Sök:

Sökresultat:

1308 Uppsatser om Rörelse längs vatten - Sida 18 av 88

100% svensk reklam och Àkta vatten: TV-reklamens mÄnga skepnader

MÄlet med detta arbete Àr att kartlÀgga hur svÀngningar inom kommunikation och formsprÄk artat sig inom svensk TV-reklam frÄn 1990-talet, dÄ de kommersiella TV-sÀndningarna började ta mark, fram till idag. Med denna analys av tidigare reklam i ryggen har jag Àven tagit mig friheten att sia om hur TV-reklam skulle kunna yttra sig under 2020-talet.Den huvudsakliga metoden har bestÄtt av en retrospektiv analys av svensk TV-reklam för att kategorisera de karaktÀristiska bestÄndsdelarna för varje decennium - klargöra var fokus ligger och vilken kommunikationsmodell man valt. NÀr jag hittat den röda trÄd som inbegriper de dominerande karaktÀrsdragen anser jag mig kort och gott ha hittat sjÀlva definitionen av respektive decenniums reklam.De definierande karaktÀrspunkterna har sedan applicerats pÄ ett fiktivt schablonvarumÀrke, i detta fall ett flaskvatten vars varumÀrke jag valt att döpa till "100" eftersom innehÄllet Àr just 100% vatten. Varje Ärtionde jag valt att behandla, frÄn 1990-tal till 2010-tal, har fÄtt en egen reklamkampanj utformad efter respektive decenniums karaktÀrspunkter.Förhoppningen Àr att hitta cykliska tendenser frÄn 1990-2010-tal och dÀrigenom förutspÄ hur cykeln skulle kunna ta sig vidare in i 2020-talet. Sannolikheten att 2020-talet fortsÀtter sin cykel i 1990-talets manér kan ses lika rimlig som att det istÀllet tvÀrvÀnder och en ny trend skapas för att forma reklamen för det kommande decenniet.

Ett hÄllbart val för premiepensionen - En studie av miljö/etiskt mÀrkta fonder i premiepensionssystemet

I uppsatsen undersöks hur 11 globala miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har presterat i jÀmfö-relse med 17 konventionella fonder i det svenska premiepensionsutbudet genom tillÀmpning av utvalda finansiella prestationsmÄtt. Detta med anledning av att miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har haft en stor framvÀxt under det senaste decenniet och det finns dÀrför en efterfrÄ-gan av att klargöra ifall en pensionssparare behöver göra avkall pÄ den finansiella avkastningen vid val av miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder. En jÀmförelse av det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har Àven gjorts för att undersöka skillnaden av att vara en aktiv respektive passiv premiepensionssparare dÄ antalet som inte gör ett aktivt val Àr omkring 50 procent. Resultatet visar ingen statistisk signifikant skillnad med avseende pÄ den riskjusterade avkastningen mellan fonder som Àr miljö och/eller etiskt mÀrkta och fonder som inte tar hÀnsyn till dessa kriterier vilket överensstÀmmer med tidigare forskning. I jÀmfö-relsen mellan det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har det förstnÀmnda presterat pÄ en hög nivÄ..

BrÀckt vatten smakar som tÄrar : En studie baserad pÄ upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstads kommun betrÀffande hedersrelaterat vÄld och förtryck

BrÀckt vatten smakar som tÄrar ? En studie baserad pÄ upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun betrÀffande hedersrelaterat vÄld och förtryck.Syftet med studien Àr att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrÄgor. Vi vill fÄnga de olika aktörernas upplevelse och förstÄelse av fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck.Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet Àr analyserat med hjÀlp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den MÄngkulturella triaden.Resultaten visar pÄ att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna vÀljer att definiera hedersrelaterat vÄld och förtryck och att detta dels bygger pÄ att de Àr prÀglade av postkoloniala tankar om ?Den Andre? och dels att de i större utstrÀckning anammat ett intersektionellt tÀnkande genom vilket man förstÄr fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck ur variabler sÄsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ?hedersrelaterat vÄld? som en egen kategori frÄn ?vÄld i nÀra relationer?.

MÀtsystem för elektrolys

I tidigare projekt sa? har man kunnat pa?visa att va?derskyddets inta?kter ofta a?r i samma storleksordning som kostnaden den tillfo?r. Det har dessutom varit tydligt att fo?rdelarna med ett va?deroberoende byggande ofta la?ngt o?verva?ger nackdelarna. Trots detta sa? kan det vara sva?rt fo?r byggentrepreno?ren att fa? med va?derskydd i kalkylen och vinna upphandling da? va?derskyddet ej inga?r i fo?rfra?gningsunderlaget.

Apple OS X i AD-Miljö : möjligheter och begrÀnsningar

Apples datorer med operativsystemet OS X blir allt vanligare pa? arbetsplatserna. Fo?r att fo?retagets IT-avdelning ska kunna uppra?ttha?lla en stabil och sa?ker miljo? stra?var man efter att standardisera system och ha?rdvara. Verkligheten sta?mmer inte alltid o?verens med IT-avdelningens stra?van och ansta?llda vill i o?kande grad anva?nda sig av produkter de valt sja?lva.

?Blod Àr tjockare Àn vatten ? men för vems bÀsta??

Syftet med studien Àr att ur ett barnperspektiv fÄ en bild av hur familjehemsplacerade barn upplever sin tid i familjehem samt om och hur denna bild skiljer sig frÄn de professionellas och familjehemsförÀldrars. MÄlet Àr att vi utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar kring detta ska kunna fÄ en kunskap om hur man bedömer vad som Àr barnets bÀsta och om uttrycket ?blod Àr tjockare Àn vatten?, alltsÄ att biologiska förÀldrar i stort sÀtt alltid har rÀtt till sina barn, överensstÀmmer med detta. För att fÄ detta besvarat har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: Hur upplevs en familjehemsplacering sett ur barnets perspektiv? Vad innebÀr det för barnet att ha ett flertal vuxna som delar pÄ ansvaret kring det och hur kan barnets behov av trygghet tillgodoses? Har man och hur har man utgÄtt frÄn barnets bÀsta under placeringsprocessen? Genom en abduktiv strategi har vi valt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt och har genom ett kedjeurval gjort semistrukturerade intervjuer med vuxna före detta familjehemsplacerade barn samt familjehemsförÀldrar och barnsekreterare.

InlÀckage till spillvattennÀti östra Knivsta : VolymbestÀmning med hjÀlp avberÀkningar, modelleringoch fÀltarbete

Allteftersom dag- och spillvattenledningarna blir Ă€ldre sĂ„ uppstĂ„r skador och defekter som ökar riskenför att vatten lĂ€cker in i dessa ledningar. Detta inlĂ€ckage kan leda till att ledningarnas kapacitetöverskrids med en möjlig brĂ€ddning eller översvĂ€mning som resultat.Detta examensarbete anvĂ€nde sig av modellering, TV-inspektion, jĂ€mförelse av meteorologiska datamot spillvattenavrinning och fĂ€ltarbete i form av omrĂ„desinspektion, okulĂ€rbesiktning,ammoniummĂ€tning och flödesmĂ€tning i spillvattenledning. Med hjĂ€lp av dessa moment faststĂ€lldesbelastningen pĂ„ ledningar och pumpstationer, genom att bestĂ€mma volym pĂ„ spillvattenproduktion ochdagvattenbildning i det studerade omrĂ„de i östra Knivsta.BerĂ€kningar visade att utan inlĂ€ckage var belastningen pĂ„ spillvattenledningarna lĂ„ngt under denmaximala kapaciteten. Simulering av dagvattenbildningen visade dock att dagvattenledningarnaskapacitet Ă€r för liten för 2-, 5- och 10-Ă„rsregn.Ur TV-inspektionen framgick att det fanns mĂ„nga defekter pĂ„ bĂ„de dag- och spillvattensystemen,vilket kan leda till inlĂ€ckage. Öppna sprickor kan under kraftig nederbörd innebĂ€ra en stor extra volymi spillvattenledningen.

Konst och kvalitet : Ett arbete om styrning av kulturell verksamhet

I takt med globaliseringen har den offentliga sektorn ro?rt sig allt mer mot den privata. Detta har i sin tur resulterat i att man bo?rjat prata om ma?l i verksamheter som traditionellt sett inte har styrts av det. Ma?l grundande pa?!?effektivitet?!och ?resultat?, a?r ett relativt nytt inslag inom kulturverksamheter.

Fenomenet podcast : En kvalitativ studie med fokus pÄ Fredagspodden

Syftet med uppsatsen har varit att underso?ka hur Svininfluensan framsta?lldes i tva? tidningar a?r 2009, det a?r da? den var som mest omskriven. Underso?kningen utga?r ifra?n teorin om risksamha?llet och dagordningsteorin. Den fra?gesta?llning jag utga?tt ifra?n a?r: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Underso?kningen fokuserar pa? vilka som har fa?tt komma till tals i tidningarna och vad de fa?tt uttala sig om.

Rom II:s inverkan pÄ lagvalet vid fartygskollisioner

I januari 2009 trÀdde en gemenskapsrÀttlig förordning i kraft som reglerar tillÀmplig lag vid utomobligatoriskt skadestÄnd, den s.k. Rom II-förordningen. Inom ramen för denna uppsats analyseras hur Rom II pÄverkar lagvalet vid sjörÀttliga tvister och sÀrskilt vid fartygskollisioner.Enligt huvudregeln i artikel 4 (1) Rom II stadgas att lagen i den stat dÀr den direkta skadan uppkommer skall tillÀmpas pÄ tvisten. BestÀmmelsen innehÄller tvÄ undantag, dels artikel 4 (2) som stadgar lagen i det land dÀr skadelidande och skadevÄllare har sin vistelseort, dels artikel 4 (3) med ett allmÀnt undantag för det fall det finns en uppenbart nÀrmare anknytning till ett annat land.Enligt tidigare sjörÀttspraxis hade flaggans lag en central betydelse vid lagvalet. I och med att artikel 4 (2) pekar ut lagen i det land dÀr skadelidande och skadevÄllare har sin vistelseort, vilket rörande juridiska personer förtydligas i artikel 23, blir platsen för den centrala förvaltningen avgörande.

Sedimentkarakterisering genom dubbelfrekvensekolodning.

Ekolod Àr en teknik som anvÀnds inom hydrografin för att kartlÀgga samt visualisera djup och bottentopografi inom marina omrÄden. Tekniken bygger pÄ att det finns skillnader i olika materials förmÄga att fortplanta tryckvÄgor, vilket innebÀr att reflektioner uppstÄr i övergÄngen mellan olika medier, som till exempel mellan vatten och sediment. Ekolodet omvandlar elektrisk energi till akustisk energi och en tryckvÄg breder ut sig i vattnet till dess att vÄgfronten trÀffar ett medium vars akustisk impedans skiljer sig frÄn den för vatten. Vid grÀnsytan kommer en del av vÄgen att reflekteras Äter mot vattenytan, en del att fortsÀtta i det nya mediet och en del kommer att spridas okontrollerat pÄ grund av ojÀmnheter lÀngs botten. MÀngden energi som reflekteras Äter mot vattenytan Àr beroende pÄ skillnader i akustisk impedans mellan vattnet och sedimentet, bottens ytrÄhet samt ekolodets frekvens.Syftet med denna studie Àr dels att fördjupa sig i ekolod som teknik samt studera hur ekolodssignalen upptrÀder i grÀnsskiktet mellan vatten samt olika bottentyper och sediment.

"... med sÄng och rytm och lite sÄnt hÀr" : förberedande musikundervisning i musik- och kulturskola

Va?r underso?kning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med fo?rberedande musikundervisning och hur fo?rberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har underso?kt vilka ma?l skolorna har fo?r verksamheten, samt vad de anser vara fo?rberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer.

En studie av sambanden mellan locus of control, self-efficacy, socialt sto?d och positiv feedback

Organisationspsykologi kan ibland upplevas allt fo?r problemorienterad med stort fokus pa? just problem och konflikter i organisationer. Det finns dock en inriktning pa? de fo?rha?llanden och processer som bidrar till att ma?nniskor, grupper och organisationer kan frodas och fungera optimalt. Denna studie syftade da?rfo?r till att underso?ka eventuella samband mellan positiv feedback, self-efficacy, locus of control och socialt sto?d.

Kvinna, Liv, Frihet: En antropologisk studie om betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor

Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.

Effekt av torkstress pÄ tillvÀxt hos annuella ogrÀs

En minskad herbicidanvÀndning Àr önskvÀrt ur flera aspekter. BÀst effekt pÄ plantan ska fÄs frÄn appliceringen om denna Àr i aktiv tillvÀxt. För att herbicider ska kunna anvÀndas framgÄngsrikt sÄ Àr en avstannad tillvÀxt en förutsÀttning för en lyckad bekÀmpning. I arbetet har en frÄgestÀllning varit om det gÄr att avgöra om vÀxter avstannat i tillvÀxt, genom att utvÀrdera en vÀxtfysiologisk metod. I experimentet har mÀtning av vÀxtens fotosynteskapacitet, som kan mÀtas med klorofyllfluorescens valts som metod.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->