftet med föreliggande arbete var att undersöka om och beskriva hur elevers språkliga uppmärksamhet med fokus på fonologiska medvetenhet utvecklas genom arbete med ord och bild. Undersökningen genomfördes i en åk 1 med 14 elever. För att undersöka syftet använde vi strukturerade och standardiserade intervjufrågor. Vi undersökte tre olika delområden inom fonologisk medvetenhet, där varje område bestod av en för- och en efterundersökning. Däremellan arbetade vi i temaform med språkövningar för att befrämja den fonologiska medvetenheten.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad elever i nionde klass har för syn på bildämnet, vad detta kan bero på och koppla detta till deras studiemotivation och bildämnets betydelse i dagens samhälle. För att granska detta utfördes litteraturstudier och sedan kvalitativa forskningsintervjuer ute på två skolor. I resultatet visade det sig att motivationen till stor del är lärarens ansvar och denna ska kunna motivera för sina elever varför bildämnet är viktigt i dagens visuella samhälle. Att bildämnet av många i samhället anses ha lägre status än de andra ämnena kan vara en orsak bakom ämnets bristfälliga resurser. Dessutom visade intervjuerna att arbete med digitala medier i bildundervisningen kan öka motivationen..

Syftet med vår undersökning är att undersöka möjligheter och hinder för lärarstudenter vid Malmö Högskola att genomföra utbytesstudier genom utbytesprogrammet Erasmus. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilken bild ger några lärarstudenter vid Malmö Högskola av genomförandet av sina utbytesstudier med Erasmusprogrammet? Vilken bild ger Erasmuskoordinatorn vid Malmö Högskola av deras arbete med lärarstudenters utbytesstudier? Vilken bild ges av människor som arbetar med internationaliseringsfrågor vid fakulteten lärande och samhälle på Malmö Högskola om utbytesstudiers betydelse för lärarstudenter? För att kunna besvara frågeställningarna har vi använt oss utav forskning som rör bland annat lärarstudenters mobilitet, internationalisering och interkulturell kompetens. Denna tidigare forskning visar på låg mobilitet hos lärarstudenter samtidigt som det ställs nya krav på lärare i en allt mer internationaliserad värld. Studien har genomförts med hjälp utav kvalitativa intervjuer med två lärarstudenter vid Malmö Högskola, som genomfört utbytesstudier genom Erasmusprogrammet samt en gruppintervju med personal vid Malmö Högskola. Genom vår insamlade empiri framkommer det från studenterna en positiv syn på deras utbytesstudier, de menar att de har påverkat dem både på ett personligt samt på ett professionellt plan. Däremot framkommer det att lärarutbildningen vid Malmö Högskola inte har ett tydligt arbetssätt för att utbytesstudier ska bli så utvecklande som möjligt för lärarstudenter..