Inom de flesta branscher finns det yrken som fÄ utomstÄende kÀnner till. NÀr det kommer till modeindustrin sÄ Àr mönsterkonstruktör ett sÄdant yrke. Mönsterkonstruktören Àr den som frÄn en platt skiss skapar plaggets tredimensionella form och fÄr det att passa pÄ en kropp.Jag har utifrÄn Bourdieus fÀltteori undersökt hur det Àr att arbeta som mönsterkonstruktör. Materialet bestÄr av fem semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma mönsterkonstruktörer som genomförts i Göteborg och Stockholm under november 2014. UtifrÄn dessa har jag försökt ge svar pÄ hur de sjÀlva ser pÄ sin yrkesroll och hur de uppfattar att andra pÄ arbetsplatsen ser dem och deras roll.Min analys bestÄr av tre delar dÀr olika aspekter av yrket och yrkeslivet stÄr i fokus.

Bakgrund: Hj?rttransplantation ?r en effektiv behandling f?r personer som har avancerad hj?rtsvikt. Trots att hj?rttransplantation f?rv?ntas bidra med en f?rb?ttrad h?lsorelaterad livskvalitet, tillkommer det olika utmaningar; psykiska, fysiska och sociala. Dessa utmaningar ?r n?got som m?ste arbetas med kontinuerligt f?r att uppn? en god h?lsorelaterad livskvalitet.

Reumatoid artrit Àr en inflammatorisk kronisk systemsjukdom som pÄverkar drabbade kvinnors dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Reumatoid artrit. För att fÄ en djupare förstÄelse studerades sju vetenskapliga artiklar som motsvarade vÄrt syfte och de analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: smÀrta och fatigue dominerar livet och leder till hjÀlplöshet och rÀdsla, uppleva frustration över kroppens begrÀnsningar och deformeringar, sjukdomens negativa inverkan pÄ sociala roller och relationer, missnöje och besvikelse över sjukvÄrdspersonal och medicinering samt försöka acceptera sjukdomen och hitta överlevnadsstrategier. Studien visade att sjukdomen pÄverkade kvinnornas liv pÄ olika plan.

Reumatoid artrit Àr en inflammatorisk kronisk systemsjukdom som pÄverkar drabbade kvinnors dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Reumatoid artrit. För att fÄ en djupare förstÄelse studerades sju vetenskapliga artiklar som motsvarade vÄrt syfte och de analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: smÀrta och fatigue dominerar livet och leder till hjÀlplöshet och rÀdsla, uppleva frustration över kroppens begrÀnsningar och deformeringar, sjukdomens negativa inverkan pÄ sociala roller och relationer, missnöje och besvikelse över sjukvÄrdspersonal och medicinering samt försöka acceptera sjukdomen och hitta överlevnadsstrategier. Studien visade att sjukdomen pÄverkade kvinnornas liv pÄ olika plan.

Bakgrund Arbetsrelaterad stress ?r ett v?xande problem inom slutenv?rden d?r sjuksk?terskor dagligen m?ter h?ga krav, etiska dilemman och resursbrist. L?ngvarig stress p?verkar b?de sjuksk?terskans h?lsa, yrkesut?vning och v?rdkvalitet negativt. Syfte Syftet var att beskriva sjuksk?terskors upplevelse av arbetsrelaterad stress i slutenv?rden.

En revisors arbete regleras av en mĂ€ngd olika lagar, regler och rekommenda- tioner. År 1998 lade AktiebolagskommittĂ©n fram ett förslag till Ă€ndring av Aktiebolagslagen, vilket innebar att revisorer skulle ha skyldighet att anmĂ€la brottsmisstanke till Ă„klagare. Förslaget antogs och innebar att lagregeln om anmĂ€lningsplikt vid misstanke om brott trĂ€dde i kraft den 1 januari 1999. Sedan anmĂ€lningsplikten trĂ€dde i kraft har revisorer fĂ„tt ytterligare en förebyggande uppgift utöver kontrollfunktionen: att förebygga brott. FörĂ€ndringen som skedde hade sin grund i den ökade ekonomiska brottsligheten dĂ€r revisorer sĂ„gs som en potentiell men till viss del outnyttjad brottsförebyggande resurs.

Dialekter jÀmnas allt mer ut och utprÀglade dialekter Àr sÀllsynta i dagens samhÀlle. I denna utjÀmning har skolan spelat en stor roll dÄ det under 1800-talet föresprÄkades en utrotningspedagogik pÄ grund av sprÄkliga fördomar. Trots att det idag finns en större medvetenhet om dialektens betydelse för den enskilda individen Àr skolans sprÄknorm Ànnu rikssvenska. Denna studie har för avsikt att undersöka hur lÀrare hanterar motsÀttningen mellan skolans sprÄknorm och elevers identitetsutveckling i sin yrkesroll. Deras egna dialektbruk och dialektattityder studerades för att fÄ en uppfattning om hur de förhÄller sig till dialekter i klassrummet.För att undersöka hur verksamma lÀrare i de lÀgre Ärskurserna pÄ Gotland förhÄller sig till dialekter genomfördes en enkÀtundersökning och en intervjuundersökning.

Syftet med arbetet Àr att förstÄ vad en grupp lÀrare i grundskolan förvÀntar sig av specialpedagogen. Med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer vill jag försöka ta reda pÄ vilka förvÀntningar som finns. Sammanfattningsvis fÄr jag uppfattningen att förvÀntningarna pÄ specialpedagogen överensstÀmmer ganska bra med vad som stÄr i styrdokument och vad vi lÀrt oss pÄ utbildningen. Man förvÀntar sig att specialpedagogen ska arbeta pÄ tre nivÄer, individ- grupp- och organisatorisk nivÄ..

Höstterminen 2008 Äterinfördes speciallÀrarutbildningen, men nu med olika specialiseringar och ett vidare arbetsuppdrag. I dagens skolkontext ska yrkesrollen etableras för speciallÀrarna i matematik och frÄgan Àr hur denna yrkesroll gestaltar sig, dÄ tidigare forskning pÄvisat svÄrigheter att förÀndra de specialpedagogiska yrkesfunktionerna. Vidare har rektor det yttersta ansvaret för att leda och utveckla det pedagogiska arbetet vid en skolenhet och dÀrigenom mandat att ocksÄ pÄverka speciallÀrarens yrkesroll. Med utgÄngspunkt i detta var studiens syfte att, utifrÄn speciallÀrares och rektorers perspektiv, beskriva arbetsuppdraget som speciallÀrare i matematik. Syftet var ocksÄ att tolka, beskriva och analysera hur mÄlen för speciallÀrarutbildningen kommer till sin rÀtt i den praktiska verksamheten.

Problem: Trots den kunskap som idag finns om smÀrtbe-dömningens betydelse för en adekvat smÀrtbehandling kvar-stÄr pÄ mÄnga sjukhus problem med smÀrtbedömning av pa-tienter med lÄngvarig smÀrta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som inverkar pÄ sjuksköterskans smÀrtbedömning av patienter med lÄngvarig smÀrta. Metod: Studien var en litteraturstudie, 14 artiklar (10 kvanti-tativa och 4 kvalitativa) som motsvarade litteraturstudiens syfte granskades och analyserades. Resultat: Resultatet utföll i tvÄ kategorier: sjuksköterskans kunskap, kommunikation och attityd samt patientens upple-velser och uttryck av lÄngvarig smÀrta. Att tro pÄ patientens upplevelse och uttryck av smÀrta var en av de viktigaste tyngdpunkterna i smÀrtbedömningen av patienter med lÄng-varig smÀrta.

Studiens syfte Àr att belysa det sociala samspelet mellan vikarier och ordinarie personal inom vÄrd och omsorg i kommunen. Hur upplever vikarien sin roll och hur upplever de att de blir mottagna pÄ arbetsplatsen? Vi speglar Àven den ordinarie personalens tankar och kÀnslor kring att ofta arbeta med vikarier. Hur pÄverkas de av att en ny medlem kommer in i gruppen? Hur ser de pÄ vikarien och hur förÀndras deras arbetssituation?.

Antalet Àldre har ökat i samhÀllet vilket leder till att fler Àldre behöver vÄrd och omsorg och för att möta detta Àr den hembaserade vÄrden viktig. Den viktigaste orsaken Àr att det frÄn ett samhÀllsperspektiv inte Àr rimligt att skapa tillrÀckligt med platser pÄ Àldreboenden för att bemöta de behov som finns. Brist pÄ Àldreboendeplatser krÀver större resurser inom hemtjÀnst och hemsjukvÄrd för att kunna vÄrda patienter i hemmet. SamhÀllet har förÀndrats och anhöriga till Àldre har inte möjlighet att vÄrda eller hjÀlpa sina kÀra i hemmet pÄ grund av att de jobbar eller har flyttat till andra orter vilket gör det svÄrt för dem kunna finnas till hands. De flesta Àldre Àr multisjuka och de har ocksÄ avancerade sjukdomar som gör deras vistelse hemma mycket utmanande för distriktssköterskan (DSK), annan personal och anhöriga som vÄrdar dem.

Bakgrund: Fibromyalgi ?r en kronisk sm?rtsjukdom som ?r komplex med olikartade symtom som p?verkar patienters fysiska och psykiska m?ende. Diagnostiserings- och behandlingsprocessen pr?glas ofta av utmaningar. Viss forskning visar att v?rdpersonal har en varierande kunskap om fibromyalgi som tillst?nd vilket tillsammans kan leda till variationer av bem?tande.

I november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ företag i Sverige. Avregleringen pÄ revisionsmarknaden omfattade cirka 250 000 företag vilket innebÀr att 70 procent av alla företag gavs möjlighet att vÀlja om de vill revidera sin Ärsredovisning eller inte. Det har nu gÄtt en tid sedan avregleringen och det Àr dÀrmed intressant att frÄn ett revisorsperspektiv undersöka hur eventuella förÀndringar upplevs. Studien syftar till att skapa förstÄelse för hur en revisor upplever tiden efter avregleringen. Med hjÀlp av övergripande frÄgestÀllningar har studien fokuserat pÄ hur revisorn upplever förÀndringar i sin yrkesroll, om efterfrÄgan pÄ revision förÀndrats samt om revisorn har nÄgon uppfattning om varför företag vÀljer att behÄlla revision alternativt avstÄ.

Bakgrund: Patienter som upplever sexuell oha?lsa ka?nner ofta ett behov av information och vill prata om sina problem med va?rdpersonal. Sjuksko?terskor a?r ansvariga att hantera sexuellt relaterade fra?gor och problem, men trots att det fo?rva?ntas av dem att initiera dessa samtal, visar forskning att det sa?llan sker. Syfte: Att sammansta?lla och belysa forskning som beskriver hur samtal om sexualitet med patienter fra?mjas bland sjuksko?terskor.