Syftet med studien är att undersöka förskollärarens syn på utomhuspedagogikens betydelse för barns lärande och utveckling. Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Metoden används för att ta del av förskollärares uppfattning gällande begreppet utomhuspedagogik och hur de ser på möjligheter och svårigheter kring begreppet. Urvalet av respondenter är 10 förskollärare från två kommuner. Resultatet visar att utomhuspedagogik används av samtliga förskollärare och de anser att utevistelse och uterummet har en positiv effekt på barns lärande inom motorisk utveckling, hälsa, sociala relationer och lek.

Uppsatsen syftar till att ta reda på vad ungdomar uppmärksammar som offentlig konst och vad är det som gör att vissa konstverk får mer uppmärksamhet.Jag har genomfört intervjuer med personer som befinner sig på campus i Växjö eller runt Växjösjön som sedan analyseras. Den här uppsatsen har främst fokuserat på ungdomar.För att ungdomar i min studie ska uppfatta något som offentlig så måste den stå utomhus. Den ska finnas i en miljö där man lätt kan se den, även på långt håll ska man kunna urskilja att där står ett konstverk. Verket måste vara stort. Färgen på verket bör bryta mot miljön för att den ska vara mer utstickande.

Syftet med det här arbetet var att undersöka om och hur barnen på förskolan kan utvecklas genom utomhuspedagogik. Det låg också i mitt intresse att undersöka i vilken utsträckning föräldrar uppfattar utomhuspedagogikens eventuella fördelar. Mina frågeställningar var därför: Vad kan utomhuspedagogik medföra för barns utveckling på förskolan? Vilken uppfattning har föräldrarna på den aktuella förskolan om utomhuspedagogikens inverkan? För att få svar på mina frågor har jag gjort en litteraturstudie på tidigare forskning och en enkätundersökning bland föräldrarna på den förskola där jag jobbar. Jag har sen jämfört svaren för att få fram en bild av föräldrarnas uppfattning.

Sammanfattning Uppsatsen handlar om utomhuspedagogik och lärande ur en rumslig aspekt. Den baserar sig på en studie av sex förskolor i tre kommuner i södra Sverige. Syftet med studien är att genom kvalitativa forskningsintervjuer och digitala bilder få en uppfattning om uterummets betydelse för två olika typer av utomhuspedagogiska verksamheter i förskolan ? uteförskolor och uteavdelningar. Utemiljön skall agera som den huvudsakliga arenan för lärande och utveckling i ett utomhuspedagogiskt arbetssätt.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolebarns hälsa ? fysiskt, psykiskt och socialt påverkas av att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer. I arbetet redovisas tio pedagogers och en av Barnhälsovårdens personals syn på utevistelsens påvekan på barns hälsa. Resultatet från vår studie visar att alla respondenter ser att utomhuspedagogik och hälsa hör ihop på ett tydligt sätt.

Denna underso?kning so?ker ett svar pa? hur den relativt vana lyssnarens bedo?mning av ljudkvalitet pa?verkas av ett sa? kallat o?ppet test, da?r det som bedo?ms a?r ka?nd fo?r lyssnaren, ja?mfo?rt med ett blindtest, da?r detta objekt a?r oka?nt. Fra?gan appliceras pa? kvalitetsbedo?mningen av digitala kodningstekniker, d.v.s. hur lyssnaren pa?verkas av att valet av kodningsteknik som avlyssnas a?r ka?nd eller inte.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka sätt två lärare använder sig av naturen som resurs i naturundervisningen. I litteraturgenomgången sätts olika teorier kring naturundervisning in i ett sammanhang och den för ämnet aktuella kursplanen presenteras. Den undersökning som gjorts och som legat till grund för den analytiska diskussionen, har varit förlagd i årskurs tre respektive årskurs tre-fyra på två olika skolor. Eleverna i de båda klasserna har svarat på frågeformulär. Även de aktuella lärarna har fått fylla i frågeformulär med liknande frågor.

Detta pedagogiska specialarbete a?r en underso?kning av lukkari ? fo?rsa?ngarens och fo?rsa?ngens betydelse, tradering och historia inom o?stlaestadianska fo?rsamlingar i Norrbottens la?n. Resultatet, som framkommit genom kvalitativa intervjuer med informanter, visar att val av lukkari och dess traderingsprocess mellan personer och generationer grundar sig utifra?n parameterar sa?som sa?ngro?st, personens mod och ansvarstagande, en levande kristen tro samt i vissa fall a?ven arv. Det framkomna resultatet visar a?ven pa? skillnader i lukkaritraditionens status och fortlevnad i de omra?den och fo?rsamlingar som underso?kts.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Na?r en student idag utbildar sig vid ett svenskt la?rosa?te beho?ver denne info?rskaffa sig kurslitteratur som ett komplement till undervisningen. Det finns inget sja?lvklart tillva?gaga?ngssa?tt fo?r hur studenten info?rskaffar sig sin kurslitteratur och information om litteraturen presenteras inkonsekvent o?ver olika ka?llor . Vi utvecklar da?rfo?r ett sto?dsystem fo?r so?kning av kurslitteratur, med syfte att effektivisera so?kprocessen samt att exponera studenten fo?r eventuellt tidigare fo?rbisedda ka?llor till kurslitteratur. Systemet utva?rderas i fo?rha?llande etablerade so?kstrategier hos 22 studenter. Resultaten visar att anva?ndandet av detta sto?dsystem inte bara minskar antalet steg markant utan a?ven minskar antalet tja?nster studenten anva?nder fo?r att info?rskaffa sin kurslitteratur ja?mfo?rt med studenters egna so?kstrategi idag..

Denna uppsats syftar till att studera hur ett analysföretag kombinerar kvalitativa och kvantitativa data i en marknadsundersökning. Uppsatsen bygger på en fallstudie av en marknadsundersökning utförd av analysföretaget United Minds mellan juni och december 2011. Data har samlats in genom tre djupgående semistrukturerade intervjuer med medlemmarna i projektgruppen på United Minds och innefattar även internt material som tilldelats från projektgruppen. I studien framgår det bland annat att projektgruppen kombinerat olika dataformer på ett mer dynamiskt och kreativt sätt än i traditionell akademisk forskning, att olika datainsamlingsmetoder kan prioriteras olika beroende på vad syftet med metoden är i det specifika stadiet samt att forskare kan effektivisera undersökningar genom att utföra så många studie-moment som möjligt sekventiellt. Uppsatsen ger nya perspektiv för både praktiker som akademiker inom det relativt okända området blandade metoder..

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur barn i åldern tre till fem år leker i den fria leken utifrån deras könsroller. Som metod observerade jag barn på två förskolor i en mindre stad i södra Sverige och jag har intervjuat två förskolelärare. Mitt resultat av observationerna och intervjuerna visar att pojkar väljer övervägande pojkar att leka med och flickor övervägande flickor att leka med. Pojkar leker lekar tillsammans i byggrum, lek/kuddrum och jagar varandra utomhus, medan flickor leker stillsammare och ritar, läser i bilderböcker och pysslar. Populärt för både flickor och pojkar är dockrummet.

Forskning visar att naturmiljöer har positiva hälsoeffekter. Gröna rehabiliteringsverksamheter använder sig av natur och trädgård men de har ingen enhetlig utformning. I studien intervjuades samtliga psykologer (n=6) som arbetade eller nyligen hade arbetat med psykisk ohälsa inom svensk grön rehabiliteringsverksamhet. Syftet var att undersöka deras roller inom och erfarenheter av att arbeta med grön rehabilitering. Intervjuerna analyserades enligt tematisk analys.

En metod för detektering och kvantifiering av gamma-hydroxysmörsyra (GHB) i urin med gaskromatografi (GC) är framtagen på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Metoden är relativt unik då den inte kräver upparbetning i form av derivatisering, indunstning eller extraktion. Urinen surgörs med koncentrerad saltsyra och internstandard, gamma-valerolakton, tillsätts. GHB övergår då till laktonformen, gamma-butyrolakton (GBL). Därefter injiceras provet direkt på en GC-FID med en kapillärkolonn för glykoler och alkoholer.

Syftet med studien var att ta reda på hur gymnasieungdomar upplever utomhuspedagogiska moment i undervisningen. Det är en kvalitativ undersökning gjord vid Bernadottegymnasiet i Stockholm. Studien baseras på deltagande observationer under drygt två fältdygn och på semi-strukturerade intervjufrågor med tolv elever, i tre fokusgrupper. Resultatet visar att elever upplever utomhuspedagogiska undervisningsmoment positivt.