Sök:

Sökresultat:

399 Uppsatser om Rörlig arbetskraft - Sida 7 av 27

Teknik och kÀnsla : konstruktioner i samtal med lÀrare inom högre musikalisk utbildning

Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.

En doktorands önskemÄl, preferenser och framtidsförvÀntningar : - ett behandlingsprogram för lÀkemedelsindustrin i kampen om framtida arbetskraft

Abstract:Arbetets typ: C-uppsats, 41-60 p inom företagsekonomiskaprogrammet och med inriktning pÄkommunikation och marknadsföring.Sidantal: 34Titel: En doktorands önskemÄl, preferenser ochframtidsförvÀntningar- ett behandlingsprogram förlÀkemedelsindustrin ikampen om framtida arbetskraftFörfattare: Katarina Westerlund och Marie Louise RösiöHandledare: Finn Wiedersheim-PaulDatum: 2006-11-06Bakgrund:LÀkemedelsindustrin genomgÄr en förÀndring mot att bli mer specialiserad och internationell. För att sÀkra konkurrensfördelar Àr det viktigt för företagen att sÀkerstÀlla sin forskning, vilken bygger till största delen pÄ kompetent personal. För att garantera en tillströmning av kvalificerad personal pÄ en komplex arbetsmarknad Àr det av yttersta vikt att företaget kan kommunicera effektivt och dÀrmed attrahera de allra bÀsta forskarna.Syfte:VÄr uppdragsgivare inom lÀkemedelsindustrin önskar fÄ en mer detaljerad uppfattning om hur de skall utforma sin kommunikationsprocess i syfte att nÄ samt attrahera forskarstudenter. PoÀngen med arbetet Àr sÄledes att kartlÀgga denna grupps preferenser, mÄl samt tillvÀgagÄngssÀtt inför yrkeslivet. Vi Àmnar utifrÄn denna analys ge förslag pÄ hur vÄr uppdragsgivare bör kommunicera med denna grupp.VÄr förhoppning Àr att resultatet kan komma till praktisk anvÀndning i framtida rekryteringsarbete.Metod:För att uppnÄ syftet valde vi ett kvalitativt angreppssÀtt i form av intervjuer av doktorander.

Singular serial

Projektet handlar om formgivning och konsumtion, om hur mycket vi förbrukar (varför) och om produkternas livslÀngd.VÄra produkter Àr kanske mer miljövÀnliga nu Àn för ett par decennier sedan, men vi köper fler. PÄ en kort tid har vÄrt sÀtt att konsumera Àndrats oerhört.En förutsÀttning för vÄr konsumtion Àr att bÄde material och arbetskraft Àr billigt, vilket Àr ohÄllbart i ett lÀngre perspektiv.Materialen blir dyrare ju mindre som finns kvar, arbetskraften Àr bara billig sÄ lÀnge landet den finns i Àr fattigt.Som formgivare kan man kÀnna en problematik i att formge "en sak till".I examensarbetet vill jag ta stÀllning till detta och leta efter lösningar.Hur vill jag arbeta som formgivare?.

Animationsprocessen i open-source miljö

Animerade filmer görs idag till störst del av stora företag som har en rejĂ€l budget och arbetskraft. Är det möjligt att göra en hel animerad kortfilm ensam med hjĂ€lp av endast program som Ă€r gratis?. I det hĂ€r examensarbetet redogörs om det Ă€r möjligt att göra en animerad kortfilm helt sjĂ€lv under begrĂ€nsad tidsram och begrĂ€nsade förutsĂ€ttningar. JĂ€mförelser mellan kommersiell programvara och open-source kommer att göras, dĂ€r programmen jĂ€mförs som helhet och i sina individuella funktioner.

Ledarskap i volontÀrorganisationer

Följande C-uppsats inom företagsekonomi behandlar Àmnet ledarskap med inriktningen ledarskap inom volontÀrorganisationer. Studien Àr kvalitativ och Àr baserad pÄ teorier och praktiska exempel. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur en ledare inom en volontÀrorganisation bör tillÀmpa sitt ledarskap jÀmfört med en ledare över betald arbetskraft.Inledningsvis presenteras synpunkter och teorier kring ledarskap i allmÀnhet. Sedan följer en djupare inriktning kring ledarskap inom volontÀrorganisationer samt motivation. Dessa teorier Àr av stor vikt för analysen och resultatet i uppsatsen.

Civilstatus inverkan pÄ EU-medborgares fria rörlighet

Ett lands lagstiftning Äterspeglar nationella vÀrderingar, vÀrdemoralen. EU-samarbetet baseras delvis pÄ medlemsstaternas gemensamma nytta av fri rörlighet av arbetskraft, nyttomoral, dÀrför skall hinder för denna fria rörlighet undanröjas. EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning Àr underordnad EG-rÀtten (inklusive EG-domstolens rÀttspraxis). EU-medlemsstaternas lagsystem skall harmoniseras med EG-rÀtten. Skulle nationell lag stÄ i konflikt med EG-rÀtten har den senare företrÀde.

Den offentliga sektorns estetiska krav pÄ arbetskraften

Har utseendet nĂ„gon betydelse i arbetslivet? Existerar det estetiska krav inom den offentliga sektorn? UtifrĂ„n en kvalitativ metod har sju intervjuer genomförts med personalansvariga inom den offentliga sektorn för att undersöka förekomsten av estetiska krav. Ett antal faktorer som visar pĂ„ vilka de estetiska kraven Ă€r inom den offentliga sektorn har lokaliserats. Även förklaringar till varför de estetiska kraven stĂ€lls har kartlagts. Denna artikel Ă€mnar dĂ€rmed att presentera vilka de estetiska sambanden Ă€r som rĂ„der inom offentliga organisationer i Sverige..

GenerationsvÀxling - ett Äldersproblem eller ett resursproblem?: En fallstudie av tre svenska regioner

Den demografiska utvecklingen resulterar i en generationsvÀxlingsproblematik för Sveriges regioner. Problematiken bottnar i stora ÄldersavgÄngar och en ny generation arbetskraft som inte lyckas etablera sig pÄ arbetsmarknaden i önskad tid. Lundgren (2000) konstaterar att om inte ÄtgÀrder vidtas pÄ sÄvÀl central som regional nivÄ kommer en stagnation ske pÄ arbetsmarknaden vilket i förlÀngningen kommer att hota vÀlfÀrden. De omrÄden som identifierats som centrala för att motverka de negativa effekterna av de demografiska förÀndringarna Àr (1) FörstÀrka integrationen av utlandsfödda och tillgripande av arbetskraftsinvandring inom bristyrken, (2) motverka den förtida utslagningen frÄn arbetsmarknaden, (3) öka kvinnors deltagande pÄ arbetsmarknaden och (4) etablering av unga pÄ arbetsmarknaden. Syftet med denna studie Àr att undersöka tre Svenska regioners (Gotland, Dalarna och Norrbottens lÀn) arbete med generationsvÀxling genom att besvara följande frÄgestÀllningar: ?Har regionerna tillsatt insatser för att frÀmja en god generationsvÀxling? Vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas? ?Har regionerna vidtagit ÄtgÀrder för att frÀmja ett ökat arbetskraftsdeltagande inom de fyra kÀrnomrÄden som har identifierats som centrala för att motverka de negativa effekterna av demografiska förÀndringar? Om sÄ Àr fallet - vilka likheter respektive skillnader kan urskiljas? DÄ syftet Àr undersökning av rÄdande fenomen föreligger en fallstudie som grund för studiens metod.

Datorgrafikers utbildning och anstÀllningsmöjligheter

Datorgrafiken har pÄ senare Är utvecklats till en dominerande produktionsmetod inom mÄnga omrÄden som till exempel film, spel, simulationer och visualisering. MÄnga söker sig till grafikutbildningar i hopp om att fÄ anstÀllning frÀmst inom film- eller spelindustrin. Det Àr en vÀxande industri, men konkurrensen Àr hÄrd och anstÀllningskraven höga och mÄnga har svÄrt att etablera sig i branschen. Detta examensarbete ger via enkÀtundersökningar och litteratur i Àmnet bilden av en bransch dÀr det rÄder överskott pÄ arbetskraft och underskott pÄ lediga arbeten. För att förbÀttra konkurrensförmÄgan föreslÄs interdisciplinÀra utbildningar som blandar konst och teknik samt ökad specialisering, hÄrdare studiekrav och ökat samarbete mellan skola och företag..

FörutsÀttningar och hinder för lÀrande

Globalisering och ökad konkurrens stÀller idag allt högre krav pÄ företag. För att kunna möta dessa krav mÄste företagen vara flexibla, inte minst vad det gÀller personalstyrkan. MÄnga företag vÀljer dÀrmed att hyra in tillfÀllig arbetskraft. För att kunna utvecklas Àr företagen Àven beroende av att öka arbetstagarnas kompetens. Det har tidigare konstaterats att det nu Àven för bemanningsföretag börjar bli allt viktigare att kunna erbjuda sÄ vÀl goda anstÀllningsvillkor som kompetensutveckling för sin uthyrda personal.

AnvÀndning av inhyrd personal bland företag. : En kvalitativ studie av fördelar och nackdelar med anvÀndning av inhyrd personal.

Studien baseras pÄ kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn nio företag i fyra olika branscher samt tvÄ fackförbund. Inhyrd personal anvÀnds frÀmst för att tÀcka ett flexibilitetsbehov, men Àven för kompetensförsörjning. Resultatet visar vilka faktorer som pÄverkar valet av att anvÀnda olika typer av inhyrd personal. Det gÄr att utlÀsa ett samband med att hyra in arbetskraft och behovet av flexibilitet samt kompetensförsörjning. Tidigare forskning förklarar hur och pÄ vilket sÀtt företag anvÀnder bemanningsföretag.

Matchning av arbete och arbetskraft : En jÀmförande studie mellan privat och offentlig arbetsförmedling

Uppsatsen behandlar matchningsprocessen hos tre olika bemanningsföretag i jÀmförelse med den offentliga arbetsförmedlingen. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur handlÀggare pÄ de olika organisationerna arbetar med matchning, det vill sÀga att sammanföra arbete och arbetskraft. I studien redogörs ocksÄ för nÄgra av de faktorer som kan pÄverka handlÀggarnas arbete.FrÄgestÀllningarna Àr; Hur arbetar handlÀggarna för att lyckas med matchningen? Hur arbetar organisationerna med verktyget coaching? Hur pÄverkar den organisatoriska utformningen handlÀggarnas matchningsarbete och anser handlÀggarna att de yttre faktorerna sÄsom allmÀnhetens attityd eller politiska beslut pÄverkar matchningsarbetet? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna genomfördes en kvalitativ studie med sex djupintervjuer.Intervjuguiden baserades pÄ teman som utvecklades parallellt med teori- och emperibearbetning. I analysen anvÀndes verktyg som inspirerats av grounded theory sÄsom kodning.Teoridelen Àr uppbyggd i kronologisk ordning dÀr det inledningsvis redogörs för organisationernas historiska bakgrund och verksamhet.

Nytta eller onödigt arbete? : En studie om de nationella provens betydelse för svenskundervisningen

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vad nÄgra svensklÀrare beskriver att de nationella proven har för betydelse för undervisningen i svenskÀmnet. Genom kvalitativa intervjuer med fyra svensklÀrare har det framkommit att de nationella proven fungerar som ett stöd för lÀrarna samtidigt som det tar upp mycket tid och arbetskraft. Proven förmedlar dubbla budskap dÄ det Ä ena sidan kan stÀrka lÀrarens professionella yrkesroll samtidigt som det kan ifrÄgasÀtta den genom utvÀrdering av lÀrarens arbete. Att det Àr ett nyttigt prov framkom i undersökningen, men den stora nackdelen de nationella proven har Àr att det innehÄller alldeles för mycket merarbete Àn vad den normala arbetsveckan..

Implementering av EtherCAT i robotsystem Motoman NX100

Med en vÀxande produktionsindustri i Asien sÄ blir det allt svÄrare för företag i Europa och Sverige att konkurrera med den effektiva och framförallt billiga arbetskraft som erbjuds i öst. För att kunna konkurrera pÄ ett effektivt sÀtt sÄ har industrirobotindustrin vÀxt kraftigt under de senaste Ären. Detta Àr en rapport pÄ hur ett koncept har pÄbörjats för att implementera ett Ethernet baserat kommunikationssystem kallat EtherCAT i ett robotsystem frÄn Motoman. En testutrustning har byggts och simulerat en kommunikation med en PLC. Ett första HMI grÀnssnitt har skrivits som översÀtter informationen frÄn PLCn för att göra informationen lÀttförstÄelig för mÀnniskor.

Sress - orsakad av organisationen.

Företagen idag Àr ofta verksamma i förÀnderliga miljöer, mÄnga organisationer pressas Àven hÄrt av konkurrens, omstruktureringar och uppköp. Detta leder mÄnga gÄnger till slimmade organisationer vilket kan betyda problem för arbetarna. Samtidigt som detta pÄgÄr visar statistiken pÄ en ökad sjukfrÄnvaro. MÄnga hÀvdar att arbetsrelaterad stress och utbrÀndhet Àr den frÀmsta orsaken till den ökade sjukfrÄnvaron. Detta kostar samhÀllet och företagen mycket pengar och resurser i form av arbetskraft.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->