Syftet med denna studie Àr att belysa specialpedagogens yrkesroll i förskola och skola samt skapa en djupare förstÄelse inom detta Àmne. Studien tar Àven upp om arbetssÀtten skiljer sig Ät i de olika verksamheterna. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer. I studien intervjuas tio specialpedagoger pÄ tio olika skolverksamheter, i fem förskolor och fem skolor, Ärskurs ett till sex. IntervjufrÄgorna handlar om hur specialpedagogerna ser pÄ sin yrkesroll samt om i deras arbetsbeskrivningar skiljer sig Ät i de olika verksamheterna.

Bakgrund: Överflyttningar mellan intensivvĂ„rdsavdelningar kan leda till negativa konsekvenser för patienten sĂ„ som minskad patientsĂ€kerhet och försĂ€mring under sjĂ€lva transporten med förlĂ€ngd vĂ„rdtid som följd. NĂ€r resurserna pĂ„ en intensivvĂ„rdsavdelning överstigs kan det bli nödvĂ€ndigt att överflytta patienter mellan intensivvĂ„rdsavdelningarna trots de kĂ€nda riskerna.Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvĂ„rdssjuksköterskors förhĂ„llningssĂ€tt till patientöverflyttningar pĂ„ grund av resursbrist.Metod: En fokusgruppsintervju pĂ„ en specialistintensivvĂ„rdsenhet i Mellansverige genomfördes. En induktiv kvalitativ innehĂ„llsanalys anvĂ€ndes vid bearbetning av textmaterialet.Resultat: IntensivvĂ„rdssjuksköterskornas förhĂ„llningssĂ€tt kunde kategoriseras i tre domĂ€ner: yrkesroll, kĂ€nslor samt rationell instĂ€llning. Dessa tre domĂ€ner utgjorde ett tema: Professionellt och kĂ€nslomĂ€ssigt förhĂ„llningssĂ€tt.Konklusion: IntensivvĂ„rdssjuksköterskorna har med hjĂ€lp av sin yrkeserfarenhet funnit bĂ„de ett professionellt och kĂ€nslomĂ€ssigt förhĂ„llningssĂ€tt som hjĂ€lper dem att hantera etiska dilemman och moralisk stress vid patientöverflyttningar pĂ„ grund av resursbrist. IntensivvĂ„rdssjuksköterskans professionella och kĂ€nslomĂ€ssiga förhĂ„llningssĂ€tt vid patientöverflyttningar pĂ„ grund av resursbrist pĂ„verkas av deras yrkesroll, kĂ€nslor och rationella instĂ€llning..

Studiens syfte Àr att ge en aktuell bild av arbetslivssituationen för de första examinerade socialpedagogerna frÄn Högskolan VÀsts distansförlagda utbildnings-program i Hultsfred och VÀstervik. Studien belyser ocksÄ hur de före detta studenterna ser pÄ sin utbildning och pÄ det socialpedagogiska kunskapsomrÄdet kopplat till sin yrkesroll. Tre centrala teoretiska begrepp, kunskap, verktyg och förhÄllningssÀtt, utgör fokus och stÀlls i relation till socialpedagogik som profession, kunskapsomrÄde och praxisfÀlt. Studien har en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats, med enkÀter till den grupp om totalt 39 studenter som avslutade sin utbildning vid Ärsskiftet 2006/2007. FrÄgor med fasta svarsalternativ har kompletterats med öppna frÄgor av berÀttande karaktÀr, kring uppfattning om utbildningens relevans för yrkeslivet och studenternas tankar kring socialpedagogik som profession och yrkesroll.

Efter sin specialistutbildning börjar barnmorskor i ett helt nytt yrke, vilket kan innebÀra rÀdsla och osÀkerhet, men Àven spÀnning och positiv förvÀntan. Det behövs stöd i form av till exempel ett vÀlstrukturerat mentorskap. För att kunna ge god vÄrd och etablera en förtroendefull relation till kvinnor och deras familjer behöver barnmorskorna sjÀlva vara trygga i sin yrkesroll. Syftet med studien var att fÄ kunskap om barnmorskors upplevelse av att bli sjÀlvstÀndig i sin yrkesroll. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats.

Syftet med studien Àr att förstÄ hur skolkuratorerna skapar sin yrkesroll utifrÄn sina erfarenheter. Studien Àr en kvalitativ intervjustudie med en fenomenlogisk ansats.I resultatet framgÄr det att skolkuratorerna vÀrdesÀtter det enskilda samtalet med eleven. Samverkan pÄ olika nivÄer i samhÀllet och kunskap om hur samhÀllet fungerar beskrivs av skolkuratorerna som viktiga i arbetet med elever och förÀldrar. Samarbetet i skolans arbetsgrupper har enligt skolkuratorerna en avgörande betydelse för handlingsutrymmet med eleverna.Det förebyggande arbetet med eleverna Àr enligt skolkuratorerna viktigt. Att anvÀnda hjÀlpmedel som till exempel en trollstav kan hjÀlpa till i det förbyggande arbetet med elever.

En utbildning pÄ ett PA-program förbereder studenter till ett arbete med personal och arbetsrelaterade frÄgor, och i utbildningen lÀrs allt frÄn beteendevetenskap till ekonomi och arbetsrÀtt ut. Studien syftar till att undersöka hur olika yrkesroller inom personalvetaryrket upplever att de haft anvÀndning av sin utbildning senare i arbetslivet. En kvalitativ ansats valdes och det genomfördes intervjuer med relativt nyligen examinerade personalvetare som tillsammans utgör tvÄ olika yrkesroller inom personalvetaromrÄdet. Resultatet visar att praktik samt rÄdande konjunktur pÄ arbetsmarknaden, kan spela viss roll nÀr det kommer till vilken yrkesroll en individ fÄr. Beroende pÄ vilken yrkesroll en individ har, ökar eller minskar möjligheten att fÄ anvÀnda sig av den kunskap som skapades i universitetet senare i arbetslivet.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera socialsekreterarens upplevelse av att arbeta med barn i en organisation vars syfte Àr att stödja medborgare som Àr i behov av det. Vi har undersökt hur socialsekreterarens yrkesroll pÄverkas av och samspelar med sin organisation och dess struktur. För att fÄ en fördjupad förstÄelse av problemomrÄdet har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Vi har utfört intervjuer med verksamma socialsekreterare. DÀr har vi funnit att de har utarbetat olika arbetsstrategier för att förhÄlla sig till sin arbetssituation.

Studiens syfte Àr att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka uppfattningar som finns betrÀffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebÀr att olika personers upplevelser och berÀttelser Àr i fokus. För att tolka det empiriska materialet anvÀnder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs tvÄ möjliga perspektiv att betrakta individen utifrÄn: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet fÄr konsekvenser för bemötandet av individen.

Detta arbete Àr en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur nÄgra intervjuade lÀrare frÄn en gymnasieskola i södra Norrland förhÄller sig till sociala medier, hur dessa lÀrare uppfattar att sociala medier pÄverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. FrÄgestÀllningarna arbetet har utgÄtt ifrÄn har berört grÀnsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lÀrare kan upptrÀda i sociala medier, hur lÀrare ser pÄ vÀnskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tÀnkas medföra.För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar har intervjuer med sju anstÀllda lÀrare pÄ en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, Àr bland annat att samtliga lÀrare Àr överens om att lÀrares privatliv pÄverkar deras yrkesroll i viss mÄn. IfrÄga om vad lÀrare kan göra i sociala medier, med Ätanke pÄ deras yrkesroll, var de flesta lÀrare överens om att brott mot skolans vÀrdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men ocksÄ att lÀrare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framstÀller sig sjÀlv i sociala medier. GÀllande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lÀrares arbetsbörda ökar, samtidigt Àr vinningen att lÀrares förstÄelse för elever kan tillta..

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om den reviderade lÀroplanen skulle kunna fÄ konsekvenser i förskolans verksamhet för barnskötare, förskollÀrare samt rektorer. Vi ville Àven ta reda pÄ om den reviderade lÀroplanen skulle kunna bli kvalitetshöjande för verksamheten. Som metod valde vi att anvÀnda kvalitativa intervjuer dÀr vi fick möjlighet att ta del av informanternas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett underlag för analys och diskussion. Resultatet visade att informanterna tog emot den reviderade lÀroplanen som ett stöd i sitt arbete.

Syftet med studien var att undersöka hur ÀldrevÄrdspersonal upplever sin yrkesroll utifrÄn sig sjÀlva och hur de tror att samhÀllet ser pÄ ÄldringsvÄrd och pÄ dem som arbetar inom ÀldrevÄrden. I begreppet samhÀlle ingÄr samhÀllsmedborgare, media och andra yrkesgrupper. En kvalitativ metod i form av intervjuer har genomförts och spelats in samt transkriberats. För att sedan tolka svaren för att försöka finna svar pÄ syftet. Undersökningen syftade till att ta reda pÄ om empowerment kan tillÀmpas i yrket.

Inget abstract.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur skolkuratorer pÄ gymnasieskolan resonerar om fenomenet hedersrelaterat förtryck och vÄld och hur de förhÄller sig till detta i sin yrkesroll samt i mötet med elever.Uppsatsen bestÄr av tre övergripande frÄgestÀllningar; hur manifesteras hedersrelaterat förtryck/vÄld enligt skolkuratorerna? Vad beror hedersrelaterat förtryck/vÄld pÄ enligt skolkuratorerna? Hur uppfattar och beskriver skolkuratorerna sin arbetsuppgift och sin yrkesroll i kontakten med fenomenet hedersrelaterat förtryck/vÄld? Studien Àr genomförd under vÄren 2008 och baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex skolkuratorer pÄ fem gymnasieskolor i Göteborg.I vÄr analys av materialets tvÄ första frÄgestÀllningar har vi utgÄtt frÄn ett postkolonialt perspektiv dÀr vi ocksÄ anvÀnder oss av begreppen ?de andra? och ?hegemoni?. Den sista frÄgestÀllningen analyserar vi med hjÀlp av Antonovskys teori om KASAM.Enligt skolkuratorerna manifesteras hedersrelaterat förtryck/vÄld genom ofrihet under kollektivets kontroll samt genom en specifik hotbild. Skolkuratorerna anser att hedersrelaterat förtryck/vÄld framförallt har kulturella och strukturella orsaker. I skolkuratorernas diskussion om hedersfenomenet finner vi utifrÄn ett postkolonialistiskt perspektiv ett Äterkommande resonemang om ?vi? och ?de andra?.

Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.