Sök:

Sökresultat:

399 Uppsatser om Rörlig arbetskraft - Sida 27 av 27

Konceptuell design för elverk drivet av kroppsenergi : Avsett för bruk i en fÀltmÀssig miljö

PÄ uppdrag av VÀtterbygdens Rehabcenter och Högskolan i Skövde har en konceptuell design tagits framför ett elverk som drivs av kroppsenergi och Àr avsett för bruk i fÀltmÀssig miljö. Ett koncept har genererats,valts och utvecklats, varpÄ dimensionerande berÀkningar och materialval för vitala detaljer harskett. Som hjÀlpmedel för dessa berÀkningar har CAD-mjukvaran Pro/Engineer Wildfire 5.0 och dessapplikation Mechanica Structure anvÀnts. Andra verktyg har varit anvÀndarstudie, framtagande av mÄlspecifikationer,Black Box, morfologisk tabell, Pughs konceptvalsmatris och viktad konceptvalsmatris.Elverket Àr tÀnkt att anvÀndas i samband med bistÄndsinsatser i katastrofomrÄden dÀr kontakten medelnÀtet Àr bruten och fossila brÀnslen ej finns att tillgÄ. I sÄdana situationer kan elverket vara ett gottkomplement till solceller och smÄ vindkraftverk dÄ elektricitetsgenereringen annars blir beroende avgoda sol- och vindförhÄllanden.Elverkets funktionsprincip liknar den hos trÀningsredskapet roddmaskin.

UtvÀrdering av nya affÀrsomrÄden för Luna : en analys av hortikulturindustrin inom EU

Hygien- och pappersföretaget SCA utvecklade under 1980-90-talet Luna, ett absorberande material som frÀmst kom att anvÀndas i feminina hygienprodukter. SCA har en ambition att bredda försÀljningen till nya marknader och syftet med denna undersökning var att identifiera nya marknadssegment och applikationsomrÄden för affÀrsomrÄdet Luna, samt utvÀrdera dessa omrÄdens relativa attraktionskraft. Undersökningen inleddes med en idégenereringsprocess dÀr förslag pÄ applikationsomrÄden togs fram och en inledande marknadsanalys genomfördes dÀr produktkoncepten utvÀrderades enligt den produktutvecklingsmodell som valts för detta arbete. I denna process utvÀrderades Lunas potential som ett substitut till kattsand samt odlingsbÀdd för anlÀggning av grÀsmattor. Aktörer och kunder pÄ olika nivÄer i en potentiell försörjningskedja identifierades och intervjuades och deras uppfattning om produktens vÀrde utvÀrderades.

VÀlkommen till verklighetens Dallas - en förÀndringssaga

Dagens samhÀlle prÀglas av tekniska genombrott och globalisering. Den digitala revolutionen har skapat nya kommunikationsmedier och förutsÀttningar för nya affÀrsmodeller. Nya marknader kan nÄs lÀttare, trender rör sig fortare och tillgÄngen till arbetskraft och rÄvaror har blivit avsevÀrt större. Alla dessa faktorer stÀller högre krav pÄ ett företags ledning idag Àn vad som gjorts tidigare, och företagens förutsÀttningar och möjligheter Àr i det nÀrmaste oÀndliga idag. Detta skapar en konkurrenssituation som aldrig tidigare skÄdats och företag mÄste, för att överleva, stÀndigt anpassa sig och dÀrmed förÀndras.

Miljöbelastning vid förtida utbyte av enstegstÀtad putsfasad : Orsakad av fuktskador

NÀr en konstruktion blir fuktskadad pÄverkas de ingÄende materialen pÄ olika sÀtt och i vissa fall uppstÄr sÄ kallad mikrobiell tillvÀxt som kan pÄverka mÀnniskans hÀlsa. Det finns studier om hur mÀnniskor reagerar pÄ sÄdan mikrobiell tillvÀxt, hur materialen pÄverkas av olika fuktbelastningar och hur mycket pengar det kostar att byta ut denna konstruktion. Vad som inte finns Àr hur miljön pÄverkas att i förtid behöva byta ut en fuktskadad konstruktion.UtifrÄn ovan nÀmnda har detta examensarbete vid högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik och design vid Kungliga Tekniska Högskolan utförts.  Det har utförts tillsammans med AK-konsult Indoor Air AB och har i uppdrag att belysa vikten i att fuktsÀkerhetsprojektera rÀtt utifrÄn ett miljöperspektiv, och att fÄ faktiska siffror pÄ hur mycket koldioxid det genererar att i förtid behöva byta ut en konstruktion.Rapporten Àr avgrÀnsad till en putsad enstegstÀtad regelvÀgg som Àr uppbyggd enligt följande: utvÀndig puts, putsbÀrare av EPS, vindskyddsskiva, trÀreglar med mellanliggande vÀrmeisolering, luft- och ÄngspÀrr och invÀndig skiva. MiljöpÄverkan har berÀknats i hur mycket koldioxid 1 m2 av denna konstruktion genererar. KoldioxidutslÀppen för de ingÄende materialen har i största möjliga mÄn beaktats och berÀknats utifrÄn rÄvaruutvinning, transport av rÄmaterial, tillverkning av produkter och transport fram till byggarbetsplatsen.

FörskollÀrarstudenternas arbetsmiljö under verksamhetsförlagd utbildning : En studie med avseende att stÀrka Karlstad kommuns attraktionskraft gentemot den nya generationens förskollÀrare

BakgrundArbetsmarknaden prÀglas av bÄde arbetslöshet och brist pÄ arbetskraft. Det visar sig vara sÄ att det finns en obalans gÀllande efterfrÄgan pÄ olika yrken. Samtidigt som det finns ett överflöd av individer med en sÀrskild kompetens kan det alltsÄ vara brist pÄ individer med en annan kompetens. I VÀrmlands lÀn och Karlstad kommun rÄder det arbetskraftsbrist pÄ förskollÀrare. En utmaning har uttalats vara att utbildade förskollÀrare tar anstÀllning i en annan kommun och i viss mÄn Àven hos privat sektor.

Maorierna och marken: den brittiska kolonisationen
av Nya Zeeland och dess följder för Aotearoas
ursprungsbefolkning

Denna C-uppsats handlar om den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland och hur det maoriska samhÀllet till följd av detta förÀndrades drastiskt. Mitt syfte Àr att belysa hur den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berövat maorierna deras mark och vilka konsekvenser det fÄtt för maorisk samhÀllsutveckling. FrÄgestÀllningen Àr: Hur har förlusten av marken pÄverkat den maoriska samhÀllsutvecklingen? Kan markkonflikterna mellan maorier och pakhea lösas? Finns det nÄgon framtid för maorierna pÄ Nya Zeeland? Den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berodde dels pÄ imperialistisk tÀvlan om att lÀgga under sig nya territorium, men det nya landet fungerade Àven som en sÀkerhetsventil för Englands befolkning som ökade kraftigt under 1800-talet. Det industrialiserade och kapitalistiska samhÀllet hungrade efter utlÀndska marknader, rÄvaror, billig arbetskraft och lönsam jord.

Tragedin i Senegals fiskevatten: Institutionella förutsÀttningar för en uthÄllig lösning?

Fiskresurserna har varit och Àr en viktig del i utvecklingen av Senegal. Men nu Àr situationen pÄ vÀg att förÀndras och bestÄnden av fisk hÄller successivt pÄ att utarmas. Inhemska och utlÀndska fiskare rivaliserar om resurserna. Fiskarna bryter mot de gÀllande reglerna samtidigt som kontrollen av nyttjandet Àr bristfÀllig. Detta leder i sin tur till att regleringen av resursutnyttjandet blir problematisk.

EU ger eko bland korna - frÄn uppbundet till lösdrift :

ABSTRACT For hundreds of years there has been a tradition with tethered dairy cows in Sweden. The last decades the old fashioned way to hold cows have been questioned and the number of dairy cows in loose housing has been increasing. Last year (2004) 19 percent in total of all farms with milk production in Sweden had their cows in loose housing. Because of EU-legislation concerning all organic production no farms are allowed to build tie stalls any more and after 2010 all organic dairy cows are supposed to live in loose-housing systems. The aim of the thesis was mainly to find out the number of farms with tethered organic dairy cows and if they will continue after the year 2010. Furthermore the purpose was to study if there are any regional differences, how countries similar to Sweden interpret the EU-decision about tethered cows and differences in buildings between organic and conventional farms and the reasons to them.

AnvÀndning av globala satellitdata för uppskattning av spannmÄlsproduktion i vÀstafrikanska Sahel

PopulĂ€rvetenskaplig sammanfattning: Det var torkan under Ă„ren 1968 - 1973 som fokuserade vĂ€rldens uppmĂ€rksamhet till Sahelregionen, som Ă€r ett smalt bĂ€lte mellan Saharaöknen i norra Afrika och grĂ€sslĂ€tterna söder dĂ€rom. De ovanligt torra Ă„ren hade lett till matbrist i form av förstörda skördar och annan vegetation, samt boskapsdöd. Året 1973 nĂ„dde torkan sitt klimax i SahelomrĂ„det, vilket fick till följd att 50% av boskapen dog och hungersnöden tog mer Ă€n 100 000 mĂ€nniskoliv (MacDonald 1986). Bilder och historier om undernĂ€rda barn och död boskap stimulerade en enorm katastrofhjĂ€lp. Denna kortsiktiga hjĂ€lp har följts av mer lĂ„ngsiktig hjĂ€lp för utveckling av SahellĂ€nderna.Under de senaste 20 Ă„ren har torrperioderna blivit alltfler och man tvistar om huruvida det rör sig om klimatförĂ€ndringar eller klimatvariationer.

<- FöregÄende sida