SammanfattningDet Àr svÄrt att ge en generell bild av hur lÀraryrket ser ut och vad det innebÀr. Alla skolor ger lÀrare olika förutsÀttningar och dessa kan visa pÄ stora variationer. I det hÀr arbetet har jag genom intervjuer med erfarna lÀrare försökt fÄ en bild av hur lÀraryrket ser ut i verkligheten. Att vara lÀrare kan innebÀra att stÀndigt ha ett dÄligt samvete och sÀllan kÀnna sig nöjd med det man Ästadkommit. Det kan ocksÄ innebÀra att fÄ bekrÀftelse genom barnen dÄ de visar att de gjort en ny upptÀckt och lÀrt sig nÄgot nytt.

Vid varje nytt projekt stÄr landskapsarkitekten inför en oÀndlig mÀngd ny information som direkt eller indirekt har potential att pÄverka projektets resultat. Hur navigerar och prioriterar landskapsarkitekten bland detta hav av information? I den hÀr uppsatsen undersöks olika landskapsarkitekters och teoretikers tankar och Äsikter kring hur de prioriterar i designprocessen. MÄlet Àr att skapa ett underlag som möjliggör för vidare studier och diskussion. Detta syftar till att skapa en större förstÄelse och insikt kring landskapsarkitektens yrkesroll och konstnÀrliga friheter.

Studien har till syfte att ta reda pÄ hur fem olika förskollÀrare tÀnker kring betydelsen av inomhusmiljön som frÀmjande för barns lÀrande och utveckling. FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av en kvalitativ metod. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med fem förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Verksamhetens synsÀtt pÄ barns inlÀrning har betydelse för vilka möjligheter som skapas för barnen att lÀra och utvecklas i sin förskolemiljö. Studien kommer benÀmna teorier utifrÄn det utvecklingspsykologiska forskningsfÀltet dÄ dessa teorier har pÄverkat samhÀllets barnsyn.

The aim of this thesis is to study the reading habits of Swedish librarians visualized by librarians from Götabiblioteken ? a collaboration of 14 public libraries in mid-Sweden ? focusing on the reading done on their spare time, even if work-related. We started with a survey sent out to 74 librarians in October 2013, answered by 56, and followed up by interviewing 7 of them in November.We tried to answer these questions:To what extent does the working librarians read on their spare time compared to before they started working?What literature do they read, now compared to before they started working?To what extent does their perception of what they should have read affect their private reading?In what way does a librarian in the beginning of their career differ in reading habits from the reading habits of a librarian with many years in the profession?The result of our study shows that most of the librarians read as much or more than before they started to work. They are more selective in their choice of literature and are affected by their work in it in different ways.

Syfte: Syftet Àr att undersöka vad som pÄverkar att smÄbolag försÀtts i konkurs utifrÄn en revisors perspektiv.Metod: Vi har genomfört tio intervjuer med revisorer samt inhÀmtat data frÄn Bolagsverket.Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att det som framför allt pÄverkar att smÄbolag gÄr i konkurs Àr att de likvida medlen tar slut och att detta uppmÀrksammas i ett för sent skede. Dessutom Àr kunskap en viktig variabel. Vi kan dÀremot inte konstatera att avskaffandet av revisionsplikten för smÄbolag har inneburit fler konkurser. Vi kan inte heller konstatera att sÀnkningen av aktiekapitalkravet har nÄgon inverkan pÄ antalet konkurser för smÄbolag.Uppsatsens bidrag: Denna studie har bidragit med en ny konkursmodell som Àr applicerbar för smÄbolag, studien har Àven lyft fram revisorns roll i samband med konkurser.Vidare forskning: Förslag pÄ vidare forskning Àr att genomföra samma studie men utifrÄn andra yrkesrollers perspektiv. Det vore Àven intressant att forska kring vilken yrkesroll som Àr mest lÀmpad att hantera konkurser i framtiden. .

Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur lÀrares arbetssituation inom multimodalt arbete med IKT pÄverkas av olika förutsÀttningar utifrÄn lÀrares egen reflektion. För att besvara vÄrt syfte har vi nyttjat kvalitativa intervjuer som metod. Urvalet av intervjupersoner gjordes i samsprÄk med kommunens pedagogiska IT-resurscentrum som besitter god kunskap om lÀrare som aktivt arbetar med IKT och multimodalitet. Vi har genomfört tre intervjuer samt en testintervju för att besvara vÄrt syfte. Studiens resultat visar pÄ att lÀrarna Àr osjÀlviska och sÀllan klagar i sin yrkesroll, de har svÄrt att nÀmna hinder i sitt arbete med IKT.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och analysera hur manliga svensklÀrare gör och ogör kön i sin yrkesroll genom att antingen göra motstÄnd mot, eller anpassa sig efter rÄdande könsnormer och förvÀntningar. Syftet Àr ocksÄ att bidra med ökad kunskap om hur manliga svensklÀrare förhÄller sig till att vara i minoritet och om varför de valt svensklÀraryrket. Uppsatsen bygger pÄ sex intervjuer med nyblivna svensklÀrare och för att kunna förstÄ och analysera materialet har jag anvÀnt mig av tidigare forskning om mÀn i kvinnodominerade yrken, genusteori, maskulinitetsteori och organisationsteori. I undersökningen framkommer det att mÀnnen inte uppfattar sitt yrkesval som könsöverskridande. LÀrarna ogör kön genom att tona ned könsskillnaderna och ta avstÄnd frÄn den hegemoniska maskuliniteten.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att genom granskning av vetenskaplig litteratur undersöka hur de riskfaktorer i arbetet som orsakar utbrÀndhet bland sjuksköterskor kan förebyggas. Frekvensen av utbrÀndhet i Sverige har ökat sedan slutet av 90-talet och de riskfaktorer som har identifierats av olika forskare Àr av organisatorisk, individuell och social genes. För att uppnÄ syftet gjordes en litteraturstudie som grundar sig pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram valdes DemeroutiŽs Job Demand-Resourcesmodell för att tydliggöra begreppet utbrÀndhet. MÀtinstrumentet MBI anvÀndes ocksÄ för att förklara hur utbrÀndhet kan mÀtas.

Vi har genomfört en intervjustudie kring hur barn pÄ tvÄ skolor beskriver fritidshem, fritidspedagoger och lÀrande pÄ fritidshem. Vi menar att det Àr viktig att ta del av barnens egna synpunkter. Fokuseringen i vÄrt arbete ligger pÄ barns perspektiv kring verksamheten. Vi har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar för att förstÄ vad barnen har att sÀga om sitt fritidshem. Hur beskriver barnen sin fritidshemsverksamhet? Hur beskriver barnen fritidspedagogernas yrkesroll? Hur beskriver barn vad de lÀr sig? I tidigare forskning har vi anvÀnt oss av studier som rör barns egna uttalanden kring deras fritidshem.

Bakgrund: OtillrÀckligt behandlad postoperativ smÀrta kan vara ett problem för patienten. SmÀrtupplevelsen Àr komplex, vilket gör att det kan vara svÄrt för sjuksköterskan att adekvat bedöma och registrera patientens smÀrta post-operativt. Sjuksköterskan mÄste i kontakten med patienten vara lyhörd, öppen och följsam. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan uppmÀrksammar den vuxne patientens smÀrta postoperativt. Metod: En litteraturstudie med Ätta artiklar har genomförts med deduktiv kvalitativ ansats.

Under den verksamhetsförlagda delen av lÀrarutbildningen har vi trÀffat ett flertal lÀrare. Gemensamt för dem har varit att de mÄste förhÄlla sig till de krav och förvÀntningar som stÀlls pÄ dem i deras yrkesroll. VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀrare konkret gör för att fÄ verksamheten att fungera i relation till dessa yttre faktorer. Vi har intervjuat verksamma, utbildade lÀrare med yrkeserfarenhet. Forskning pekar pÄ att lÀrare genom decentralisering fÄtt ett ökat antal arbetsuppgifter.

Bakgrund: En förutsÀttning för mÀnniskans hÀlsa och vÀlbefinnande Àr ett adekvat nÀringsintag. Malnutrition har visat sig vara ett stort problem i vÄrden. Syfte: Belysa faktorer som kan vara av betydelse för att förebygga malnutrition. Metod: Litteraturstudie som bygger pÄ femton vetenskapliga artiklar som granskades och kvalitetsbedömdes. Resultat: Artiklarna visade att faktorer som kunde vara av betydelse var sjuksköterskans grad av kunskap, attityder till omvÄrdnadsÄtgÀrder, tidsaspekten samt anvÀndandet av screeningmetoder.

Denna utvÀrdering av UmeÄ universitetsbiblioteks (UB) övergÄng till RFID-teknik (radio frequency identification) tar upp hur personalen har upplevt konverteringstiden och övergÄngen. Syftet var att undersöka den involverade personalens Äsikter och attityder kring omstÀllningen och de eventuella konsekvenser och effekter som RFID-övergÄngen fört med sig.Undersökningen genomfördes med korta uppsökande intervjuer vars frÄgor utformats i samrÄd med UmeÄ universitetsbiblioteks projektledare för RFID-konvertering. FrÄgorna resulterade i kvantitativa svar men respondenterna gavs möjlighet att utveckla sina svar med egna reflektioner. Av de totalt 17 respondenterna var nio mÀn och Ätta kvinnor i Äldrarna 32-64 Är. Resultaten visar pÄ en till stora delar nöjd respondentgrupp, majoriteten tycker att övergÄngen till RFID har fungerat bra, de flesta kÀnner sig opÄverkade i sin yrkesroll efter införandet och endast ett fÄtal har lÀmnat konverteringstiden med nÄgra bestÄende men som drabbat deras arbete eller de sjÀlva. Bland respondenterna finns det en generellt positiv instÀllning till RFID-teknikens framtid pÄ arbetsplatsen och ett flertal hoppas pÄ en vidareutveckling och utbyggnad av tekniken..

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.

From autumn 2008 Sweden has reinstalled the Special Education Needs teacher education. For future special education teachers and active teachers in the field, it is important to know the history and be aware of future visions to create a good role for the Special Education Needs teachers. This study examines attitudes towards special education and Special Education Needs teachers amongst school principals and classroom teachers at seven schools in UmeÄ municipality. School principals were interviewed, and a survey was handed out amongst the selected General Education teachers. From this it appears that school principals have a picture of special needs education and Special Education Needs teachers' work that corresponds well with the objectives of the school's governing documents.