Sök:

Sökresultat:

7403 Uppsatser om Rörlig bild - Sida 2 av 494

Trumpet i romantisk drÀkt : En konstna?rlig studie av Oskar Bo?hmes trumpetkonsert i f-moll (op.18) som interpret och uto?vare

Denna sja?lvsta?ndiga studie behandlar en musikalisk djupdykning i den fo?rsta satsen av Oskar Bo?hmes trumpetkonsert op.18 i f-moll. Genom en musikteoretisk, grafisk och praktisk analys av satsen fo?rdjupar jag mig i musiken pa? ett annat sa?tt a?n att som musiker bara spela den och kan da?rigenom fo?rhoppningsvis ta till mig musiken pa? ett djupare plan. .

RÀttssÀkerheten vid tillÀmpning av LVU 2§ : En kunskapsöversikt

Studiens syfte var att underso?ka hur ra?ttssa?kerhet vid socialna?mndens respektive domstolens bedo?mningar ga?llande LVU 2§ beskrivs och diskuteras i aktuell forskning. Efter en utfo?rlig so?kning fann vi 12 avhandlingar och artiklar som o?verenssta?mde med studiens syfte. Resultatet av studien visar att socialna?mndens bedo?mningar i ho?g grad a?r subjektiva och att lagens formulering ger stort utrymme fo?r tolkning.

Leder patientinformation om PCA-pump till effektiv sma?rtlindring vid postoperativ va?rd - en kvantitativ studie

Bakgrund/syfte: Sma?rtlindring via PCA-pump a?r en effektiv och sa?ker metod vid postoperativ va?rd. Den syftar till att ge patienten sto?rre mo?jlighet att pa?verka sin sma?rtlindring. Tidigare studier pa?visar att ma?nga patienter upplever sin kunskap om PCA- pumpen som otillra?cklig.

FörvÀrv i samband med aktieöverlÄtelser : En utredning av avdragsrÀtten för ingÄende mervÀrdesskatt

Den inga?ende merva?rdesskatten som a?r ha?nfo?rlig till fo?rva?rv som har ett direkt och ome- delbart samband med en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?telse a?r inte avdrags- gill. Till fo?ljd av EU-domstolens avgo?rande i X BV och HFD:s avgo?rande i HFD 2014 ref. 1 sta?r nu klart att kostnader ha?nfo?rliga till en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?- telse ocksa? kan utgo?ra allma?nna omkostnader, vilket medfo?r att den inga?ende merva?r- desskatten a?r avdragsgill i den ma?n fo?rva?rven har ett direkt och omedelbart samband med den samlade ekonomiska verksamheten eller en avgra?nsad del da?rav.Avgo?randena i X BV och HFD 2014 ref.

Grafisk webbpresentation : skapandet av en konstna?rlig och pedagogisk webbsida

Mitt projekt var att skapa en ny, va?l genomta?nkt och fungerande webbsida. Pa? denna skulle jag presentera mig sja?lv och min utbildning. Det skulle a?ven finnas lyssningsexempel da?r jag spelar trumpet, i olika sammanhang.

Kartla?ggning av energianva?ndningen fo?r fastigheten Norr 23:5 : bera?kning av energi- och kostnadsbesparing vid a?tga?rder.

Fo?religgande arbete a?ska?dliggo?r hur den av fastighetsa?garen betalade energin anva?nds och fo?r vilka a?ndama?l samt pa?visar konkreta kostnadseffektiva besparingsa?tga?rder utifra?n befintlig eller ny utrustning. Resultatet visar att man kan go?ra betydande energibesparingar genom att a?tga?rda fra?nluftsfla?ktar med la?nga drifttider och ho?ga flo?den samt ventilationsaggregat med la?g temperaturverkningsgrad. Genomfo?rs de fo?reslagna a?tga?rderna kan va?rme-energianva?ndningen reduceras med 277 MWh/a?r eller 38 % av den totala inko?pta va?rme-energin.

Bilden och musikens roll i barns utveckling - en undersökning av pedagogens uppfattning av bild och musik i förskolan

Arbetets syfte Àr att undersöka hur olika försolepedagoger ser pÄ bild och musik i förskolan. Vi har studerat litteratur som Àr relevant för Àmnet och det redovisas i litteraturdelen. VÄr undersökning Àr baserad pÄ tio stycken intervjuer. I vÄrt resultat kom vi bland annat fram till att de pedagoger vi intervjuade anser att bild och musik Àr en viktig del i förskolan. De ser inte bara bild och musik som nÄgot roligt nÀr man har tid över.

"Vad Àr en bild"

Det hÀr arbetet handlar om elever och deras uppfattning om bild, hur en bild behandlas och betraktas av eleverna och vilken bildtyp som eleverna upplever nÀr de tÀnker pÄ bild. Undersökningen representerar tvÄ olika Äldersgrupper med elever pÄ 13-14 respektive 15-16 Är. UndersökningstillfÀllena har utförts vid tvÄ olika tidspunkter, den första gjordes vÄren 2008 och den andra vid hösten 2011. I arbetet kommer den eventuella pÄverkan av elevernas förkunskaper, Älder och det pedagogiska sammanhanget att beskrivas utifrÄn tidigare bildundersökningar och bildkategorisering. UtgÄngspunkten kommer att vara hur dessa pÄverkar deras syn pÄ bild.

Bild och historieÀmnet i integration

Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ om undervisningen i historia och bild blir bÀttre med Àmnesintegration.

Representerande och analoga bilder : TvÄ sÀtt att representera kraft

Instruktionsmanualer Àr ett problem för mÄnga företag i samband med att de exporterar sina produkter. Att fylla anvisningarna med ett stort antal sprÄk blir bÄda dyrt och opraktiskt. En frÄga som Àr relevant för ett av dessa företag Àr vilken bild som skall anvÀndas som representant för begreppet kraft. FrÄgestÀllningen i denna rapport Àr sÄledes: Kommer försökspersonerna att uppleva att representerande konkreta bilder visar en bÀttre beskrivning av begreppet kraft Àn analoga abstrakta bilder. Resultatet visar att en övervÀldigande majoritet av försökspersonerna valde den representerande konkreta bilden som en tydlig och beskrivande representant för begreppet kraft..

Bild- och musikÀmnet i skolanIntervjuer med lÀrare om bild- och musikÀmnet i skolÄr F-5

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att eleverna ska uppnÄ mÄlen i kursplanerna för bild och musik. Anledningen till valet av problemomrÄde beror pÄ vÄrt stora intresse för bild- och musikundervisning. Intervjuer har gjorts med tre lÀrare som undervisar i bild och tre lÀrare som undervisar i musik. Eleverna som de undervisar gÄr i skolÄr F-6. Intervjuerna visar att respondenterna anser att det kan vara svÄrt att fÄ eleverna att uppnÄ mÄlen.

Pedagogers uppfattning om bild- och teckenkommunikation i förskolan

Följande studien handlar om pedagogers uppfattningar om bild- och teckenkommunikation i förskolan. Studien utgÄr frÄn kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex förskollÀrare. Syftet med denna studie Àr att undersöka och fÄ en fördjupad kunskap kring hur en strategiskt utvald grupp förskolepedagoger uppfattar det egna arbetet med bild- och teckenkommunikation med sprÄkutvecklande syfte. Följande studie tar sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet, dÀr fokus ligger pÄ Vygotskij teorier om sprÄk, samspel och lÀrande. En betydande slutsats vi drar Àr att bild och tecken Àr stora potentiella kÀllor, som hjÀlpmedel till sprÄket.

Val av stoff i bild och form grundkurs

Gymnasiekursen, Bild och form, grundkurs (BF1202) Àr en 50 poÀngskurs. Den Àr obligatorisk pÄ Estetiska programmet, bild och formgivning, och pÄ Hantverksprogrammet och erbjuds övriga elever som individuellt val. Bild och form, grundkurs, skall enligt kursmÄlen ge grundlÀggande kunskaper inom bild- och formomrÄdet, analys och tolkning av bild- och formsprÄk samt arbete med olika material och tekniker. Min avsikt Àr att genom en kvalitativ studie undersöka vad 11 bildlÀrare pÄ gymnasiet gör av det lokala frirummet i Bild och form, grundkurs, och att ta reda pÄ vad grundlÀggande kunskap i ovan nÀmnda kurs betyder för nÀrvarande i jÀmförelse med ett Àmneshistoriskt perspektiv. En historisk genomgÄng av Àmnet bild visar pÄ en stor stoffbredd.

Med bild som verktyg kan det vara lÀttare att förstÄ matematik!

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är, anvÀnder bild som verktyg för lÀrande i Àmnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska Àmnet bild i matematikundervisningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte anvÀnder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förvÀntade oss.

Fem fritidspedagogers syn pÄ bilskapande som lÀrande pÄ fritidshemmet

LÀroplanen (Lgr11) anser att bild Àr en viktig del i mÀnniskors liv nÀr det gÀller att lÀra sig olika saker men Àven hur mÀnniskan upplever sig sjÀlv och andra. Bild Àr nÄgot vi möter dagligen i vÄra liv bÄde inom skolan och inom fritidshemmet. Syftet med studien Àr att analysera och beskriva fem fritidspedagogers syn pÄ planering av estetiska lÀrprocesser (bild) i verksamheten, utifrÄn lÀroplanen (Lgr 11) och forskning. Samt hur fritidspedagoger anvÀnder bild för att frÀmja barnens lÀrande under deras fritidshems tid. Intervjuer utfördes med fem fritidspedagoger pÄ fyra olika fritidshem dÀr frÄgorna kretsade kring bild som lÀrande, kommunikationsmedel och utveckling.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->